Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Risken i ramen – ”okända” skall-krav

ExpertkommentarEtt skall-krav på anbudets form och innehåll, som inte uppfylls av en anbudsgivare, ska enligt vägledande rättspraxis resultera i att anbudet undantas från utvärdering. Men, vad gäller när kravet egentligen inte var tänkt att finns med? Advokat Per-Ola Bergqvist reflekterar över vad som gäller för upphandlingar av byggentreprenader.

| 2020-11-01
Per-Ola Bergqvist, Foyen advokatfirma.

Vid upphandlingar av byggentreprenader innehåller upphandlingsdokumenten i princip alltid, oavsett om det gäller en utförandeentreprenad eller en totalentreprenad, tekniska beskrivningar med olika detaljeringsgrad avseende till exempel funktion, prestanda, egenskaper och utförande, till exempel i form av rambeskrivningar.

Dessa handlingar avses, i den kontext av standardavtal och beställarstöd som de oftast förekommer i, ABT 06/AB 04 och AMA AF 12, inte innehålla upphandlingsföreskrifter såsom skall-krav på anbudets form och innehåll eller krav på anbudsgivarens tekniska och yrkesmässiga kapacitet och förmåga.

Inte heller ska upphandlingsföreskrifter förekomma i entreprenadföreskrifterna (AFC/AFD) utan endast i AFB – upphandlingsföreskrifterna i de Administrativa föreskrifterna.

Likväl är så ofta fallet. Det förekommer ofta i entreprenadföreskrifterna att anbudsgivaren eller entreprenören ska ange uppgifter i anbudet eller foga handlingar till anbudet. Det kan också anmärkas på att begreppet ”anbudsgivaren” inte bör förekomma alls i entreprenadföreskrifterna eller i de tekniska beskrivningarna, lika lite som begreppet ”entreprenören” bör förkomma i upphandlingsföreskrifterna.

I rambeskrivningar för olika tekniska discipliner återfinns inte desto mindre inte alltför sällan skall-krav på att entreprenören ska foga uppgifter till anbudet, till exempel i form av vilket fabrikat som valts för en viss funktion eller uppgifter om dimensionering och mått av vald lösning.

Enligt min uppfattning är detta särskilt vanligt i mer installationstäta tekniska beskrivningar, såsom för hissarbeten eller beskrivningar avseende styr- och reglerarbeten.

Det kan mycket väl förhålla sig så att myndighetens upphandlare och projektägare överhuvudtaget inte är medvetna om dessa skall-krav. Den projektör som upprättat beskrivningen kan på eget bevåg ha fört in kraven, och det har brustit i kommunikationen mellan denne och den upphandlande myndighetens personal.

Inte desto mindre kan det komma som en överraskning i anbuden att en viss uppgift lämnats av en eller flera anbudsgivare som man inte räknat med skulle komma.

Det kan då bli en obehaglig överraskning vid en närmare kontroll av upphandlingsdokumenten att ett skall-krav som man inte räknat med faktiskt återfinns i dessa. Än värre kan det vara om det visar att det anbud man tänkt utse, eller i värsta fall till och med redan korat som vinnare i ett meddelat tilldelningsbeslut, inte uppfyllt det ställda skall-kravet.

Domstolarna ställer sig nämligen kallsinniga till att inte tillämpa den här typen av skall-krav i enlighet med den princip som uppställdes i Högsta Förvaltningsdomstolen avgörande i mål 2016 ref 37: Ett skall-krav på anbudets form och innehåll är ett skall-krav oavsett var det finns i upphandlingsdokumenten.

Så länge det har en koppling till kontraktsföremålet ska det upprätthållas och det är ett brott mot likabehandlingsprincipen att inte tillämpa det mot anbudsgivare. Detta oavsett om det var meningen att kravet skulle finnas där eller inte eller att det uttrycks som att ”entreprenören ska till anbudet foga …” på något annat ställe än i upphandlingsföreskrifterna.

Ett mål på detta tema som behandlar frågan är Kammarrätten i Jönköpings avgörande i mål 1507-16, som avsåg bland annat krav på materialspecifikationer och intyg om kvalitetsstyrning, och där det sistnämnda kravet återfanns i entreprenadföreskrifterna.

Rådet till upphandlande myndigheter och enheter måste därför bli för att  undvika tråkigheter, att innan publicering sker av upphandlingar med omfattande tekniska beskrivningar författade av andra än den upphandlande myndigheten/enheten, göra en genomgång i jakt på eventuella oönskade skall-krav på anbudets form och innehåll. Om de påträffas, och är önskade, förs de lämpligen upp i upphandlingsföreskrifterna.

Detsamma kan sägas om de administrativa föreskrifternas entreprenadföreskrifter, som bör rensas såväl på begreppet anbudsgivaren som krav på anbudet.

Per-Ola Bergqvist
Foyen advokatfirma

Annons

Är du sugen på att fördjupa dig inom offentlig upphandling av entreprenader? Upphandling24 arrangerar en populär kurs för dig oavsett om du redan arbetar som entreprenadupphandlare eller om du är upphandlare inom andra områden. Läs mer här!

Läs mer: EntreprenadExpertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

6 kommentarer på "Risken i ramen – ”okända” skall-krav"

  1. Odd Wikner skriver:
    2020-11-05 kl. 10:42

    Om det i anbudsformuläret står vilka ”Skall krav” som ska anges men inte ett ”Skall krav” som man hittar endast i en installationshandling. Är man då som entreprenör skyldig att ange detta skall krav som står i installationshandling. Innebär då att man är som entreprenör skyldig att kontrollera samordning mellan handlingar.
    I detta fall utsågs en vinnare men 1 vecka senare upptäcktes att detta skall krav i installationshandlingen inte angetts av 12 anbud (som angett de skall krav som var förtecknade i anbudsformuläret och det 13:e (som inte var vinnaren) som hade skrivit upp detta var det enda som godkändes varvid det bara fanns ett giltigt anbud och därmed för liten konkurrens varvid hela upphandlingen förkastades av beställaren och gick ut på ny räkning ca 2 månader senare.

    Svara
  2. Per-Ola Bergqvist skriver:
    2020-11-05 kl. 16:34

    Ja, det är man som jag ser det – enligt vägledande rättspraxis är et skall-krav ett skall-krav på anbudet var det en finns. Känner väl igen den situation du beskriver, ganska vanligt tyvärr.

    Svara
  3. Anders Vestman skriver:
    2020-11-06 kl. 10:16

    Jag använder ett anbudsformulär som i handlingsförteckning kallas ”Utvärderingsmodell” där det tydligt framgår vilka krav och övriga uppgifter som ska skickas in med anbudet. I AFB.31 anger jag: ”Finns motsägande uppgifter i upphandlingsdokumenten om vad som ska skickas in med anbud är det uppgifter i bilaga utvärderingsmodell som har företräde”.
    Håller detta om det står något krav i rambeskrivning som jag inte har uppmärksammat?

    Svara
  4. Po skriver:
    2020-11-06 kl. 11:32

    En leverantör/entreprenör har ingen skyldighet att meddela brister i upphandlingsdokumenten.

    Svara
  5. Po skriver:
    2020-11-06 kl. 11:37

    Nej en leverantör/entreprenör har ingen skyldighet att informera om fel i upphandlingsdokumenten.

    Svara
  6. Per-Ola Bergqvist skriver:
    2020-11-08 kl. 13:41

    Förvaltningsrätten i Linköping dömde i mål 5176-18 i linje med den skrivning som Anders Vestman återger. Raka skrivningar om att endast det som finns angivit i anbudsformuläret skall besvaras/bifogas, torde alltså kunna fungera. Men, det beror sannolikt på hur man uttryckt sig i det enskilda fallet.

    Svara

Lämna ett svar till Odd Wikner Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Per-Ola Bergqvist

Per-Ola Bergqvist är advokat och delägare i Foyen Advokatfirma. Han är specialiserad på entreprenadjuridik och partnering.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…
En annan Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Det finns som sagt ingen skyldighet att dela upp kontrakt, och jag undrar hur många myndigheter som ens bryr sig…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud