Att göra affärer inom den del av marknaden som styrs av LOU:s regler är en utvecklande och spännande resa. Vi som arbetar här har ett stort ansvar gällande utveckling av verksamheter, förvaltning av offentliga medel och ett bra affärsklimat präglat av dialog och hållbara affärer.
Efter att ha varit aktiv på denna marknad under snart 20 år är jag fortfarande nyfiken och alltid beredd på det oförutsedda och utmanar gärna organisationer och upphandlingar i syfte att förbättra dialogen.
När covid-19 under senvintern kom skapades det en ny kedja av händelser som ingen kunde förutse.
En stor del av tjänstesektorn har under våren hamnat i en svår situation med varsel och permitteringar av anställda. Det är framför allt mindre företag och egenanställda konsulter som har störst utmaningar i att upprätthålla en god ekonomi eller helt enkelt att överleva som företag.
Många är de initiativ som i dag görs. Upphandlingsmyndigheten lyfter fram detta genom att ge rekommendationer till hur det offentliga Sverige ska agera. Det känns både ansvarsfullt och pragmatiskt. Vi ser även att myndigheter och organisationer följer Upphandlingsmyndighetens påbud och arbetar mer med dialog och förenklingar i syfte att underlätta för nuvarande och nya leverantörer.
Det tackar vi som levererar tjänster till den offentliga sektorn extra för. Många av oss ser i dag ett fortsatt starkt inflöde av upphandlingar och det är mer dialog nu än tidigare vilket känns extra roligt.
Dialog och utvärderingsmodeller har under de år jag arbetat med upphandling gått i cykler. Fokus för inköpet förändras ständigt utifrån politiska initiativ, lagtolkningar, förändringar i inköpsprocessen samt den kompetens och generationsväxling landets inköpsorganisationer är i.
Under de senaste tio åren har upphandlingarna blivit allt bättre och tonvikten på kvalitet och effektivitet har samsats med en sund prissättning.
Allt är dock inte positivt om upphandling och en del upphandlingar har den senaste tiden följt en trend där flera faktorer påverkat upphandlingen.
En dom från HFD som kom i juni 2018 omkullkastat mycket av det pågående förbättringsarbetet. Många av dagens upphandlingar har fokus på lägsta pris och det känns ibland som att många upphandlare letat fram äldre underlag ur byrålådan.
Marknaden har under fler år varit inne i en högkonjunktur som gjort det svårt för många upphandlingsenheter att hitta och behålla medarbetare. Samtidigt har det uppstått utmaningar att förändra och utveckla upphandlingsmodeller kopplade till det nya landskapet.
I dag är vi inne i en period där ”lägsta pris”-upphandlingar blivit allt vanligare med många nollanbud. Det finna exempel på negativ prissättning i förfrågningsunderlagsmallar samtidigt som kvalitetsdelarna fått en minskad betydelse. Överprövningar och längre processer kännetecknar allt mer en marknad som i stället borde ha fokus på strukturförändringar, effektivitet och bra affärer.
För att på bästa sätt ge våra myndigheter chans att utvecklas, dra nytta av den kunskap som finns och få en effektiv leverans krävs det mer förhandling och dialog. Upphandlingsmyndigheten, SKL Kommentus Inköpscentral och Statens inköpscentral, som redan fokuserar på ännu mer dialog, har ett stort ansvar att ytterligare förbättra upphandlingsklimatet.
Sverige behöver en långsiktig marknad som ger bra villkor för köpare och säljare, mer partnerskap och en effektiv leverans till samhället.
Johan Liberson
Site Manager Public, Ework Group
Har du frågor till Johan Liberson? Mejla info@inkopsradet.se
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer