Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Samband krävs för utökad beställning

 DEL 4 Bestämmelsen om ändringar genom kompletterande beställningar gäller bara kontrakt och inte vid ändringar av ramavtal. Det måste även finnas ett samband mellan beställningen och kontraktets föremål. Läs fjärde delen av Inköpsrådets serie om ändringar av avtal.

| 2020-08-05

Det är naturligt att ändringen bara gäller kontrakt eftersom det inte går att göra några beställningar av varor, tjänster eller byggentreprenader från ett ramavtal. Det är först efter ett avrop och när det tecknats ett kontrakt som några beställningar kan bli aktuella.

Bestämmelsen avser kompletterande beställningar, vilket innebär att inte alla beställningar faller inom paragrafens ram.

En kompletterande beställning ska syfta till att ersätta eller utöka de befintliga tjänster, varor eller byggentreprenader som omfattas av kontraktet. Det bör med andra ord krävas att den kompletterande beställningen har ett samband med de varor, tjänster eller byggentreprenader som omfattas av kontraktet.

Ett typexempel på en kompletterande beställning är ytterligare volymer av det ursprungliga upphandlingsföremålet, men även beställningar av tillbehör eller reservdelar bör falla inom paragrafens område.

Den kompletterande beställningen ska göras från den leverantör som har tilldelats kontraktet. Det är en självklarhet eftersom det annars skulle röra sig om en ny upphandling i stället för en ändring av ett befintligt kontrakt. 

Ändringar i form av kompletterande beställningar från befintlig leverantör kan vara tillåtna om

  • de är nödvändiga,
  • tekniska eller ekonomiska skäl hindrar att den kompletterande beställningen sker från en annan leverantör, och
  • en kompletterande beställning från en annan leverantör skulle medföra betydande olägenheter eller betydligt större omkostnader.

Samtliga tre punkter måste vara uppfyllda för att ändringen ska vara tillåten. Men andra och tredje punkten är så lika att om någon omständighet enligt den andra punkten finns kommer med all sannolikhet även den tredje punkten att vara uppfylld. Den tredje punkten verkar alltså vara överflödig.

Tekniska skäl kan enligt direktiven finnas särskilt i de fall ett byte av leverantör skulle tvinga den upphandlande myndigheten att anskaffa materiel, byggentreprenader eller tjänster med andra tekniska egenskaper som inte är kompatibla eller som leder till oproportionerliga tekniska svårigheter.

Vad gäller de ekonomiska skälen är det inte tillräckligt att en beställning från en annan leverantör skulle bli dyrare än en beställning från den befintliga leverantören för att det ska föreligga ekonomiska skäl. Sannolikt krävs att ett byte av leverantör skulle medföra minst en fördubbling av omkostnaderna.

Kravet att den kompletterande beställningen ska vara nödvändig är mycket mer framträdande i den svenska lagtexten än i upphandlingsdirektiven. Mycket talar för att kravet inte ska tolkas alltför strikt utan att en kompletterande beställning anses nödvändig om den inte framstår som obehövlig.

Kontraktets värde får inte öka med mer än 50 procent
Värdemässigt gäller att de kompletterande beställningarna inte får medföra att värdet på kontraktet ökar med mer än 50 procent. Hur man beräknar värdet på ett kontrakt har behandlats i avsnittet Ändringar av mindre värde tillåts.

Om det under ett avtals löptid genomförs flera olika ändringar i form av kompletterande beställningar ska begränsningen av ändringens värde tillämpas på varje enskild ändring.

Värdet av de olika ändringarna behöver alltså inte läggas ihop på det sätt som krävs vid ändringar av mindre värde utan det är möjligt att göra flera kompletterande beställningar som var för sig understiger 50 procent av kontraktets värde så länge övriga rekvisit är uppfyllda för varje beställning.

Anta till exempel att ett landsting upphandlat 20 tåg från en särskild tågtillverkare för ett specifikt tågsystem, men på grund av allt fler pendlare behövs ytterligare sju tåg.

Värdemässigt ligger en kompletteringsbeställning av sju tåg väl under tröskelvärdet på 50 procent av kontraktsvärdet och den kompletterande beställningen har ett klart samband med ursprungsbeställningen.

Det är inte möjligt att koppla ihop olika tåg eftersom tåg av olika tillverkare skiljer sig åt och det saknas lösningar som gör att olika tågtillverkares tåg kan göras kompatibla med varandra. Andra alternativ till att skaffa fler tåg, som att exempelvis köra flera turer, är uteslutna.  

I ett sådant exempel framstår en kompletterande beställning från befintlig leverantör som både nödvändig (landstinget behöver tågen och det saknas andra lösningar för att hantera pendlarbehovet) och tekniskt betingad (ingen kompabilitet mellan olika tågtillverkares tåg).

Det ligger då i sakens natur att det kan medföra betydande olägenheter och omkostnader om beställningen sker från en annan tillverkare när dessa tåg inte kan användas för att tillgodose den ökade pendlarefterfrågan samt medför ökade kostnader för underhåll etcetera.

I detta exempel får det därför anses tillåtet att ändra kontraktet genom att göra en kompletteringsbeställning från befintlig leverantör.

Inte tillåtet dela upp beställningen
Det är inte tillåtet att dela upp en kompletterande beställning med för högt värde i flera ändringar för att på så sätt göra ändringen tillåten.

Anta till exempel att en upphandlande myndighet tecknat kontrakt för inköp av tio röntgenmaskiner. Under kontraktets löptid framkommer att myndigheten behöver ytterligare sex maskiner som på grund av tekniska skäl måste köpas från befintlig leverantör. Förutsatt att maskinerna kostar lika mycket skulle en sådan kompletterande beställning göra att kontraktets värde ökar med 60 procent och vara otillåten. Det är då inte heller tillåtet för myndigheten att försöka kringgå reglerna genom att dela upp beställningen i två delar à tre maskiner vardera. 

LUF innehåller ingen motsvarande gräns för värdet på ändringen. Det innebär att enligt LUF kan denna typ av ändring genomföras oavsett värdet på ändringen. 

En upphandlande myndighet som genomfört en ändring med stöd av denna bestämmelse ska upplysa om ändringen i en annons.

Regeringen har meddelat föreskrifter om innehållet i och offentliggörandet av en sådan annons.

Per-Owe Arfwedson
Lina Håkansson Kjellén
Erik Sollenberg
Bokwall Rislund advokatbyrå

Läs hela serien Ändringar av upphandlade avtal

Del 1: Tydligare regler styr ändringar i avtal
Del 2: Ändring av mindre värde tillåten
Del 3: Ändring tillåten om optionsklausul finns

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: Upphandling

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud