Regeringen vill med den nationella upphandlingsstrategin stimulera till att använda upphandling som ett verktyg för att åstadkomma positiva effekter i den egna verksamheten och i samhället i stort. Det kan till exempel handla om att bidra till hållbarhetsmål och att stimulera innovation.
Civilminister Ardalan Shekarabi slår fast att den offentliga sektorn upphandlar varor och tjänster för omkring 625 miljarder kronor varje år.
– Det är pengar som, om de används strategiskt, kan göra stor skillnad i samhället, säger han.
Fast regeringen kommer omöjligen åt hela denna summa med upphandlingsstrategin. Kommuner, landsting och regioner kan, om de så vill, stå över. Enligt Doublechecks siffror står statliga myndigheter bara för ungefär en tredjedel av det samlade upphandlingsvärdet.
På den direkta frågan om det kommer att bli obligatoriskt att arbeta efter strategin svarar Peter Skeppström, pressekreterare hos civilministern:
– Det är regeringens önskan och avsikt att de statliga myndigheterna genomför strategin. Statliga myndigheter kan genom ett strategiskt perspektiv ligga före och utveckla den offentliga upphandlingen.
Han poängterar att strategin också ska fungera som ett stöd för kommuner, landsting och andra upphandlande myndigheter:
– Förhoppningen är att även andra organisationer och företag ska inspireras av strategin och få användning av innehållet.
Uppdraget att genomföra strategin går till Upphandlingsmyndigheten.
– Avsikten är att arbetet med att förverkliga upphandlingsstrategins inriktningsmål ska påbörjas snarast.
Hur kommer strategin att utvecklas/revideras i takt med att brytgränser, lagstiftning och så vidare ändras?
– Givetvis är avsikten att arbetet ska följa utvecklingen på upphandlingsområdet, säger Peter Skeppström som berättar att Upphandlingsmyndigheten också ska sköta uppföljningen.
Hösten 2017 ska avrapportering ske till regeringen.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer