Analysen bygger på en genomgång av drygt 200 myndigheter för 2019 där statens klimatpåverkan beräknas till 5,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Tio myndigheter med verksamhet inom bygg och infrastruktur står för nästan hälften av statens klimatpåverkan.
Tidigare har Upphandlingsmyndigheten använt sig av en mer trubbig indelning där särskilt gruppen ”övriga” bestått av myndigheter med stora skillnader.
Den nya indelningen bygger på att vissa myndigheter grupperas efter inriktning som hög andel transporter eller boenden, alternativt efter myndighetsstorlek.
-Vi hoppas att uppdelningen gör att analyserna på det viset kan vara fler statliga myndigheter till hjälp i deras arbete att minska miljöpåverkan från inköp och liknande utbetalningar såsom hyror, kommenterar Jens Johansson, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.
De analyser som gjorts av enskilda inköpskategorier ger möjligheter med den nya gruppindelningen att enkelt se vilka områden som kan prioriteras i arbetet med minskad klimatpåverkan från inköp.
-Vi har också med utbetalningar som många inte ser som inköp – exempelvis utbetalningar som kan vara hyror. I de fallen brukar inte inköpsverksamheten ha någon större rådighet men det belyser vikten att arbeta med sin hyresvärd för att minska klimatpåverkan från de fastigheter och lokaler man hyr eller äger, säger Jens Johansson.
-Energieffektivisering av fastigheter är alltså en viktig del också för att minska klimatpåverkan. Det budskapet kan man föra vidare till de som är ansvariga för respektive myndighetslokaler. Här finns så kallade gröna hyreskontrakt att arbeta med som hjälp i diskussionerna med fastighetsägaren.
Jens Johansson poängterar att ökade klimatkrav i upphandlingar inte enbart kan ge resultat.
-Det kan vara andra åtgärder som behövs, såsom att analysera behoven och funktioner djupare, samverkan med leverantörerna på olika vis, bildande av beställarnätverk med nytt fokus, gemensamma initiativ för arbete i värdekedjorna som ju i många områden kan vara internationella samt att ge mer utrymme åt innovationssatsningar och så vidare.
-Men en grupp som ofta glöms bort i sammanhanget är alla de som gör avrop och beställer från avtal. Här finns ofta betydligt mycket mer som kan göras för att styra avropen mot varor och tjänster med bättre miljöprestanda. Alltså både mer strategiskt inköpsarbete men också mer kravställning i upphandlingar och intern styrning.
Jens Johansson tillägger att det gäller för alla de grupper som Upphandlingsmyndigheten analyserar som kommuner, regioner, statliga myndigheter och till viss del även kommunala bostads- och fastighetsbolag.
-Det är en tuff utmaning och då behövs det prioriteringar som visar var insatserna bör sättas in för att påverka mest.
Han påpekar att miljöspendanalysen ger indikationer snarare än en exakt lägesbild.
-Därför bör miljöspendanalysen hanteras som en hjälp och den enskilda upphandlande organisationen kan undersöka om vår bild stämmer med hur inköpen fördelar sig i det egna fallet. Genom sådana här analyser finns möjligheter att prioritera insatserna till de inköpskategorier som har störst miljöpåverkan.
Upphandlingsmyndighetens sammanställning av statens klimatpåverkan med indelning i nio myndighetsgrupper ser i korthet ut enligt följande:
- Byggande myndigheter (Trafikverket, Sjöfartsverket, Svenska kraftnät, Fortifikationsverket, Statens fastighetsverk) – 43 procent av statliga myndigheters klimatpåverkan.
- 38 högskolor och universitet – 16 procent.
- Myndigheter av mellanstorlek (101-999 årsarbeten, 44 till antalet) – 14 procent.
- Stora myndigheter (över 1000 årsarbeten, 9 till antalet) – 9 procent.
- Myndigheter med boende (Kriminalvården, Migrationsverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Riksdagsförvaltningen) – 6 procent.
- Transporttunga myndigheter som Kustbevakningen och ytterligare 10 myndigheter – 6 procent.
- Små myndigheter, 57 myndigheter med upp till 100 årsarbeten – 3 procent.
- 21 länsstyrelser – 2 procent.
- Muséer och bibliotek, 13 organisationer – 1 procent.
(Texten uppdaterad 28 juni med korrekta myndigheter inom gruppen Byggande myndigheter)
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer