Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Nya tröskelvärden vartannat år

ExpertkommentarInom offentlig upphandling används många olika begrepp. Vad innebär egentligen tröskelvärden? Advokat Anna Ulfsdotter Forssell svarar och förklarar. Passa på du också, ställ en fråga till Inköpsrådets juridiska expert.

| 2020-10-14
Anna Ulfsdotter Forssell, Inköpsrådets juridiska expert. Foto: Magnus Skoglöf.

Fråga: När jag läser om offentlig upphandling stöter jag ofta på begreppet tröskelvärden men vad innebär det egentligen?

 Svar: Tack för din fråga! De olika begreppen som används inom offentlig upphandling är inte alltid helt lätta men jag ska förhoppningsvis kunna bringa lite klarhet.

Tröskelvärden fastställs av Europeiska kommissionen och revideras vartannat år.

Från och med den 1 januari 2020 gäller följande tröskelvärden vid upphandling enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU: 

LOU

Varor & tjänster

Bygg-entreprenader

Sociala och andra särskilda tjänster (förutom välfärdstjänster)

Välfärdstjänster

Statliga myndigheter

1 427 377

54 938 615

7 701 675

7 701 675

Övriga upphandlande myndigheter

2 197 545   

54 938 615

7 701 675

7 701 675

Direktupphandlings-gräns

    615 132

      615 132

    615 132

2 156 469

Beloppen anges i svenska kronor.


För de andra upphandlingslagarna finns andra tröskelvärden och direktupphandlingsgränser fastställda men jag kommer i mitt svar, för enkelhetens skull, att utgå från LOU.

Svaret är dock givetvis tillämpligt vid upphandling enligt LUF, LUFS och LUK.

Vilket det relevanta tröskelvärdet är beror dels på vilken upphandlande myndighet som genomför upphandlingen, dels på vad upphandlingsföremålet är, det vill säga om det är en vara, tjänst eller byggentreprenad, sociala eller andra särskilda tjänster eller välfärdstjänster som upphandlas.

Om den upphandlande myndighetens inköp av ett visst upphandlingsföremål under ett räkenskapsår understiger direktupphandlingsgränsen är det möjligt att upphandla utan annonsering.

Vid beräkning av om ett inköp över- eller understiger direktupphandlingsgränsen ska den upphandlande myndigheten ta hänsyn till alla inköp av samma slag. Om något avtal sträcker sig längre än under räkenskapsåret ska hela avtalets löptid räknas med. Även optioner eller förlängningsklausuler ska tas med i beräkningen.

Om det visar sig att värdet understiger direktupphandlingsgränsen innebär det att myndigheten har möjlighet att vända sig till enbart en leverantör utan att först annonsera upphandlingen, alltså att genomföra en så kallad direktupphandling.

Som leverantör kan detta vara värt att tänka på när man offererar sitt pris. Då möjliggör man för den upphandlande myndigheten att köpa tjänsten utan att den måste annonsera sitt inköp.

Skulle upphandlingen överstiga direktupphandlingsgränsen men understiga tröskelvärdet, det vill säga till exempel 2 197 545 kronor när en kommun upphandlar varor och tjänster, får myndigheten tillämpa reglerna i 19 kap. LOU för upphandlingen.

Bestämmelserna i 19 kap. LOU är nationella och inte direktivstyrda men i Sverige har lagstiftaren valt att utforma reglerna relativt likt de direktivstyrda reglerna.

En förenkling av reglerna har föreslagits i betänkandet Möjligt, tillåtet och tillgängligt – förslag till enklare och flexiblare upphandlingsregler och vissa regler om överprövningsmål, SOU 2018:44. Förslagen har dock ännu inte lett till ny lagstiftning.

Om upphandlingens värde understiger tröskelvärdet kan upphandlingen genomföras genom ett förenklat förfarande, urvalsförfarande eller, vid ett dynamiskt inköpssystem, genom ett selektivt förfarande.

Vid ett förenklat förfarande eller ett urvalsförfarande får en elektronisk auktion genomföras. Om ett förenklat förfarande eller ett urvalsförfarande inte medger tilldelning av kontrakt får även konkurrenspräglad dialog användas. Direktupphandling får endast användas i vissa fall.

När upphandlingens värde understiger tröskelvärdet är det dock alltid möjligt att frivilligt välja att tillämpa de direktivstyrda reglerna. Därför är det alltid viktigt att undersöka enligt vilka regler upphandlingen genomförs.

Om värdet också överstiger tröskelvärdet för upphandlingsföremålet innebär det att förfarandena i 6 kap. LOU ska tillämpas.

Den upphandlande myndigheten har då inte möjlighet att välja att tillämpa 19 kap. LOU utan måste genomföra upphandlingen som ett öppet förfarande, selektivt förfarande, förhandlat förfarande med eller utan föregående annonsering, konkurrenspräglad dialog eller förfarande för inrättande av innovationspartnerskap.

Som upphandlande myndighet är det mycket viktigt att veta om upphandlingen ska genomföras enligt de direktivstyrda reglerna eller inte så att rätt förfarande och rätt bestämmelser tillämpas. Annars riskerar upphandlingen att bli överprövad och kan i värsta fall behöva göras om.  

För dig som är leverantör ger informationen om vilket förfarande som genomförs också värdefull kunskap om vilken prisnivå den upphandlande myndigheten förväntar sig i upphandlingen.

Om exempelvis en kommun upphandlar en vara genom ett förenklat förfarande ger informationen om användningen av det förfarandet kunskapen att priset förväntas ligga under tröskelvärdet om 2 197 545 kronor.

Hoppas att svaret kommer till användning och att du känner att du har fått bättre koll på tröskelvärden!

Anna Ulfsdotter Forssell
Ulfsdotter Law

Har du frågor till Anna Ulfsdotter Forssell? Mejla info@inkopsradet.se

Läs mer: Expertkommentar

Anna Ulfsdotter Forssell

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Anna Ulfsdotter Forssell

Anna Ulfsdotter Forssell har arbetat med upphandlingsrätt i mer än 20 år.  Hon har företrätt klienter i upphandlingsmål i EU-domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och i Högsta domstolen. Hon är högt rankad i Chambers, Legal500 och har av Who’s who legal (Public Procurement och Government Contracts) utsetts sex gånger till en av världens bästa advokater inom offentlig upphandling.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud