Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

SKL gör miljardaffär utan upphandling

SKL är på väg att överge Slussen för ett nytt kontor vid Tegelbacken. Fast någon upphandling görs inte – förvärvet genomförs av ett bolag inom SKL-sfären.

| 2017-04-04

SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, är på väg att lämna sitt nuvarande kontor vid Slussen till förmån för Tegelbacken i Stockholm. Planen är att flytta dit år 2020. Enligt SKL:s ordförande Lena Micko behövs mer ändamålsenliga lokaler med bland annat fler mötesrum och en stor hörsal:

– Vi vill samla alla medarbetare under ett tak och ha möjlighet att ta emot medlemmar och externa besökare på ett bättre sätt. Dessutom får vi förutsättningar att samla SKL-bolagen i en fastighet.

Av denna anledning har SKL förvärvat fastigheten Snäckan 8 (KPMG-huset) vid Tegelbacken. På tomten står idag ett hus som avtalspartnern Skanska ska riva för att därefter bygga en ny fastighet med cirka 23 000 kvadratmeter lokalyta. Byggstart beräknas till om ungefär ett år.

Initierade bedömare beräknar affärens värde till minst två miljarder kronor. Vän av ordning, som inte sett någon upphandlingsannons för projektet, undrar.

Anser sig SKL vara en upphandlande myndighet enligt definitionen i LOU?

– Ja, SKL är en ideell förening, vilket kan jämställas med upphandlande myndighet, bekräftar Lena Dahl, tillförordnad vd för Sveriges Kommuner och Landsting.

Hur kommer det sig då att de nya lokalerna inte införskaffats i konkurrens?

– Fastighetsförvärvet genomförs av SKL Fastigheter och Service AB som är ett affärsdrivande företag och som därmed inte omfattas av LOU.

Enligt Lena Dahl är planen att hyra ut lokalerna till SKL. Om SKL inte hyr lokalerna kommer SKL Fastigheter och Service AB att hyra ut till annan hyresgäst.

Nuvarande lokaler på Hornsgatan vid Slussen färdigställdes år 1989 och står nu inför en omfattande renovering. När SKL lämnar huset ska det moderniseras och hyras ut.

SKL Fastigheter och Service AB är ett helägt dotterbolag till SKL Företag AB som i sin tur ägs av Sveriges Kommuner och Landsting.

Läs mer: InsynSamhälleSamhällsbyggnad

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

3 kommentarer på "SKL gör miljardaffär utan upphandling"

  1. Mattias skriver:
    2017-04-07 kl. 07:42

    Är det inte jäkligt märkligt att SKL kan få ha detta upplägg med dotterbolag som räknas som fristående affärsdrivande företag för att de därmed inte ska omfattas av LOU ? SKL har tom ett inköpsbolag, SKL Kommentus, som drivs i denna dotterbolagsform och som de hävdar inte behöver följa LOU. Detta är ju än märkligare då SKL Kommentus huvudsakliga uppgift just är att utföra upphandlingar och skapa ramavtal för kommuner och kommunala bolag. Bör man inte titta på huvudmannen/ägaren bakom dessa bolag, dvs. om SKL lyder under SKL så bör även helägda dotterbolag göra detsamma, i annat fall skulle ju samtliga kommunal ägda bolag också vara undantagna från LOU. Detta borde granskas så att vi får bort detta otyg med konstellationer som skapas för att kringgå LOU.

    Svara
    1. Jakob skriver:
      2017-04-07 kl. 14:16

      Jag håller med dina farhågor, hur kan detta till synes uppsåtliga upplägg vara tillåtet? Tänker SKL att genom att vara öppna med upplägget så utgår övriga från att SKL gjort rätt och att upplägget är förenligt med LOU? Det upplevs nästan som en parafrasering på ”the best way to hide, is to do it in plain sight”.

    2. Louie skriver:
      2017-04-10 kl. 09:20

      Det var en förvirrad kommentar, det där. Det finns väl ingen om hävdar att SKL Kommentus Inköpscentral inte lyder under LOU?

      Och det finns ju massor av statliga bolag som inte lyder under LOU. Enligt ditt resonemang borde alla statliga och kommunala bolag lyda under LOU, oavsett verksamhet och syfte. Men så är inte lagen skriven eller avsedd att tolkas.

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Skada inte styrkt vid hävt ramavtalSkada inte styrkt vid hävt ramavtal
Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…

Senaste inläggen

  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen