Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Offentligt inköp liknar allt mer privat

KrönikaI takt med att offentlig upphandling har utvecklats från ren anskaffningsverksamhet till mer av att utveckla en strategisk inköpsfunktion så har också skillnaderna mellan offentligt och privat inköp allt mer suddats ut, skriver Anders Kron och Mikael Wallgren.

| 2023-07-10
Mikael Wallgren och Anders Kron, Convendor.

Ofta är skillnaderna inom inköp mellan privata tjänsteföretag och tillverkande företag större än dem mellan inköp inom offentlig och privat verksamhet.

Vad är det då som hänt? När vi kom in i offentlig upphandling för cirka 20 år sedan var man helt fokuserad på anskaffningsdelen av inköpsprocessen (se figur nedan). Eftersom den handlade om att följa ett regelverk var inköpsavdelningarna i hög grad bemannade med jurister. Upphandling handlade om att undvika att göra fel, inte om att göra bra affärer.

Med tiden så insåg allt fler att det kanske vore bra om det man köper också motsvarar behoven, det vill säga man behövde göra en behovsanalys, samt undersöka om det överhuvudtaget fanns leverantörer för den aktuella upphandlingen, det vill säga göra en leverantörsmarknadsanalys.

Man började även inse värdet av att analysera upphandlingens roll i helheten, en så kallad strategisk analys, och framför allt inse värdet av att börja följa upp alla krav, så kallad inköpscontrolling. Detta både av kvalitets- och kostnadsskäl, men också för att skapa ett internt lärande.

 

I takt med denna utveckling så ändrades också helt naturligt kompetensbehoven på inköps-/upphandlingsavdelningarna inom offentlig sektor. Det tillfördes analytisk kompetens samt kompetens inom att göra affärer och att driva projekt. Detta stimulerade också allt fler personer att gå mellan offentlig och privat sektor.

Utvecklingen accentuerades i takt med att inköps/upphandlingsavdelningarna fått ansvar för hela inköpsprocessen, och därmed kunnat börja införa kategoristyrning som arbetssätt. Under pandemin utvecklades detta vidare till ett fokus på hela försörjningsprocessen.

Den schablonartade organisatoriska placeringen av inköps/upphandlingsavdelningarna under ekonomi/administration har också börjat ändras så att inköpsfrågorna kommit närmare verksamheten och ledningen. En symbolisk men viktig åtgärd är att döpa om upphandlingsavdelningar till Inköp i stället.

Vid SKR:s, Svenskt Näringslivs och Upphandlingsmyndighetens seminarier kring kategoristyrning under 2021 framgick också av praktikfallen att delar av offentlig sektor kommit en bra bit i införandet av kategoristyrning, men när det gäller integration mellan inköp och verksamhet så ligger tillverkningsindustrin fortfarande långt före.

I såväl Svenskt Näringslivs, SNS som Upphandlingsmyndighetens analyser framgår att potentialen för bättre måluppfyllelse med hjälp av inköp/upphandling inom offentlig sektor är betydande. Här finns det fortfarande mycket kvar att göra!

Framför allt gäller detta strategi, styrning och ledning. Detta är dock inte unikt för inköpsområdet, utan är en generell problembild inom offentlig sektor, delvis beroende på den splittrade målbilden men också på grund av den kortsiktighet som tyvärr karakteriserar målen inom politiskt styrda organisationer.

För att fortsätta på den inslagna vägen vore det bra om man inom offentlig sektor själv börjar inse att skillnaderna är allt mindre och slutar hävda behovet av sin unika roll.

Ett steg i rätt riktning vore kanske att slå ihop ”inköpsföreningarna” Silf och SOI och på andra sätt främja erfarenhetsutbytet mellan offentligt och privat inköp.

Anders Kron
Mikael Wallgren
Convendor

Läs mer: InköpsanalysUpphandling

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

En kommentar på “Offentligt inköp liknar allt mer privat”

  1. Magnus skriver:
    2023-07-14 kl. 10:51

    Skribenterna visar på den förändring som sker i olika hastighet i kommuner, regioner, statliga myndigheter och kommunala bolag. Det är en brokig skara organisationer. Kommuner och regioner är politiskt styrda medan statliga organisationer och kommunala bolag har en svag koppling till politiken. I dessa är strategisk utveckling av inköp främst påverkad av organisationens ledning, dess insikt och prioriteringar. Staten styr sina myndigheter med regleringsbrev. Här saknas inköpsfrågor. Kommunala bolag styrs av bolagsordning och årsmöte. Även här verkar inköpsfrågor saknas på dagordningen.

    Närheten mellan uppdragsgivare och utförande verksamhet är mycket tydligare i kommun och region och det är också här vi ser att inköpsfrågor utvecklas snabbt.

    Jag håller med skribenterna att offentlig upphandling har närmat sig näringslivets metoder. Samtidigt sätter LOU och OSL mycket tydliga gränser för närmandet. LOU tillåter inte en utvecklad kategoristyrning. Det är omöjligt att arbeta strategiskt med leverantörsbasen, vilket är ett av de viktigaste verktygen för kostnadsreduktion, tillgång till bästa teknik, bästa servicenivån och trygga leveranskedjor.
    Utöver detta ställs ständigt ökade krav på rapportering av statistik. Lagstiftaren, långt ifrån inköpsverksamheten, ser att tillgång till statistik är prioriterat för staten framför myndigheternas egna effektivitet. På samma sätt som vården och skolan tyngs offentlig upphandling alltmer av New Public Managements baksidor.

    Utöver detta tillkommer Konkurrensverket som nyligen begärt, och fått, utökade befogenheter att straffa myndigheter som har gjort valet att prioritera vad som är bäst för myndighetens ekonomi och effektivitet framför att vara ett verktyg för att stimulera konkurrensen på marknaden. Tänk om Volvo tvingats betala böter för att de gjorde en bra affär trots begränsad konkurrens…

    Så nej, ett närmande har skett men avståndet är stort och det saknas förståelse hos lagstiftare och statsförvaltning att en inköpsorganisations syfte är att skapa goda affärer för myndigheten.

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurister till Statens inköpscentral på Kammarkollegiet

Svenska Bostäder söker entreprenadupphandlare

Avtalscontroller inom välfärdsbrottslighet till Sollentuna kommun

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättlästFörslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglernaSå ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgiftAvsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EUNy vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
Misstanke om jäv räcker inte för att avbrytaMisstanke om jäv räcker inte för att avbryta
Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skälFörslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Krävs mer än spekulationer för utredningsansvarKrävs mer än spekulationer för utredningsansvar

Nytt från Upphandling24

  • UKÄ tvingas böta 90 000
  • Tveksamt asfaltsköp på Åland
  • Kvinnor dominerar växande kår
  • Falkenberg rekryterar dubbelt
  • Mot nollutsläpp med nya grepp
  • Livsmedelsupphandlare med många järn i elden
  • Pionjär inom cirkulära förkläden

Kommentarer från läsarna

Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…
Undrande upphandlare : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag har personligen alltid under alla år jag har jobbat med detta (ca 20) undrat över varför ett förhandlat förfarande…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Det stämmer att anbudspresentationer och andra typer av möten kan genomföras även i exempelvis öppna förfaranden, men några förhandlingar får…

Senaste inläggen

  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025