Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Nyheter
    • Arbetsmarknad
      • Karriär
      • Lön
    • Bransch
      • IT
      • Livsmedel
      • Samhällsbyggnad
      • Transport
      • Utbildning
      • Vård & omsorg
      • Övriga tjänster
    • Hållbarhet
      • Miljökrav
      • Sociala krav
    • Innovation
    • Juridik
      • Avtal
      • Korruption
      • Lagstiftning
      • Upphandlingsavgift
      • Överprövning
    • Praktiskt
      • Metod
      • Upphandlingsstöd
      • Utvärderingsmodell
    • Samhälle
      • EU
      • Insyn
      • Konkurrens
      • Politik
    • Upphandling
      • Dialog
      • Direktupphandling
      • Förfrågningsunderlag
      • Ramavtal
      • Uppföljning
      • Anbud
  • Domstolskoll
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Nya upphandlingslagar • 8 februari 2022
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Vi som jobbar här
    • Integritetsspolicy

Skärpta klimatkrav ställer nya frågor

ExpertkommentarRegeringen föreslår en lagskärpning där det blir tvingande att ta hänsyn till klimat, människors hälsa och djuromsorg vid offentlig upphandling. Ur ett juridiskt perspektiv kan det ibland leda till svårigheter, skriver Jenny Kenneberg, Brick Advokat.

| 2021-11-17
Jenny Kenneberg, Brick Advokat.

På upphandlingsområdet blir det mer och mer aktuellt med krav kopplade till kvalitet, miljö, arbetsmiljö och sociala aspekter. I ett förslag till lagändring som skickades ut på remiss i slutet av oktober 2021 föreslår även regeringen att det ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till klimatet, miljön, människors hälsa, omsorg om djuren samt sociala och arbetsrättsliga aspekter vid offentlig upphandling (se närmare Ds 2021:31 En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling).

Ur ett ideologiskt perspektiv är det positivt att den offentliga affären används för att driva utveckling i de aktuella frågorna, men ur ett rent juridiskt perspektiv kan det ibland leda till svårigheter.

Den som ska genomföra upphandlingen behöver säkerställa att en bra effekt uppnås, utan att konkurrensen begränsas i orimligt stor utsträckning, och den som vill tävla om de offentliga kontrakten behöver analysera nya kravställningar och arbeta med både anbudet och sin verksamhet på ett nytt sätt.   

Med den pågående utvecklingen av kravställning inom kvalitets- och miljöområdet ser jag att nya frågor dyker upp gång på gång. Dessa besvaras inte i bestämmelserna om kvalitets- och miljöledningsstandarder i upphandlingsreglerna (15 kap. 14 och 15 §§ LOU, 14 kap. 18 och 19 §§ LUF) utan är av mer praktisk natur.

Nedan har jag valt att besvara ett par vanligt förekommande frågor samt lista avslutande tips som vi hoppas kan vara till hjälp i arbetet med den här typen av krav.   

Skillnaden mellan policy och ledningssystem
Begreppen är inte definierade i lag och får ibland olika innebörd i praktiken. Generellt kan man ändå säga att policyn beskriver den övergripande riktningen medan ledningssystemet är en mer komplett produkt med både karta och vägbeskrivning.

Ledningssystemet består, utöver målsättningar, av konkreta rutiner och fastställda processer med mätbara kriterier som kan följas upp. Det ska vara ett strukturerat sätt att arbeta efter och det integreras i företagets verksamhet, ofta på ett sådant sätt att själva ledningssystemet inte lämpligen kan presenteras i sin helhet i exempelvis ett anbud.

Skillnaden mellan en plan och ett ledningssystem
I byggentreprenader, och även vissa andra uppdrag i projektform, kan det vara aktuellt att ta fram en kvalitets- och miljöplan. Dessa är i regel projektspecifika och beskriver hur arbetet på det aktuella området ska bedrivas i just det uppdraget.

En kvalitets- och miljöplan kan därmed som utgångspunkt inte användas som bevis för att anbudslämnaren på ett generellt plan bedriver ett systematiskt kvalitets- och miljöarbete (se Kammarrätten i Jönköpings dom mål nummer 2359-20).

Skillnaden mellan ISO 9001 och ISO 14001
ISO 9001 är namnet på en vanligt förekommande standard för kvalitetsledningssystem och ISO 14001 är motsvarande för miljö. Båda standarderna är framtagna av ISO, International Organization for Standardization. Organisationen består av många medlemmar från olika länder och den nationella organisationen i Sverige heter SIS, Svenska Institutet för Standarde). Det är dock bara ett av flera alternativ när det gäller standarder för systematiskt kvalitets- och miljöarbete.

Det här innebär certifiering
Certifiering innebär att en tredje part (oberoende) har granskat kvalitets- och miljöledningsarbetet i det certifierade företaget och bedömt att det uppfyller kraven i den standard som certifieringen sker mot. Det är med andra ord ett bevis på att verksamheten bedrivs enligt standarden.

Ett vanligt krav på bevis i upphandlingar är att anbudslämnaren kan visa certifikat eller lämna en beskrivning av sitt kvalitets- och miljöledningssystem. I det sammanhanget är det viktigt att den som ska kontrollera anbuden vet vad som krävs för att beskrivningen ska uppfylla de ställda kraven.

Får leverantörer åberopa annans certifiering?
I huvudsak är det inte tillåtet att enbart åberopa en certifiering från annat bolag. Ett kvalitets- och miljöledningssystem utarbetas individuellt för den aktuella verksamheten och det har därför inte ansetts möjligt att åberopa ett annat företags kapacitet för att uppfylla krav på kvalitets- och miljöledningssystem (se bland annat Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nummer 3914-14, Kammarrätten i Stockholms dom i mål nummer 1849-16 och Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål nummer 573-576-18).

Om anbudslämnaren i det enskilda fallet uppfyller kraven blir emellertid alltid beroende av hur kravet och beskrivningen är formulerade. Det är därför centralt att en prövning sker i varje situation.

Tips till upphandlare och leverantör
Avslutningsvis kommer här ett par tips för hantering av krav inom kvalitets- och miljöområdet.

Till upphandlande organisation:

  • Tänk alltid på effekten av kravet i praktiken och hur anbudslämnarna ska kunna besvara det. Fundera gärna på hur ni själva skulle besvara kravet och läs på om den standard ni överväger att ställa krav på.
  • Gör en självständig bedömning av innehållet i ingiven bevisning i varje enskilt fall.
  • Säkerställ att det finns avtalsvillkor som möjliggör uppföljning av avtalet samt boka in en rutin för att kontrollera att alla löften i anbudet också infrias under avtalstiden.
  • Att ställa höga krav i upphandlingar innebär ofta högre priser. Det bör förankras på strategisk nivå i organisationen vilka krav som är motiverade att ställa och hur mycket det får kosta. Om ni inte vet vilka krav som driver kostnader hos leverantörerna är det en god idé att bjuda in till dialog.

Till leverantören och anbudslämnaren:

  • Läs noggrant igenom den här typen av nya krav och vid osäkerhet kring vad som egentligen krävs av er för att bli godkända – ställ en fråga.
  • Om ni inte har en certifiering som kan används som bevis för ert kvalitets- och miljöarbete kan ni ofta ge in en beskrivning i stället. Gör en generell översyn och säkerställ att ni bedriver ett systematiskt arbete på de relevanta områdena samt att era beskrivningar är aktuella och tillräckliga för att bevisa det i en upphandling.
  • Tveka inte att ta en dialog med den upphandlande myndigheten om kraven och utvärderingsmodellerna.

Jenny Kenneberg
Advokat, Brick Advokat

 

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Jenny Kenneberg

Jenny Kenneberg är advokat och delägare på Brick Advokat. Hon har mångårig erfarenhet av offentlig upphandling och har bland annat arbetat på Förvaltningsrätten i Stockholm och det statliga bolaget Swedavia. Sedan år 2020 är hon verksam på Brick Advokat med särskilt fokus på upphandlingsfrågor inom entreprenad- och fastighetsbranschen.

Lediga jobb

Skellefteå kommun

Inköpschef, Skellefteå kommun

ANNONS FRÅN AFF

Undvik missförstånd, konflikter och juridiska tvister

Aff behövs för att alla ska hitta ett gemensamt språk, för att minska risken för tvister och för att öka kvaliteten, säger Philip Österlund, vd på Aff

Håll dig informerad

Prenumerera på Inköpsrådets kostnadsfria nyhetsbrev.

Prenumerera, v2
Specialområde
Sending

Senaste inläggen

Effektivare tillsyn föreslåsEffektivare tillsyn föreslås
Förlegat krav om undertecknandeFörlegat krav om undertecknande
Svagt intresse oroar VinnovaSvagt intresse oroar Vinnova
Använd begrepp som inte missförståsAnvänd begrepp som inte missförstås
Göteborg samlas för mer återbrukGöteborg samlas för mer återbruk
Tolkning av ramavtalTolkning av ramavtal
Är vi redo att växla upp?Är vi redo att växla upp?
Regioner straffas för förlängt avtalRegioner straffas för förlängt avtal
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig skriva bättre avtal

Avtalet är kärnan i affären och avtalsrätten i sig regleras inte i LOU. Därför är det viktigt att du som upphandlare sätter dig in i hur du formulerar korrekta avtal och vad du bör tänka på för att säkerställa en bra affär.

Nytt från Upphandling24

  • Effektivare tillsyn föreslås
  • Förlegat krav om undertecknande
  • Svagt intresse oroar Vinnova
  • Använd begrepp som inte missförstås
  • Göteborg samlas för mer återbruk

Åsikter på sajten

  • Tolkning av ramavtalDet kan nog inte alltid tas för sant att det inte skulle vara relevant att utröna den gemensamma partsavsikten i...
  • Tolkning av ramavtalHej Alfred, Som framgår av ditt citat från HD:s avgörande i mål nr 4071-20 (NJA 2021 s 643) är det...
  • Regioner straffas för förlängt avtalVad oseriöst av domstolen att basera sannolikheten för att Svensk dos skulle vinna en korrekt genomförd upphandling på antalet leverantörer...
  • Tolkning av ramavtalNi skriver att "Hovrätten prövade först om projektet omfattats av ramavtalet. Då någon gemensam partsavsikt inte gick att utläsa fick...
  • Regioner straffas för förlängt avtaljag undrar i sitt stilla sinne vad positivt konkurrensutsättning av dosförpackade läkemedel fört med sig?
  • Utvärdera kvalitet vid avrop av konsultBra artikel, tackar för det :)
  • Enhetlig tolkning gällerMånga av dessa "smörgårdsbordsförespråkare" vill nog väcka lite uppmärksamhet och jagar gillningar och delningar på LinkedIn. Man kommer med diverse...
  • Enhetlig tolkning gällerHelt stängt är kanske inte smörgåsbordet ändå? Jag uppfattar att båda målen som du tar upp avsåg situationer där direktiven...
  • Val av utvärderingsmodell icke-fråga?Har inte använt relativa modeller i mina upphandlingar sedan denna kom: "Metoder vid utvärdering av pris och kvalitet i offentlig...
  • Enad front för mer forskningInom det identifierade forskningsområdet "Korruption och kartellbildning" finns det lågt hängande frukt som inte kräver någon forskning för att identifiera....

Senaste inläggen

  • Effektivare tillsyn föreslås
  • Förlegat krav om undertecknande
  • Svagt intresse oroar Vinnova
  • Använd begrepp som inte missförstås
  • Göteborg samlas för mer återbruk
  • Tolkning av ramavtal
  • Är vi redo att växla upp?
  • Regioner straffas för förlängt avtal
  • Förändrad omvärld kräver anpassning
  • Stort fokus på service
  • Fast timpris och referenser tillåtet
  • Att upphandla ABK-konsulter
  • ”Mediestorm kan ge ökade resurser”
  • Allt går att sälja med mördande reklam
  • En process för hela staden

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Praktisk avtalsrätt inom LOU och LUF | 26 april
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 4 maj
  • Förhandling som redskap inom offentlig upphandling | 5 maj
  • LOU på två dagar | 10-11 maj
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 18-19 maj
  • Anbudsutvärdering | 13 okt
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 19-20 okt
  • Agil upphandling | 9 nov
  • Hantera överprövningar | 10 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 6 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 18 oktober