Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Parerar pandemin med samordning

De kommuner som samordnat leveranser under pandemin har dragit fördel av det genom större varuflöden som gett ökad effektivitet. Det är slutsatsen i en rapport från Nationellt centrum för samordnad varudistribution om den modell som närmare 50 kommuner använder.

| 2021-01-29
Olof Moen, forskningsledare. Foto: Energikontor sydost.

-Många kommuner kan nu visa på goda erfarenhet av samordnade leveranser med att få ut material och skapa egna lager under pandemin, säger Olof Moen, forskningsledare vid det nationella centrum som på uppdrag av Energimyndigheten hade projektverksamhet fram till 31 december.

Från rapporten – som speglar erfarenheter från drygt hälften av de kommuner som har samordnad varudistribution – görs avstamp i en uppmaning till kommuner och regioner med planer på beredskapslager att utreda om det kan göras i samverkan med ett bredare samlastningssystem.

Några av rapportens slutsatser:

  • Samlastning har varit ett stöd för att klara varuförsörjningen under pandemin med bland annat kunskaper inom logistik och e-handel samt möjligheter att styra varuflöden.
  • Den kapacitet som finns inom ett samlastningssystem har nyttjas av flera kommuner för att bygga upp och hålla lager av sjukvårds- och skyddsutrustning.
  • Den kompetens som finns i kommuner med samordnad varudistribution inom varuhantering, upphandling, kravställning, uppföljning och logistik kan tas tillvara av alla kommuner som bygger upp beredskapslager där varor omsätts löpande.

-Mervärden ur ett kris- och beredskapsperspektiv med samordnad varudistribution är att kommunen bygger upp register, information om leveranser och volymer. Det skapar en robust transportkedja, säger Olof Moen.

-Den gängse affärsmodellen är att leverantörerna sitter på all information och kommunerna saknar helt insyn vad gäller transportplanering och leveranser. Kommunerna kan ha bra avtal, men ofta brister det i avtalsuppföljning. Vid samordnad varudistribution måste man upprätta information på ett helt annat sätt och får därmed kontroll över den egna varuförsörjningen.

Olof Moen pekar på två alternativ för ökad krisberedskap

-Det har funnits tankar som lösning från både kommunpolitiker och myndigheter att utifrån LOU ställa krav på att leverantörerna har en viss beredskap med lager. Men det skulle aldrig fungera utan att det blir oerhört dyrt för kommunerna. I slutändan måste kommunerna ändå stå för leverantörernas merkostnader att hålla lager för större kriser som trots allt inträffar sällan.

-Alternativet är ett omställningslager som fylls på och tappas av kontinuerligt och som kan kopplas till samordnad varudistribution med en distributionscentral och en robust transportapparat.

Olof Moen betonar att det rör sig om komplexa frågor.

-En övergång till samordnad varudistribution är en mycket stor förändring för en kommun som påverkar inköpsprocessen i sin helhet och i den förändringen ligger helt nya möjligheter till ett effektivt kris- och beredskapsarbete.

-Samordnad varudistribution utgör en radikal innovation som förändrar relationer till leverantörer men även internt i kommunen. Det är en process som inte är enkel men där kommuner som infört modellen kan peka på samhällsekonomiska vinster. Övergången kräver investeringar och där kommuner inte kan ha ett för snävt ekonomiskt perspektiv utan måste ta hänsyn till de samhällsekonomiska vinsterna, säger Olof Moen.

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: Upphandling

Fredrik Mårtensson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud