Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Nytt upphandlingskrav: vinsttak

Regeringens utredare Ilmar Reepalu väntas föreslå vinstbegränsning i flera upphandlade verksamheter. Taket kommer av allt att döma att hamna runt eller strax under tio procent.

| 2016-09-05

Ilmar Reepalu, som på regeringens uppdrag utreder vinster i välfärden, bekräftar att ett förslag kring vinstbegränsning inte är långt bort. Till de branscher som är aktuella hör skola, hem för vård och boende, äldreomsorg samt hälso- och sjukvård.

– Vi arbetar för att vara klara den första november med en modell som framför allt ska skära bort de stora övervinsterna som finns i den här sektorn, säger han till SVT Agenda.

Om utredarens idéer blir verklighet kommer företag som konkurrerar i upphandlingar inte att kunna ta ut hur stor vinst som helst på investerat kapital. Den exakta nivån är inte klar, även om det spekuleras kring ett maxtak på 8–10 procent.

Under utredningsarbetet har Ilmar Reepalu stött på vinstnivåer som ligger på 40–50 procent. Det kan jämföras med tio procent som är vanligt i privata serviceföretag.

Kritikerna av en vinstbegränsning pekar på bättre upphandlingar och skärpta kvalitetskrav som ett bättre alternativ till vinsttak. Från företagarhåll beskrivs det hela som ett allvarligt ingrepp i den fria företagsamheten. Bedömningen är att färre kommer att våga starta nya verksamheter, vilket i sin tur påverkar valfriheten.

– Förslaget andas signalpolitik och bör kastas i papperskorgen, säger Anna-Karin Hatt, vd för Almega som organiserar nära 11 000 tjänsteföretag av vilka många säljer tjänster till offentlig sektor.

Om Ilmar Reepalu menar allvar är detta en tragedi, menar Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna:

– Han går från välfärdsutredare till välfärdsutraderare.

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: KonkurrensPolitikUpphandlingVård & omsorg

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

En kommentar på “Nytt upphandlingskrav: vinsttak”

  1. Rikard Blom skriver:
    2016-09-05 kl. 17:30

    Hoppsan, nu var vi där igen! Det är upphandlaren som genom ett trollslag ska lösa all världen problem. Man kan man bara hoppas att utredningen också tar fram avtal som håller. Som kan användas i upphandlingar samt att man tillsätter nya resurser så att uppföljning blir möjligt. Man kanske också ska lansera ”upphandlarlyftet” och avsätta pengar till löneökningar i samma takt som arbetsuppgifter och ansvaret för upphandlaren ökar.

    Det jag undrar över är hur man kommit fram till att det är just vinsterna i välfärden som är dåligt. Vinsterna är bara ett symptom. Sjukdomen är antingen att ersättningen är för hög eller att tillsynen, att företagen verkligen levererar de dom får betalt för, är för dålig. Bägge problemen är politiska.

    Vinst är det som blir kvar i slutet av året när alla utgifter är betalda. Om ersättningen och tillsynen förblir oförändrad försvinner inte vinsterna även om det blir förbjudet att göra utdelning. Vinsterna går då till något annat, exempelvis höga chefslöner, dyra konsulter eller räntor till andra bolag man kontrollerar. Problemets grundläggande orsak är inte vinsten utan att företaget får för mycket betalt i förhållande till de dom utför.

    Enligt min mening är förslaget att begränsa vinsterna i välfärden ett syniskt och populistiskt förslag i så menig att ingen, inte ens politiker, kan på fullt allvar tro att man kan bota sjukdomen genom att dölja symtomet. Det är direkt skadligt.

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Ansvarig kategoristyrning till Koncernstab inköp och ekonomistyrning i Malmö

  • Upphandlings-och avtalsjurist inom it och digitalisering till Stockholms stad
Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inteIngen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikationKompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstidOtillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandlingKoncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras omAllt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Björn : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Kammarrätten i Göteborg säger en sak i mål nummer 3025-20 och Jönköping säger något annat. Kan de inte prata ihop…
Richard : Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Hej, Skulle ni kunna utveckla varför det eventuellt inte föreligger en skyldighet för den upphandlande myndigheten att enligt 12 kap.…
Torsten : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Olyckligt dom. Om en anbudsgivare har angivit t ex "mars 2024", så menar domstolen att det är fel eftersom det…
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Det nämns inte i artikeln men i kammarrätten anger en domare skiljaktig mening vilken ändå är ger en intressant synvinkel:…
Björn : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Domstolen konstaterar helt väntat att förfarandet inte kan ändras under upphandlingens gång. Så det var det. Sedan ska avtal tilldelas…
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Och här är domen från förvaltningsrätten https://information.konkurrensverket.se/beslut/1_20260210141445_4881-24%205660-24.pdf
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Länken hänvisar till annat mål än det som artikeln avser. Rätt mål finner ni här https://information.konkurrensverket.se/beslut/1_20260210141716_5355-25%205356-25.pdf
LII : Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
Gissningsvis punkt 20 i domen....
LXV : Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
"Vår uppfattning är att skälet till att underleverantörerna generellt skulle hanteras i enlighet med artikel 63 är att den upphandlande…
Undrande upphandlare : GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
En sak jag har svårt att förstå är varför förhandlat förfarande egentligen måste vara ett tvåstegsförfarande. Det går alldeles ypperligt…

Senaste inläggen

  • Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
  • Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
  • Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
  • Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
  • Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
  • Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
  • Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
  • Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?
  • Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
  • Komplettering eller otillåtet åberopande av annans kapacitet?
  • GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
  • Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär
  • Intresse av att konkurrera om avtal vid ogiltighetstalan
  • Konsekvenser av ett nytt obligatoriskt krav
  • Skaderekvisitet uppfyllt – trots bristande kravuppfyllelse

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Robusta IT-avtal | 15 april
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • LOU på två dagar | 18-19 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 november
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2026
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2026