Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Myndigheter saknar talerätt

RättsfallsanalysHögsta förvaltningsdomstolen har kommit med ett avgörande angående talerätt. Alexander Hantosi och Johan Stern, Ramberg Advokater, analyserar domen.

| 2021-07-13
Johan Stern och Alexander Hantosi, Ramberg Advokater.

Sammanfattning
En myndighet som deltar i en upphandling, som leverantör, saknar rätt att överpröva upphandlingen. Eftersom myndigheten och leverantören båda tillhör staten och således inte är fristående aktörer, kan inte ett rättsligt bindande avtal komma till stånd och det upphandlingsrättsliga regelverket är därmed inte tillämpligt.

Fakta i målet
Socialstyrelsen genomförde en offentlig upphandling av ramavtal för bland annat forskningsrelaterade tjänster inom katastrofmedicin. Umeå universitet lämnade anbud på två ramavtalsområden. Socialstyrelsen fattade tilldelningsbeslut med innebörden att uppdragen skulle tilldelas andra anbudsgivare.

Umeå universitet ansökte om överprövning av upphandlingen beträffande de två ramavtalsområden som universitetet hade lämnat anbud på.

Domstolens bedömning
Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, prövade först om Umeå universitet är en leverantör enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU.

HFD konstaterade att Umeå universitet är en leverantör på den aktuella marknaden och att de som utgångspunkt har samma rätt som andra leverantörer att ansöka om överprövning om de anser att de lidit skada.

Den andra frågan var om Socialstyrelsen och Umeå universitet som statliga förvaltningsmyndigheter påverkar tillämpligheten av det upphandlingsrättsliga regelverket. Myndigheterna ingår nämligen i en och samma juridiska person, staten, och kan inte ingå civilrättsligt bindande avtal med varandra.

Inför domstol företräder de inte sig själva utan staten, inom sina respektive verksamhetsområden, såsom framgår av exempelvis HFD 2017 ref 66.

HFD påtalade att unionsrätten ytterst sätter gränserna för vad som omfattas av det upphandlingsrättsliga regelverket. Av EU-domstolens praxis framgår att regelverket endast är tillämpligt på avtal som ingås mellan en myndighet och en från myndigheten fristående fysisk eller juridisk person.

Inom en och samma juridiska person går det emellertid inte att ingå rättsligt bindande skyldigheter vars fullgörande går att upprätthålla med rättsliga åtgärder.

HFD fann alltså att det upphandlingsrättsliga regelverket inte var tillämpligt mellan Socialstyrelsen och Umeå universitet.

HFD konstaterade angående talerätt att en förutsättning är att leverantören har ett intresse av att ingå avtal och att i detta begrepp ligger att förfarandet ska kunna resultera i ett rättsligt bindande avtal parterna emellan. Eftersom detta inte är möjligt, då myndigheterna ingår i samma juridiska person, saknade Umeå universitet talerätt och HFD fastställde därför förvaltningsrättens avvisningsbeslut.

Analys
Frågan om myndigheters talerätt har varit föremål för ett antal domstolsavgöranden, där det fastställts att myndigheter i egenskap av leverantörer har talerätt. Även i detta mål förde kammarrätten ett långtgående resonemang, inkluderande hänvisningar till svensk praxis och EU-domstolens avgöranden, till stöd för att dessa myndigheter har talerätt.

Vad som tillmätts betydelse i tidigare avgöranden är begreppet leverantör, intresset att erhålla kontrakt, upphandlingsrättens konkurrensfrämjande syfte och en extensiv tolkning av begreppet ekonomisk aktör.

Frågan om det uppkommer rättsligt bindande förpliktelser mellan två myndigheter har däremot haft en undanskymd roll, och även i aktuellt mål där kammarrätten undviker att närmare utveckla sin syn på det förhållandet, trots Socialstyrelsens tydliga argument.

HFD tar dock fasta på detta och stödjer sig på EU-domstolens praxis om att regelverket endast är tillämpligt på avtal som ingås mellan en upphandlande myndighet och en fristående juridisk person.

Enligt HFD är det ostridigt att alla myndigheter ingår i staten, låt vara att de har olika ansvarsområden för att genomföra statens givna uppdrag. Alla myndigheter företräder därmed staten och ingår i samma juridiska person.

Detta följer av EU-domstolens avgöranden i C-451/08 Helmut Müller och C-51/15 Remondis. Eftersom det de facto inte uppkommer ett rättsligt bindande avtal mellan två myndigheter, går detta inte att förena med det upphandlingsrättsliga kravet på att det ska vara ett avtal mellan minst två fristående aktörer.

Genom detta eleganta och synnerligen kortfattade resonemang torde frågan om talerätt för myndigheter vara slutligen avgjord. En effekt av detta avgörande blir en minskad risk för överprövningar i de upphandlingar där myndigheter deltar som leverantörer.

Enligt vår uppfattning innebär målet en välkommen och ett efterlängtat förtydligande när det gäller myndigheters möjligheter att klaga på en upphandling.

Målnummer och domstol 
Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nummer 4998-20.

Läs mer: Rättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurister till Statens inköpscentral på Kammarkollegiet

Svenska Bostäder söker entreprenadupphandlare

Avtalscontroller inom välfärdsbrottslighet till Sollentuna kommun

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättlästFörslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglernaSå ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgiftAvsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EUNy vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
Misstanke om jäv räcker inte för att avbrytaMisstanke om jäv räcker inte för att avbryta
Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skälFörslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Krävs mer än spekulationer för utredningsansvarKrävs mer än spekulationer för utredningsansvar

Nytt från Upphandling24

  • UKÄ tvingas böta 90 000
  • Tveksamt asfaltsköp på Åland
  • Kvinnor dominerar växande kår
  • Falkenberg rekryterar dubbelt
  • Mot nollutsläpp med nya grepp
  • Livsmedelsupphandlare med många järn i elden
  • Pionjär inom cirkulära förkläden

Kommentarer från läsarna

Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…
Undrande upphandlare : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag har personligen alltid under alla år jag har jobbat med detta (ca 20) undrat över varför ett förhandlat förfarande…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Det stämmer att anbudspresentationer och andra typer av möten kan genomföras även i exempelvis öppna förfaranden, men några förhandlingar får…

Senaste inläggen

  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt