Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Sekretess gäller för fordonsuppgifter

RättsfallsanalysKammarrätten i Sundsvall har prövat anbudsgivares rätt att ta del av anbudshandlingar i form av fordonsuppgifter. Advokat Christian Härdgård och bitr. jur. Nicole Schiller, Advokatfirman Delphi, refererar den nya domen.

| 2022-02-01
Advokat Christian Härdgård och bitr. jur. Nicole Schiller, Advokatfirman Delphi.

Sammanfattning
Samtliga anbudsgivare hade begärt sekretess för fordonsuppgifter i de aktuella anbudsbilagorna och utvecklat skälen för varför uppgifterna skulle omfattas av sekretess. Därmed fanns det särskild anledning att anta att respektive anbudsgivare skulle lida skada om uppgifterna i sin helhet eller delvis röjdes.

Fakta i målet
Region Gävleborg upphandlade ett tioårigt trafikavtal för busstrafiken i Gästrikland. Vy Buss tilldelades inledningsvis upphandlingskontraktet. Regionen underkände sedermera sin egen upphandling och konstaterade att anbuden prövats felaktigt.

Regionen beslöt därför att återkalla tilldelningsbeslutet och återupptog prövningen av anbuden. Den nya utvärderingen av anbuden resulterade i att Vy Buss anbud underkändes.

Vy Buss begärde att få ta del av de anbudsbilagor med namn Planerade fordon som de övriga anbudsgivarna hade bifogat sina anbud. Regionstyrelsen i Gävleborg lämnade ut handlingarna, men maskerade uppgifterna under kolumnerna busskategori, busstyp, utsläppsklass, antal bussar, planerade uppdragskilometer, SORT-värde, drivmedel och minskningsvärde.

Regionen motiverade sitt beslut med att respektive anbudsgivare hade begärt sekretess för uppgifterna i anbudsbilagorna, att de skäl som angivits var trovärdiga, att uppgifterna visade vilka fordon respektive anbudsgivare offererat samt att det av särskild anledning kunde antas att anbudsgivarna skulle lida skada om uppgifterna röjdes.

Regionen menade att uppgifterna mot bakgrund av detta omfattades av sekretess enligt 31 kap. 16 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (”OSL”).

Kammarrättens bedömning
Vy Buss överklagade regionstyrelsens beslut till Kammarrätten i Sundsvall och yrkade i första hand att regionstyrelsen skulle lämna ut de ifyllda anbudsbilagorna, med undantag för uppgifterna om antalet bussar och planerade uppdragskilometer.

I andra hand yrkade Vy Buss att ärendet skulle återförvisas till regionstyrelsen för en ny prövning. Som främsta skäl för sin talan angav Vy Buss att anbudsgivarna inte angett hur ett eventuellt utlämnande av uppgifterna skulle kunna leda till skada.

Vy Buss angav att uppgifterna inte gav någon information om vare sig bussmodeller, tillverkare eller antalet bussar som respektive anbudsgivare offererat. Vy Buss ansåg inte heller att uppgifterna visade hur den planerade användningen av offererade bussar var tänkt att genomföras.

Dessutom framhöll Vy Buss att det var nödvändigt för bolaget att ta del av uppgifterna för att kunna säkerställa att upphandlingen gått korrekt till. Vy Buss menade också att regionen inte gjort någon avvägning mellan sekretess- och insynsintressena och inte heller någon konkret prövning av om respektive uppgift var för sig skulle omfattas av sekretess.

Kammarrätten inleder avgörandet med att konstatera att sekretess gäller för uppgift om enskilds affärs- eller driftsförhållande när denne har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskilt anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs enligt 31 kap. 16 § OSL.

Kammarrätten konstaterade att det av förarbetena till sekretesslagstiftningen framgår att anbudshandlingar kan hemlighållas när det finns anledning att befara att ett offentliggörande skulle kunna medföra en inte alltför obetydlig skada för en anbudsgivare.

I förarbetena anges dock att det bör krävas att det föreligger någon speciell omständighet eller särskilda förhållanden som kan åberopas som skäl för detta. Av förarbetena framgår inte något krav på en mera ingående utredning. Om en myndighet med hänsyn till omständigheterna anser att det anbudsgivaren uppgett är tillförlitligt, finns det i regel inte något hinder mot hemlighållande. Det är av stor vikt att en avvägning alltid görs med hänsyn till offentlighetsintresset (prop. 1979/80:2 Del A s. 241).

Kammarrätten refererade även till Högsta förvaltningsdomstolen mål HFD 2016 ref. 17. I det refererade avgörandet begärde ett bolag att få ta del av två anbudsgivares anbud. De båda anbudsgivarna begärde att sekretess skulle gälla för delar av anbuden mot bakgrund av att uppgifterna ansågs röra företagens affärs- och driftförhållanden och att ett offentliggörande skulle skada bolagen väsentligt.

HFD angav att specifika uppgifter om en näringsidkares metoder, processer samt tekniska förmåga och kapacitet i normala fall utgör företagshemligheter och att det därför vanligen kan antas att ett utlämnande av sådana uppgifter medför skada för anbudsgivare.

I HFD:s fall bifölls dock delar av överklagandet då en del av uppgifterna i ett av bolagens anbud ansågs som för allmänt hållna för att kunna medföra skada om uppgifterna offentliggjordes. Det andra anbudsgivande bolaget hade inte gjort gällande att bolaget riskerade att lida skada om en viss uppgift offentliggjordes, varför denna uppgift inte skulle anses omfattas av sekretess.

I nu aktuellt fall hade samtliga anbudsgivare begärt sekretess för uppgifterna i de aktuella anbudsbilagorna och utvecklat skälen för varför uppgifterna skulle omfattas av sekretess. Uppgifterna avsåg samtliga anbudsgivares sammansättningar av fordonsparker, val av fordon för uppdragets utförande, information om fordonen samt i vissa av anbuden även information om bussmodeller och tillverkare. 

Kammarrätten menade därför att det enligt deras mening kunde antas att sådana uppgifter som det var frågan om i anbudsbilagorna, typiskt sett har väsentlig betydelse för ett företags ekonomiska intressen och det därför fanns särskild anledning att anta att respektive anbudsgivare skulle lida skada om uppgifterna i sin helhet eller delvis röjdes.

Kammarrätten konstaterade mot bakgrund av detta att sekretess därmed skulle gälla för de av regionstyrelsen maskerade uppgifterna i handlingarna. Kammarrätten avslutade domskälen med att anföra att regionen hade gjort individuella och tillräckligt noggranna sekretessprövningar. Det saknades därför skäl att upphäva beslutet.

Analys
Kammarrätten redogör i avgörandet för en praxisenlig bedömning om när anbudshandlingar ska omfattas av sekretess. Anbudshandlingar kan helt eller delvis hemlighållas när det finns anledning att befara att ett offentliggörande skulle kunna medföra en inte alltför obetydlig skada för en anbudsgivare.

Det framgår både av praxis och förarbeten att det bör krävas att det föreligger någon speciell omständighet eller särskilda förhållanden som kan åberopas som skäl för att uppgifter ska sekretessbeläggas. Då det inte föreligger något krav på en mera ingående utredning behöver prövningsinstansen vid varje enskild bedömning väga tillförlitligheten i det anbudsgivaren uppger mot offentlighetsintresset.

I HFD 2016 ref. 17 anges två faktorer som förvisso kan framstå som tämligen självklara för att sekretessbeläggning ska bli aktuellt, men som än dock kan vara intressanta att belysa. Om anbudsgivaren önskar att få information sekretessbelagd måste anbudsgivaren själv påtala det. De uppgifter anbudsgivaren önskar få sekretessbelagda måste därtill utgöra sådan information som inte allmänheten kan tillskansa sig på annan väg eller som är för allmänt hållen. Det går således inte att kräva sekretess slentrianmässigt. Reella och motiverade skäl krävs.

Kammarrättens avgörande befäster tidigare praxis gällande när anbudshandlingar innehållande företagskänslig information ska omfattas av sekretess. Möjligheten för anbudsgivare att hemlighålla företagskänsliga uppgifter är för många bolag av fundamental betydelse för att överhuvudtaget ge sig in i en upphandling. Samtidigt är offentlighetsprincipen en av de främsta grundläggande principerna i ett demokratiskt samhälle, varför en noggrann avvägning mellan företags önskan om sekretess och allmänhetens intresse av insyn alltid måste göras i varje enskild situation med hänsyn till de aktuella omständigheterna.

Det kan kanske för en utomstående framstå som osannolikt att uppgifter om vilka fordon som planeras att användas i en upphandling skulle kunna omfattas av sekretess. Detta särskilt då uppgifterna behövs för att kunna avgöra om anbudet uppfyller samtliga ska-krav.

Kammarrättens avgörande vittnar om att myndigheterna tenderar att lägga större vikt vid motiveringen till varför sekretess behövs än att objektivt pröva frågan om den som begärt sekretess de facto kan komma att lida skada om uppgifterna i sin helhet eller delvis röjs.

Målnummer och domstol
Kammarrätten i Sundsvall den 12 januari 2022, i mål nummer 3178-21.

Juristpanelen

Läs mer: RättsfallsanalysSekretess och offentlighet

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurister till Statens inköpscentral på Kammarkollegiet

Svenska Bostäder söker entreprenadupphandlare

Avtalscontroller inom välfärdsbrottslighet till Sollentuna kommun

Strategisk Entreprenad­upphandlare/­kategori­ledare till Stockholm Vatten och Avfall

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglernaSå ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgiftAvsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EUNy vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
Misstanke om jäv räcker inte för att avbrytaMisstanke om jäv räcker inte för att avbryta
Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skälFörslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Krävs mer än spekulationer för utredningsansvarKrävs mer än spekulationer för utredningsansvar
Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?

Nytt från Upphandling24

  • Tveksamt asfaltsköp på Åland
  • Kvinnor dominerar växande kår
  • Falkenberg rekryterar dubbelt
  • Mot nollutsläpp med nya grepp
  • Livsmedelsupphandlare med många järn i elden
  • Pionjär inom cirkulära förkläden
  • Uppsalamålet: 4, 5 eller 7 villkor

Kommentarer från läsarna

Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…
Undrande upphandlare : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag har personligen alltid under alla år jag har jobbat med detta (ca 20) undrat över varför ett förhandlat förfarande…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Det stämmer att anbudspresentationer och andra typer av möten kan genomföras även i exempelvis öppna förfaranden, men några förhandlingar får…

Senaste inläggen

  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt
  • Subjektiv objektivitet