Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Rätt att inte påpeka rättsfråga

RättsfallsanalysI en ny dom från Kammarrätten i Sundsvall utvecklar domstolen vad som utgör godtagbara skäl för att inte påpeka brister i upphandlingsdokumenten vid prövningen av om leverantören lidit skada. Philip Thorell och Lars Lundgren, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar domen.

| 2024-04-03
Philip Thorell och Lars Lundgren, Hannes Snellman Advokatbyrå.

Sammanfattning
En leverantör har typiskt sett godtagbara skäl för att utgå från att en upphandlande myndighet följer upphandlingslagarna vid tolkning och tillämpning av obligatoriska krav. Det krävs därför inte att en leverantör begär förtydliganden avseende obligatoriska krav som kan tolkas på ett sätt som strider mot LOU för att kunna göra eventuella brister på grund av kravet gällande i en överprövningsprocess.

Bakgrund
Region Västerbotten genomförde under 2023 en upphandling av ramavtal avseende byggservice och fastighetsunderhåll enligt LOU. I upphandlingen ställdes bland annat ett krav på att anbudsgivarnas årsomsättning för det senaste fastställda räkenskapsåret skulle uppgå till minst 20 miljoner kronor.

Concreto Golvteknik lämnade anbud i ett anbudsområde, men anbudet förkastades av regionen eftersom Concreto inte uppfyllde årsomsättningskravet.

Concreto ansökte om överprövning. Bolaget menade att det hade ändrat sitt räkenskapsår till att motsvara kalenderåret, med följden att räkenskapsåret för 2022 var förkortat. Concretos årsomsättning under 2022 var därför inte det som följde av den senast fastställda årsredovisningen utan översteg 20 miljoner kronor.

Concreto ansåg att det stred mot LOU att omsättningen skulle följa av en viss årsredovisning, eftersom 14 kap. 3 § LOU endast medger att krav avser en viss minsta årsomsättning, eller en viss minsta omsättning inom det område som omfattas av kontraktet. Concreto hade inte ställt frågor om kravet under upphandlingen, eftersom bolaget utgått från att kravet skulle tolkas i enlighet med LOU.

Regionen menade att kravet hade tillämpats i enlighet med LOU, eftersom kravet avsåg en viss minsta årsomsättning. Concreto hade dessutom under anbudstiden kunnat fråga hur en förändring av räkenskapsåret skulle påverka deras möjligheter att uppfylla kravet och hade därför inte lidit skada.

Förvaltningsrätten konstaterade att Concreto i och för sig inte uppfyllde regionens krav på viss årsomsättning, men att kravet var oproportionerligt och därför stred mot LOU. Förvaltningsrätten ansåg däremot inte att Concreto lidit skada, eftersom bolaget varit medvetet om att räkenskapsåret endast omfattade åtta månader och därför hade möjlighet att begära ett förtydligande från regionen avseende vilken påverkan det här fick på möjligheten att uppfylla kravet. Förvaltningsrätten avslog därför ansökan om överprövning.

Domstolens dom
Kammarrätten konstaterade att 14 kap. 3 § första stycket 1 LOU innebär att krav får ställas på att leverantören ska ha en viss minsta årsomsättning eller en minsta omsättning inom det område som omfattas av kontraktet. Att som regionen hade gjort kräva att årsomsättningen skulle avse det senaste fastställda räkenskapsåret gick dock längre än vad 14 kap. 3 § LOU medgav och stred därför mot LOU.

Vad gäller frågan om Concreto lidit skada, konstaterade kammarrätten att det följer av HFD 2022 ref 4 I att leverantören har en skyldighet att begränsa sin skada genom att undanröja otydligheter i upphandlingsdokumenten. Om leverantören inte vänder sig till den upphandlande myndigheten i sådana fall, kan leverantören inte sägas ha lidit skada av en eventuell överträdelse av LOU.

Kammarrätten ansåg däremot att en anbudsgivare måste kunna utgå ifrån att regionen inte skulle agera i strid med LOU. Kammarrätten konstaterade även att otydligheten i upphandlingsdokumenten rörde en rättsfråga, nämligen tolkningen av 14 kap. 3 § LOU, och att domen i HFD 2022 ref 4 inte gav stöd för att en leverantör var tvungen att påpeka sådana otydligheter för att kunna göra dessa gällande i en överprövning.

Mot den här bakgrunden ansåg kammarrätten att Concreto haft fog för sin tolkning av omsättningskravet och därför haft godtagbara skäl för att inte begära ett förtydligande från regionen under anbudstiden. Concreto hade således lidit skada varför kammarrätten beslutade att upphandlingen skulle göras om.

Analys
Den skyldighet för anbudsgivarna att påpeka brister i upphandlingsdokumenten som uppkom genom HFD 2022 ref 4 har, precis som många förväntade sig, utvecklat sig till en följetong i förvaltningsdomstolarna.

Kammarrättens dom behandlar en särskilt intressant fråga som uppkommit i andra kammarrättsdomar med olika utgång: Omfattar aktivitetsplikten alla eller endast vissa brister i upphandlingsdokumenten som strider mot upphandlingsreglerna? 

I HFD 2022 ref 4 ansågs anbudsgivare vara skyldiga att påpeka att en uppgift i strid med LOU inte angetts i upphandlingsdokumenten. Kammarrätten ansåg i det här målet att Högsta förvaltningsdomstolens dom inte gav stöd för att aktivitetsplikten också gäller då ett obligatoriskt krav utformats i strid med LOU.

Kammarrättens argument är enkelt och övertygande: Det måste göras en åtskillnad mellan å ena sidan brister som rör rättsfrågor (det vill säga om kravet utformats i strid med LOU) och å andra sidan brister som rör att information saknas i upphandlingsdokumentet eller är otydlig. Skälet för en sådan åtskillnad är tydlig:

  • I det förra fallet måste det kunna förutsättas att den upphandlande organisationen aktivt tagit ställning till om kravet är förenligt med upphandlingsreglerna. Det borde därför finnas begränsade möjligheter att organisationen läker bristen genom att leverantören ger sig in i polemik med organisationen om (oftast svåra) juridiska frågor redan under anbudstiden. Det är inte heller rimligt att lägga sådant ansvar på leverantören, särskilt eftersom bristerna oftast blir tydliga först genom tilldelningsbeslutet.
  • I det senare fallet kan dock felet att information saknas eller är otydlig enkelt läkas genom den upphandlande organisationens kompletteringar och tydliggöranden under anbudstiden.

Frågan är dock inte slutligt avgjord eftersom underrättspraxis spretar. Kammarrätten i Göteborg har exempelvis ansett att aktivitetsplikten gäller samtliga typer av brister i sina avgöranden i mål nr 4852-22 respektive 3616-22 (den sistnämnda dock med en skiljaktig domare).

Domen hade vid tidpunkten för den här analysens författande inte överklagats till HFD. Om den överklagas skulle den dock utgöra ett utmärkt tillfälle för Högsta förvaltningsdomstolen att begränsa den skada som orsakats genom att HFD 2022 ref 4 av många underrätter felaktigt kommit att tolkas som att aktivitetsplikten gäller för alla brister i upphandlingsdokumenten. Det undergräver allvarligt leverantörers rättigheter enligt upphandlingsregelverket.   

Målnummer och domstol
Kammarrätten i Sundsvall mål nr 2565-23.

Juristpanelen

Läs mer: KvalificeringRättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "Rätt att inte påpeka rättsfråga"

  1. Tord Strandberg skriver:
    2024-04-26 kl. 10:22

    Har domen överklagats till HFD?

    Svara
    1. Lars Lundgren skriver:
      2024-04-30 kl. 10:54

      Hej Tord! Domen överklagades inte.

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • AI för upphandlare | 27 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Mer restriktiv bedömning av avvikelser?Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
Bakläxa om utredningsansvarBakläxa om utredningsansvar
Juridisk rapport om miljömärkning i upphandlingJuridisk rapport om miljömärkning i upphandling
Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkasFörtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantagetFörslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Inga krav som inte uttryckligen följer dokumentInga krav som inte uttryckligen följer dokument
Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättlästFörslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?

Nytt från Upphandling24

  • Skanskas låga pris godkänns
  • Synar korruption vid upphandling
  • Välkomnar försörjningsavtal
  • “Ta mer risk, upphandlare”
  • Omtag i Tranås efter KKV-kritik
  • Tyck till om uppföljning
  • Drömmer om kortare arbetstid

Kommentarer från läsarna

Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…

Senaste inläggen

  • Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
  • Bakläxa om utredningsansvar
  • Juridisk rapport om miljömärkning i upphandling
  • Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
  • Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
  • Inga krav som inte uttryckligen följer dokument
  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?