Rätt upphandlingsform ger hemkänsla

Inflödet av ensamkommande flyktingbarn bidrar till ett ökat behov av så kallade HVB-hem (hem för vård eller boende). Exemplen på att överbelastade socialförvaltningar inte alltid gör rätt rent upphandlingstekniskt är många. I en kommun har revisionen nyligen noterat att lagen om offentlig upphandling inte följts i 60 procent av de granskade fallen.

Gävle kommun har av bland annat flexibiltetsskäl valt att upphandla HVB enligt lagen om valfrihetssystem. Upphandlingen, som annonserades för ett år sedan och där även målgruppen ensamkommande barn och unga ingår, genomfördes av Inköp Gävleborg där Sofia Karlsson är ansvarig upphandlare:

– Valet att upphandla enligt denna lag föll främst utifrån de vinster verksamheterna såg i att nya leverantörer kan anslutas löpande under avtalstiden, säger hon.

Att snabbt kunna ta in nya leverantörer är en nyckelfråga. Sofia Karlsson förklarar att branschen förändras mycket snabbt – med många omstruktureringar/uppköp och nybildade verksamheter.

– Målet för Gävle var att minska dyra placeringar utanför ramavtal, hos leverantörer som varken är granskade ekonomiskt eller ur en kvalitetssynpunkt.

Hon berättar att upphandlingen formades utifrån fasta priser i en fyrgradig nivåskala. Detta eftersom fasta priser är en förutsättning i LOV:

– Vi ser detta som mycket positivt, då leverantörerna enbart konkurrerar om avropen utifrån kvalitetsaspekter.

Idag har en grund med ett femtiotal avtal byggts upp. Men vad händer om det finns ett behov som inte kan tillgodoses av befintliga avtal?

– Ser handläggaren ett boende utan avtal som det mest optimala ombeds detta boende ansöka till att bli utförare. Vi har en handläggningstid på runt fyra veckor tills avtal kan vara tecknat.