Landets kommuner står inför en rad utmaningar till följd av samhällsutvecklingen. Demografiska förändringar och en snabb urbaniseringstakt leder exempelvis till att skillnaderna mellan landets kommuner blir allt större.
För att stärka kommunernas kapacitet att fullfölja sina uppgifter ska en strategi mejslas fram. I den parlamentariska kommitténs uppdrag ingår att identifiera och analysera kommunernas utmaningar samt lämna förslag på åtgärder.
Till de utmaningar som regeringen skickar med till kommittéordföranden Heléne Fritzon hör förändrad näringslivsstruktur, klimatförändringar, växande arbetsmarknadsregioner samt ökade förväntningar på digitalisering och annan teknisk utveckling. I direktivet slås också fast att en växande andel privata utförare av välfärdstjänster innebär ökade krav på kommunernas upphandlingskompetens och uppföljning.
Samverkan genom avtal beskrivs som ett sätt att med en liten administrativ överbyggnad kunna samla resurser. Därför ska kommittén särskilt utreda förutsättningarna att ge kommunerna generella möjligheter till avtalssamverkan.
Till invändningarna mot en generell rätt till avtalssamverkan hör att det är svårt att förena en sådan rätt med de nya reglerna om offentlig upphandling. Upphandlingsmyndigheten har därför fått i uppdrag att analysera bestämmelserna i LOU, LUF och LUK om undantag från upphandlingsreglerna vid samarbeten mellan upphandlande myndigheter samt inköpscentralers möjlighet att bedriva grossistverksamhet.
Den del av uppdraget som avser avtalssamverkan ska redovisas senast den 1 oktober i år. I dessa frågor ska kommittén samråda med Upphandlingsmyndigheten. Uppdraget i övrigt ska vara klart först den 15 oktober 2019.
Behovet är tydligt och formerna finns där sedan tidigare och det stavas strukturerad samordning.
Med det avses en samordning inom dagens juridiska ramar som förbund och gemensam nämnd ger.
Detta kan till och med upphandlas och görs idag varför utmaningen snarare sitter i begränsat medvetande än i lagstiftningsutmaningar.