På djupet mot IOP

-För oss gäller det att hitta en samarbetsform som fungerar för helheten. Föreningsbidrag är ju som namnet anger att man ger ett bidrag, men vi har sett ett behov av närmare samarbete. En upphandling har svårt att täcka in alla delar som vi vill ha med i ett avtal, säger Andreas Lundgren, socialdemokratisk ordförande i kommunens individ- och familjenämnd.

-IOP blir därför den samarbetsform som vi ser kan fungera bäst och det känns tryggt att vi har en grundlig utredning som stöd för att nu gå vidare med en sådan lösning som blir långsiktig och har legitimitet.

Statliga betänkanden och vägledningar eller SKR-rekommendationer i all ära: fortfarande finns en stor osäkerhet kring möjligheterna att ersätta upphandling med IOP-avtal.

Umeå kommunen valde att möta det problemet med en grundlig, 20-sidig utredning som landar i slutsatsen att IOP är möjlig som avtalsform mellan kommunen och kvinno- och tjejjouren.

Upphandlingsenheten och kommunjuristen inom den kommunala organisationen har visserligen en del synpunkter kring hur ett avtal behöver avgränsas och formuleras. Men Umeå kommun har nu beslutat att gå vidare med en IOP-lösning.

-Vi kommer nu att ta fram ett underlag för ett kommande IOP-avtal – hur det skulle kunna se ut och hur olika delar kan regleras.  Så det kan ta ytterligare ett par månader  fram till undertecknande, säger Andreas Lundgren.

I nuläget stödjer kommunen verksamheten med föreningsbidrag och täckning för hyreskostnad, totalt omkring 2,3 miljoner kronor för 2020.

Det vägval som ett flertal kommuner i Stockholmsområdet – ledda av Nacka kommun – gjorde med en gemensam upphandling om skyddat boende ledde ifjol till en förnyad debatt om kommunernas samverkan med kvinnojourer.

I Umeå har det dock inte funnits några ideologiska skiljelinjer utan skiftet till en IOP-lösning sker med samförstånd över blockgränsen.

Andreas Lundgren pekar på vikten av en helhetslösning för att täcka in alla delar av den kompetens som kvinno- och tjejjourer kan bidrag med.

-Det har varit viktigt att göra en ordentlig översyn av vårt samarbete med kvinno- och tjejjouren. Det är en verksamhet som innehåller många olika delar, inte enbart skyddat boende utan även stöd i olika former, utbildning av volontärer med mera, säger han.

-En IOP ger mer jämlika parter och ett samarbete som regleras och förstärks. Jag ser med oro hur andra kommuner minskar stödet till det arbete som kvinnojourerna utför. Därför känns det väldigt bra att vi i Umeå kommun kommer att säkerställa en heltäckande och långsiktig lösning som också bygger på en politisk enighet.

Sigtuna i Stockholms län var första kommun att teckna IOP-avtal med en kvinnojour efter ett beslut 2014 och där gäller en IOP-modell fortfarande efter beslut om revidering och resurstillskott tidigare i år.