Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Rimliga priser är ett rimligt krav

RättsfallsanalysEtt rättsfall från Kammarrätten i Stockholm tar upp om ett krav på ”rimliga och bärkraftiga priser” kan anses strida mot transparensprincipen Joakim Lavér och Oskar Helsing, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar domen.

| 2022-03-08
Joakim Lavér och Oskar Helsing, Hannes Snellman Advokatbyrå.

Sammanfattning
Ett krav på ”rimliga och bärkraftiga priser” i en prisbilaga tolkades som ett obligatoriskt krav, men ansågs inte motsvara ett golvpris. Kammarrätten ansåg att kravet trots sin allmänt hållna utformning var tillräckligt tydligt för anbudsgivare tillsammans med ett underlag kunde tolka kravet.

Klaganden hade dessutom haft möjlighet att ställa frågor och begära förtydliganden men genom sin underlåtelse att göra detta inte ansetts lidit skada.    

Bakgrund
Mälardalstrafik Mälab upphandlade kollektivtrafik på en sträcka i Mälardalsregionen enligt lagen om upphandling av koncessioner, LUK. SJ deltog i upphandlingen men tilldelades inte kontraktet och begärde överprövning hos Förvaltningsrätten i Stockholm.

SJ anförde att det krav på ”rimliga och bärkraftiga priser” som Mälab ställt i upphandlingens prisbilaga stred mot transparensprincipen och kunde jämställas med golvpriser.

Mälab invände att syftet med kravet på rimliga och bärkraftiga priser var att anbudsgivarna skulle tillämpa en seriös prissättning i sina anbud och inte var att jämställa med golvpriser. Mälab ansåg också att SJ inte konkretiserat hur kravet skulle försämrat SJ:s möjligheter att lämna ett konkurrenskraftigt anbud och att SJ under anbudsprocessen inte heller begärt förtydliganden eller ställt frågor och således heller inte lidit skada.

Förvaltningsrätten ansåg att kravet på rimliga och bärkraftiga priser skulle tolkas som ett obligatoriskt krav. Gällande SJ:s invändning att kravet var att jämställa med golvpriser konstaterade förvaltningsrätten att så inte var fallet då det inte angavs någon nedre gräns för när ett pris skulle betraktas strida mot kravet på rimlighet.

Förvaltningsrätten ansåg ändå att kravet var otydligt utformat då det saknades tillräckligt med underlag för anbudsgivarna att bedöma ett pris rimlighet. Trots att SJ underlåtit att ställa frågor och begära förtydliganden menade förvaltningsrätten att Mälabs tolkning och tillämpning av kravet inte tillräckligt tydligt framgått av upphandlingsdokumenten och således stred mot transparensprincipen.

Förvaltningsrätten förordnade om att upphandlingen skulle göras om vilket Mälab överklagade till kammarrätten.

Kammarrättens bedömning
Kammarrätten ställde sig frågan om kravet på rimliga och bärkraftiga priser var att anse som ett obligatoriskt krav. Kravet hade angivits i prisbilagan och kopplats till prissättningen som var ett utvärderingskriterium. Kammarrätten ansåg dock att kravet till sin utformning var att bedöma som ett obligatoriskt krav.

När det gällde frågan om SJ underlåtit att ställa frågor och begära förtydliganden konstaterar kammarrätten att det i svensk upphandlingslagstiftning inte finns någon preklusionsfrist under anbudstiden, däremot har det i praxis av HFD klargjorts att en anbudsgivare bör ställa frågor om oklarheter i upphandlingsdokumenten.

En anbudsgivare som inte gör detta bör heller inte kunna hävda att den lidit skada av oklarheten. I detta fall hade SJ inte ställt någon fråga. SJ hade inte heller ställt någon uppföljningsfråga på Mälabs svar till en annan anbudsgivares fråga om kravet på rimliga priser innebar att negativa priser inte var godtagbara, vilket kammarrätten ansåg att SJ borde gjort.

Kammarrätten konstaterade att kravet på rimliga och bärkraftiga visserligen var otydligt utformat men att det i prisbilagan framgått hur Mälab skulle tillämpa sin kalkylmodell för att avgöra om priser som lämnats var rimliga.

En normalt omsorgsfull och informerad anbudsgivare hade med hjälp av den samlade informationen i prisbilagan kunnat skaffa sig en uppfattning om vad kravet på rimliga priser faktiskt innebar. Kammarrätten ansåg alltså att kravet inte stred mot transparensprincipen. Kravet var inte heller enligt kammarrätten att bedöma som ett golvpris.

Analys
EU-domstolen uttalade i målet SIAC Construction (C-19/00) att tilldelningskriterier i ett meddelande om upphandling ska vara formulerade på ett sådant sätt att alla rimligt informerade och normalt omsorgsfulla anbudsgivare kan tolka kriterierna på samma sätt.

I förevarande fall tillämpade kammarrätten detta krav på formuleringen om rimliga och bärkraftiga priser och fann att formuleringen trots viss otydlighet var möjlig för anbudsgivarna att tolka. Ett krav bör således enligt vår mening sättas i kontext till den specifika upphandlingen och de anbudsgivare som kan tänkas delta i den.

Särskilt i upphandlingar av specialiserad och komplicerad natur bör anbudsgivarna förväntas vara rimligt informerade om de särdrag som präglar upphandlingen. Det kan här tilläggas att krav på rimliga och bärkraftiga priser förekommer frekvent i upphandlingar av kollektivtrafik för att från upphandlande myndighetens sida säkra att kontraktet kan fullföljas av anbudsgivaren.  

Kammarrätten gör i det aktuella målet samma bedömning som förvaltningsrätten gällande påståendet om att ett krav på rimliga och bärkraftiga priser är att jämföra med ett golvpris. Högsta Förvaltningsdomstolen fastställde i målet HFD 2018 ref. 50 att en användning av golvpriser då anbud förkastas om anbudsgivarens pris understiger en viss summa, inte är tillåten enligt upphandlingsreglerna.

Enligt vår mening bör det från kammarrättens dom stå klart att en förutsättning för att ett krav innebär ett golvpris bör vara att golvpriset fastställs i upphandlingsdokumenten.

I LOU och LUF finns även bestämmelser kring hur en upphandlande myndighet ska hantera onormalt låga anbud. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i LUK men i lagens förarbeten uttalas att även vid upphandling av koncessioner kan onormalt låga anbud förkastas om det finns en misstanke att leverantören inte kommer kunna fullfölja koncessionen med anledning av det låga priset.

En tolkning av kravet på rimliga och bärkraftiga priser skulle således vara att upphandlande enheten vill försäkra sig genom ett krav och en tillhörande kalkylmodell att leverantörernas priser möjliggör ett genomförande av koncessionen motsvarande de regler som finns gällande onormalt låga anbud i upphandlingslagstiftningen.

Slutligen bör sägas något om hur kammarrätten i detta fall valt att tillämpa den standard som nyligen satts av HFD i mål 196-21 och mål 6151-6159-20 gällande leverantörens aktivitetsplikt under anbudstiden.

Trots att det av en anbudsgivare ställts en fråga om tillämpningen av kravet på rimliga och bärkraftiga priser så borde SJ, enligt kammarrätten, ha ställt uppföljningsfrågor i och med att oklarheten kring kravet kvarstod. Detta kan tolkas som att ett svar från den upphandlande myndigheten som enligt anbudsgivaren är otillfredsställande bör följas upp med ytterligare frågor och begäran om förtydliganden för att anbudsgivaren ska anses ha uppfyllt sin aktivitetsplikt.

På denna punkt är dock inte kammarrättens dom helt tydlig och frågan om hur vidsträckt anbudsgivares aktivitetsplikt faktiskt är, kommer att vara föremål för fortsatt behandling i upphandlingsrättsliga mål framöver.

Målnummer och domstol
Kammarrätten i Stockholm den 17 januari 2022, i mål nummer 3580–21.

Juristpanelen

Läs mer: Rättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurister till Statens inköpscentral på Kammarkollegiet

Svenska Bostäder söker entreprenadupphandlare

Avtalscontroller inom välfärdsbrottslighet till Sollentuna kommun

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättlästFörslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglernaSå ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgiftAvsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EUNy vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
Misstanke om jäv räcker inte för att avbrytaMisstanke om jäv räcker inte för att avbryta
Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skälFörslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Krävs mer än spekulationer för utredningsansvarKrävs mer än spekulationer för utredningsansvar

Nytt från Upphandling24

  • UKÄ tvingas böta 90 000
  • Tveksamt asfaltsköp på Åland
  • Kvinnor dominerar växande kår
  • Falkenberg rekryterar dubbelt
  • Mot nollutsläpp med nya grepp
  • Livsmedelsupphandlare med många järn i elden
  • Pionjär inom cirkulära förkläden

Kommentarer från läsarna

Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…
Undrande upphandlare : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag har personligen alltid under alla år jag har jobbat med detta (ca 20) undrat över varför ett förhandlat förfarande…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Det stämmer att anbudspresentationer och andra typer av möten kan genomföras även i exempelvis öppna förfaranden, men några förhandlingar får…

Senaste inläggen

  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt