Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Nytt justitieråd kan upphandling

Bland de tre nya justitieråden till Högsta förvaltningsdomstolen finns en med särskilt stor erfarenhet av offentlig upphandling. Helena Rosén Andersson lämnar Lindahl för att tillträda nya jobbet i oktober.

| 2017-03-24

Regeringen har utnämnt Helena Rosén Andersson till justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.

Helena Rosén Andersson anställdes år 1996 som hovrättsassessor och arbetar sedan 2008 som advokat vid Lindahl. Med sin särskilda inriktning mot offentlig upphandling av energi, renhållning, vatten- och avlopp samt kollektivtrafik är hon ett känt namn på området.

Till de övriga uppdragen hör att vara redaktör till och huvudförfattare av Wolters Kluwers kommentarer till lagarna om offentlig upphandling.

Varför tog du jobbet, Helena Rosén Andersson?
– Det är ett hedersuppdrag som jag är stolt över. Det är den finaste post en jurist kan ha. Jag ser fram emot att få ingå i den krets domare som skriver vägledande domstolsavgöranden.

Du har ju varit aktiv i debatten, föreläst och skrivit artiklar också här på Inköpsrådet. Är det något du kan fortsätta med som justitieråd?
– Jag skulle gärna vilja fortsätta att delta i den upphandlingsrättsliga debatten, men med respekt för min nya roll som justitieråd. Vi får se i vilken omfattning jag kan fortsätta. Jag älskar att skriva och vill gärna fortsätta med det.

Du har tagit tydlig ställning i debatten, till exempel i frågan om krav i nivå kollektivavtal i offentlig upphandling. Kan du vara lika tydlig framtiden?
– Kanske inte det. Jag kan kanske inte vara lika tydlig i hur jag tycker att rättsläget ska förändras. Det kan bli en skillnad. Men när det gäller kollektivavtalen är det förslaget till lagstiftningens utformning jag har varit kritisk mot. Vissa föreslagna lagregler behövs helt enkelt inte. Lagstiftningen tillgodoser redan politikernas mål och syften.

Vad innebär det för Högsta förvaltningsdomstolen att du börjar där?
–  Att de får ett till justitieråd som kan offentlig upphandling och närliggande rättsområden som statsstöd, kommunalrätt och handlingsoffentlighet och sekretess. Men vad jag förstår kommer jag att få arbeta med alla möjliga typer av mål. Det är mer än 500 olika typer av mål som Högsta förvaltningsdomstolen hanterar.

Så du måste lära dig nya sakområden?
– Det är jag helt säker på och det ser jag fram emot. En viktig sak jag tar med mig till Högsta förvaltningsdomstolen är min praktiska erfarenhet från min tid som advokat. Det är en viktig kunskap för alla domstolar. Jag har också domarutbildning, jag är utbildad hovrättsassessor.

Innebär nya jobbet att du flyttar från Göteborg till Stockholm?
– Ja, åtminstone delvis. Jag har familjen kvar i Göteborg, men kommer att behöva skaffa en bostad också i Stockholm.

Statens kaka sägs vara liten, men trygg. Går du ned i lön när du tillträder?
– Ja, ersättningen är lägre, men det är en bra och hög lön för justitieråd. Jag tar inte jobbet för lönen. Jag har aldrig drivits av pengar, utan det är juridiken som är drivkraften för mig och då kan man inte ha ett bättre jobb än justitieråd.

 

Samtidigt med Helena Rosén Andersson utnämndes även Ulrik von Essen och Kristina Svahn Starrsjö till justitieråd vid Högsta förvaltningsdomstolen.

Ulrik von Essen är sedan 2010 professor i offentlig rätt vid juridiska fakulteten på Stockholms universitet. Han har publicerat ett antal böcker och artiklar inom bland annat förvaltningsprocessrättens och kommunalrättens område.

Kristina Svahn Starrsjö arbetar sedan 2013 som generaldirektör för Datainspektionen. Dessförinnan arbetade hon inom justitiedepartementet i sammanlagt 14 år. Hon anställdes som hovrättsassessor år 1995.

Helena Rosén Andersson är kvar på Lindahl till i slutet av september. Tillträdet som justitieråd sker den 2 oktober. Kristina Svahn Starrsjö tillträder den 4 september medan Ulrik von Essen börjar den 18 september.

Ett justitieråd vid Högsta förvaltningsdomstolen tjänar 104 800 kronor per månad (2016 års löneläge).

 

Läs mer: JuridikKarriärSamhälle

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Skada inte styrkt vid hävt ramavtalSkada inte styrkt vid hävt ramavtal
Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…

Senaste inläggen

  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen