Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

SUA-upphandling — hur fel kan det gå?

ExpertkommentarTerminal 5 på Arlanda flygplats ska fräschas upp under 2023. Inför renoveringen upphandlade Swedavia utrustning till säkerhetskontrollerna. Trots att verksamheten på Arlanda faller under Säkerhetsskyddslagen fick kinesiska Nuctech avtalet, skriver Pernilla Norman, Inköpsrådets expert på säkerhet.

| 2022-11-24
Pernilla Norman är advokat vid Advokatfirman LexIT. Foto: Daniel Wadenius.

Swedavia är ansvarig för flygplatser runt om i Sverige. Inför att terminal 5 på Arlanda flygplats ska moderniseras under 2023, upphandlade Swedavia utrustning till säkerhetskontrollerna. Trots att verksamheten på Arlanda flygplats har betydelse för Sveriges säkerhet, och därmed faller under Säkerhetsskyddslagens tillämpning, tilldelade Swedavia avtalet i upphandlingen till det kinesiska bolaget Nuctech.

I min förra krönika om säkerhetsskyddad upphandling, SUA-upphandling, diskuterades när SUA-upphandlingar behöver göras, och vad som utmärker en SUA-upphandling. Enligt 1 kap 1 § Säkerhetsskyddslagen gäller lagen ”för den som till någon del bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet…”.

Även om gränsdragningen för när Säkerhetsskyddslagen ska tillämpas kan vara komplex i enskilda fall, förefaller det tämligen grundläggande att Arlanda flygplats faller under lagens tillämplighet. Därmed ska en säkerhetsskyddsanalys för Arlanda flygplats vara genomförd.

Trots att säkerhetsskyddsanalysen inte är offentlig (av säkerhetsskäl), är det inte en långtgående gissning att anta att upphandlingen av utrustning till flygplatsens säkerhetskontroller rimligen borde ske som en säkerhetsskyddad upphandling.

En SUA-upphandling innebär ett samspel mellan Säkerhetsskyddslagens regler och upphandlingslagstiftningen, i det aktuella fallet LUF. Samspelet mellan de båda lagarna kan enkelt beskrivas som att Säkerhetslagen uppställer en rad mått och steg som ska vidtas och som behöver ”jackas in” i upphandlingsprocessen enligt LUF.

En stor del av arbetet som görs enligt Säkerhetsskyddslagen ligger i en upphandlingsprocess förberedelsefas, men också i fasen för prövning och utvärdering av inkomna anbud och i samband med tilldelning av kontrakt, då exempelvis säkerhetsprövning av den valda leverantörens personal kan behöva göras.

Även utformning av krav i kravspecifikationen, enskilda avtalsvillkor, behovet av säkerhetsskyddsavtal (SUA-avtal) med mera påverkas av Säkerhetsskyddslagens regler. Till detta kan också komma behovet av samråd med tillsynsmyndigheten. Ytterst kan tillsynsmyndigheten besluta att den aktuella upphandlingen inte får genomföras.  

I den upphandling som Swedavia genomförde tycks stora delar av Säkerhetsskyddslagen ha åsidosatts. Såvitt kan förstås har upphandlingen inte genomförts som en SUA-upphandling, i vart fall kan processen för SUA-upphandlingar, med alla de ytterligare steg som tillkommer jämfört med en ”vanlig” upphandlingsprocess, näppeligen har följts.

Något samråd med säkerhetspolisen genomfördes inte. Och resultatet av upphandlingen är minst sagt anmärkningsvärt. Det kinesiska bolaget Nuctech, som vann upphandlingen, var inte okänt. Bolaget anges ha nära band till både kinesiska kommunistpartiet och landets armé.

USA har identifierat brister i utrustningens skyddsmekanismer som gör det möjligt för den kinesiska staten att komma åt känslig information, vilket lett till att USA har svartlistat bolaget. Detta ska den dåvarande ansvarige ministern ha informerats om.

Bristerna i Swedavias handlande avslöjades av medierna, vilket ledde till att tillsynsmyndigheten Transportstyrelsen inledde ett tillsynsärende.

I sin rapport utdelade Transportstyrelsen stark kritik mot Swedavias handlande, och uppställde krav på en rad åtgärder. Bland annat ska Swedavia:

  • Genomföra en särskild säkerhetsskyddsbedömning.
  • Utreda behovet av ett samråd med Säkerhetspolisen inför att den kinesiska utrustningen installeras på Arlanda. Det ska framhållas att Säkerhetspolisen vid sådant samråd har rätt att stoppa den aktuella utrustningen.
  • Ge besked om huruvida den kinesiska utrustningen ”godkänts ur säkerhetsskyddssynpunkt eller inte”.

I beslutet hotar Transportstyrelsen nu med böter på upp till 50 miljoner kronor om Swedavia inte skulle komma in med svar på de här tre punkterna ”i god tid innan driftsättning”.

Swedavias upphandling är märklig på många sätt. Man kan ju undra hur fel det kan gå! Även om SUA-upphandlingar kan vara mer komplexa att genomföra än ”vanliga” upphandlingar, så finns det processer för SUA-upphandlingar. Swedavia tycks inte har följt dessa i någon nämnvärd omfattning.

Ytterligare en omständighet som är ytterst märklig är att företrädare för Swedavia har uttalat sig i medierna vid ett flertal tillfällen och vid varje tillfälle påtalat att man är nöjd med upphandlingen och att den har gått rätt till. Detta även efter det att Transportstyrelsen lämnat sin tillsynsrapport. Det förefaller vara väldigt mycket prestige, men inte så mycket insikt i Swedavias inställning.

I sammanhanget ska noteras att Säkerhetspolisen i sin årsrapport har pekat ut Kina som ett av tre länder som utgör störst säkerhetshot mot Sverige. I det ljuset förefaller Swedavias inställning än mer märklig och närmast olustig.

Syftet med Säkerhetsskyddslagen och SUA-upphandlingar är ju just att skydda Sveriges säkerhet. Att ha en myndighet som är ansvarig för flygplatser, som åsidosätter denna lagstiftning och dessutom inte ens efter det att man har fått del av tillsynsmyndighetens rapport med kritik, tar till sig och accepterar sina brister, är djupt otillfredsställande ur ett medborgarperspektiv.

Pernilla Norman
Advokat, Advokatfirman LexIT

 

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Pernilla Norman

Pernilla Norman är advokat vid Advokatfirman LexIT och doktorand vid juridiska institutionen på Stockholms universitet där hon forskar om bland annat offentlig upphandling. Hon har drygt 25 års erfarenhet av att bistå såväl upphandlande myndigheter som leverantörer i upphandlingsrättsliga frågor. Pernilla Norman har också skrivit ett flertal böcker, bland annat i upphandlingsrätt.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud