Mål 11 Hållbara städer och samhällen
Stadsmiljöer är påfrestande för miljön, 60-80 procent av världens utsläpp sker i städer. Luften kan också vara hälsoskadlig. Ungefär hälften av världens befolkning bor i städer och andelen väntas stiga till 70 procent till år 2050.
Tillgången på arbete är störst i städer vilket är en stor anledning till att många väljer att bo i en stad. En fördel är även tillgången till sjukvård och utbildning.
Beskrivning mål 11
Städer ska enligt målet vara för till för alla, de ska vara säkra och hållbara. Mål 11 innehåller tio delmål som bland annat fokuserar på att skapa bostäder åt alla, skydda natur- och kulturarv, skapa grönområden för alla och minska städernas miljöpåverkan. Ett viktigt mål är också att skydda städer från naturkatastrofer.
Ojämlikhet är ett stort problem i många städer. I nästan alla städer finns någon typ av segregation vilket kan medföra utanförskap. I områden där många människor bor trångt och på en liten yta kan sjukdomar spridas lättare.
Har man dessutom dåligt eller ingen tillgång till rent vatten och sanitet är riskerna större. Trots att andelen människor som bor i slumområden har minskat sett till procent de senaste tio åren har andelen människor som bor i slumområden ökat och är i dag knappa 900 miljoner.
Vi ser också allt fler naturkatastrofer som skadar byggnader och dödar människor som bor i dem. Ofta i länder, städer och områden som redan är hårt utsatta men det drabbar även oss i välfärdsländer, till exempel skredet i Norge för bara några veckor sedan.
Även i Sveriges finns segregation i våra städer. Vi har inga det man internationellt kallar slumområden men många som lever i utanförskap. 87 procent av befolkningen i Sverige bor i tätorter, något som gjort att vi har bostadsbrist i många av våra städer.
Bostadsbristen har lett till skenande priser, där alla inte har råd med en egen bostad, och ökande skuldsättning. Under de senaste åren har bostadsbyggandet ökat bland annat genom förtätning eller att nya stadsdelar byggs på bekostnad av grönområden.
Vi har i Sverige en lagstiftning som reglerar både bostadsbyggande och samhällsplanering med krav på hållbarhet, säkerhet och miljö. Det finns många initiativ i Sverige för hållbara städer och flera goda exempel att dra lärdom av.
Ett exempel är Hållbarstad.se som drivs av Rådet för hållbara städer, ett forum bestående av elva statliga myndigheter, SKR och Länsstyrelsen. Rådets uppgift är att stötta kommuner i arbetet med just mål 11 i Agenda 2030.
Hur kan du som upphandlare påverka detta mål?
Eftersom kommunerna ansvarar för samhällsplaneringen, planer för markanvändning, bostadsförsörjningen och transportnätverket är det viktigt för upphandlare att känna till mål 11 och dess delmål. Här finns möjlighet med rätt ställda krav koppla ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter samman till en hållbar stad där segregationen minskar lokalt, till exempel med blandad bebyggelse.
Miljöpåverkan minskas med krav på att behålla grönområden vid exploatering. Andra krav kan vara på tillgänglighet och säkerhet så att vi får inkluderande samhällen där alla känner sig trygga.
Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion
I Sverige lever vi som att vi har cirka fyra planeter till vårt förfogande och globalt som om vi hade 1,7 planeter. Vi har mängder av resurser på vår planet men vi är på väg att förbruka dem.
Vi lever inte bara på räntan utan håller på att förbruka kapitalet. Vi konsumerar långt mer än vad vår planet klarar och vi konsumerar ansvarslöst. Exempelvis så slänger vi en tredjedel av den mat som produceras.
Konsumtionen leder inte bara till att vi utarmar jordens resurser, den ökade konsumtionen har också inneburit ökade utsläpp av växthusgaser.
Beskrivning mål 12
Det här målet handlar om att vi måste säkerställa en mer hållbar konsumtion och produktion genom elva delmål som fokuserar på allt från minskat avfall, ökad återvinning, halvering av matsvinnet, kemikalier, utökad kunskap om hållbar produktion till hållbar upphandling.
Delmål 12.7 är särskilt intressant då det tar upp hur man kan främja hållbara metoder för offentlig upphandling, i enlighet med nationell politik och nationella prioriteringar.
Vi behöver ändra vår konsumtion och produktion för att sänka våra ekologiska fotavtryck. Som jag varit inne på i tidigare artiklar måste vi arbeta för en jämnare fördelning av resurserna.
De rikaste länderna konsumerar i genomsnitt tio gånger så mycket material som de fattigaste.
En utmaning är att våra system i dag mäter tillväxt. För att komma till rätta med konsumtionen måste vi bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utnyttjandet av resurser. Det kan vi göra genom att bland annat fokusera på att bygga en cirkulär ekonomi.
EU-kommissionen beslutade 2015 om ett lagstiftningspaket för cirkulär ekonomi. Allt fler företag anammar ett cirkulärt tänkande med fokus på återanvändning och återvinning.
Mål 12 är enligt OECD det mål som Sverige har svårast att nå. Vår konsumtions utsläpp av växthusgaser är väldigt hög. Vi behöver använda våra resurser smartare och bli mer cirkulära.
Vi måste se över vår kemikaliehantering och fasa ut farliga kemikalier för att underlätta återvinningen. 2018 tillsattes en delegation för cirkulär ekonomi, https://www.delegationcirkularekonomi.se/
Hur kan du som upphandlare påverka detta mål?
Det här är målet där du som upphandlare kan vara med och påverka mest genom en strategisk upphandling med genomtänkta krav. Kommunerna är stora konsumenter och upphandlar varje år varor och tjänster för miljardbelopp.
Offentlig verksamhet har genom upphandlingar stora möjligheter att bidra till omställningen mot det hållbara samhället till exempel genom krav som leder till mer cirkulär ekonomi. Att använda kravställning med utgångspunkt i Agenda 2030 och de olika delmålen visar att myndigheten har framåtanda och att man tar strategiskt ansvar i omställningen.
Du kan läsa mer om de globala målen här: https://www.globalamalen.se/
Malin Möller
Chef för Hållbar verksamhetsutveckling på KGK
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer