Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

SKL Kommentus gör rekordvinst

Inköpscentralen får SKL Kommentus att uppvisa rekordstor vinst för 2015. Så här kommer överskottet att användas.

| 2016-06-01

SKL Kommentus verksamhet går som tåget. Under fjolåret omsatte koncernen 351 miljoner kronor. Efter finansiella poster blev det 39 miljoner kronor kvar över i vinst. Det är en rejäl upphämtning sedan bottenåret 2012 då förlusten summerades till 16 miljoner kronor.

Personalmässigt är det inte mycket som skiljer mellan åren 2012 och 2015. Koncernen, där inköps- och konsultverksamhet samt blankettutgivning ingår, har under senare år sysselsatt närmare 80 personer.

Enligt årsredovisningen är inköpscentralen den ekonomiska motorn. Konsultrörelsen i Affärsconcept gick inte lika lysande, bland annat på grund av att konsulterna var för få.

Det goda fjolårsresultatet förklaras med ökad omsättning på upphandlade ramavtal med fler anslutna landsting och kommuner samt ökad avropsvolym. Att inköpscentraler just nu gör bra affärer bevisas av färska siffror även från exempelvis Kammarkollegiet.

Är det dags för sänkta leverantörsprovisioner? Frågan går till Eva-Lotta Löwstedt Lundell som är vd och koncernchef:

– Självklart är detta en fråga som vi hela tiden har attention på, speciellt just nu som vi visar positiva resultat.

Något beslut om en sänkning finns dock inte.

– Om, eller när, det visar sig att vi har förutsättningar att både bygga en långsiktigt hållbar verksamhet med utvecklingskapacitet med bra och kvalitativa leveranser och dessutom har utrymme att sänka de administrativa avgifterna, så är det självklart något vi kommer att kunna göra.

Eftersom ingen utdelning görs till aktieägarna (landets kommuner och landsting via SKL) stannar överskottet kvar i verksamheten. Pengarna kommer att användas för bland annat verksamhetsutveckling.

– Vi kommer att göra fler olika satsningar för det överskott som verksamheten genererat, kombinerat med att vi vill ha en buffert för om trenden inte håller i sig, för att undvika en ryckighet i planeringen, säger Eva-Lotta Löwstedt Lundell som påminner om vad som hände år 2012 då en överprövning fick stora konsekvenser.

Just nu jobbas det med planering och målbild för de kommande tre åren. Beslut om färdriktningen kommer att fattas i september.

– Vi vill utveckla och satsa på bland annat hållbarhetsområdet med fler gröna avtalsportföljer, förbättrad uppföljning och leverantörsstyrning, förbättrade initiala analyser och mer satsning på dialog med kunder och leverantörer, förbättrad information och kommunikation.

På agendan finns också stärkt kundsupport, regionala stöd för ramavtalsanvändare, utveckling av nya upphandlings- och avropsmodeller, dynamiska inköpssystem samt anpassning av avtalen till e-handel och samdistribution med mera.

Annons

Upphandling24 arrangerar utbildningen för dig som vill fördjupa dina kunskaper om upphandling av ramavtal. Kursen tar upp de relevanta bestämmelserna i LOU och EU:s direktiv samt domstolspraxis både från EU-domstolen och svenska domstolar. Kursen ger också tips på hur man kan undvika fel och falluckor. Läs mer här!

Läs mer: RamavtalStatistik

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

5 kommentarer på "SKL Kommentus gör rekordvinst"

  1. Lars skriver:
    2016-06-02 kl. 16:16

    Det intressanta är att Kommentus gör stora vinster på inköpscentralen genom att kommuner och landsting omvägen via leverantörerna betalar ett överpris. Dessa vinster används sedan för att subventionera Affärsconcepts verksamhet, vilket tagit sig uttryck i att Affärsconcept kunnat dumpa sina timpriser och konkurrera ut riktiga upphandlingsföretag. Det är osund konkurrens och är inte något som SKL bör ägna sig åt. Märkligt att inte detta uppmärksammas mer och att SKLs styrelse tar ansvar för vad bolaget håller på med.

    Svara
  2. Po Andersson skriver:
    2016-06-02 kl. 17:18

    Håller helt med Lars.
    Vilken vinst?
    Den är i sin helhet betald av kommuner och landsting till ett av kommuner och landsting helägt bolag.
    Liknar Ebberöds bank.
    Har dessutom aldrig sett några synliga bevis på att Kommentus avtal är bättre än vad kommuner och landsting kan göra själv.
    Att affärsconcept agerar på en konkurrensutsatt marknad strider mot konkurrensreglerna.

    Svara
  3. Eva-Lotta Löwstedt Lundell skriver:
    2016-06-02 kl. 17:38

    Hej Lars och Po,
    Det ni påstår stämmer inte. Alla överskott i inköpscentralen stannar i den verksamheten och inga provisionintäkter transfereras till AffärsConcept eller subventionerar konsultverksamheten. Hör gärna av er, andra också såklart, till mig eller styrelsen med era synpunkter så kan vi reda ut ev missförstånd. Mina kontaktuppgifter finns på hemsidan.
    Med vänlig hälsning,
    Eva-Lotta Löwstedt Lundell, VD SKL Kommentus

    Svara
    1. Po andersson skriver:
      2016-06-02 kl. 17:54

      På vilket sätt är överskottet till gagn för kommuner och landsting och vem har sagt att det transfereras till affärsconcept vad jag säger är att dom enligt konkurrensreglerna inte får agera på en konkurrensutsatt marknad .
      Det är inget missförstånd utan den reella sanningen.
      Po
      .

    2. Lars skriver:
      2016-06-08 kl. 10:41

      Hej Eva-Lotta!

      Att överskotten i inköpscentralen stannar där är intressant. Rimligtvis borde dessa lämnas tillbaka till kommuner och landsting.

      Gällande AC är situationen problematiskt i det att:
      A) Bolaget har gjort förluster i mångmiljonklassen
      B) Bolaget riskerar aldrig att gå i konkurs eftersom det hålls under armarna av sitt moderbolag, vilket i förlängningen finansieras med skattemedel av sina ägare, alternativt överskott från inköpscentralen
      C) Bolaget har prisdumpat i ett flertal fall, framförallt i Skånetrakten, vilket kan ses som en osund konkurrens av en marknadsledande aktör för att slå ut de mindre företag som verkar i Skåne. Även i Stockholmstraken har bolaget i enskilda fall dumpat sina priser på ett osunt sätt. Att en offentligägd aktör med offentliga pengar i ryggen agerar på det sättet borde ifrågasättas mer.

      Vari ligger eventuella missförstånd i detta?

      Mvh

      Lars

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud