Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Myndigheter saknar talerätt

RättsfallsanalysHögsta förvaltningsdomstolen har kommit med ett avgörande angående talerätt. Alexander Hantosi och Johan Stern, Ramberg Advokater, analyserar domen.

| 2021-07-13
Johan Stern och Alexander Hantosi, Ramberg Advokater.

Sammanfattning
En myndighet som deltar i en upphandling, som leverantör, saknar rätt att överpröva upphandlingen. Eftersom myndigheten och leverantören båda tillhör staten och således inte är fristående aktörer, kan inte ett rättsligt bindande avtal komma till stånd och det upphandlingsrättsliga regelverket är därmed inte tillämpligt.

Fakta i målet
Socialstyrelsen genomförde en offentlig upphandling av ramavtal för bland annat forskningsrelaterade tjänster inom katastrofmedicin. Umeå universitet lämnade anbud på två ramavtalsområden. Socialstyrelsen fattade tilldelningsbeslut med innebörden att uppdragen skulle tilldelas andra anbudsgivare.

Umeå universitet ansökte om överprövning av upphandlingen beträffande de två ramavtalsområden som universitetet hade lämnat anbud på.

Domstolens bedömning
Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, prövade först om Umeå universitet är en leverantör enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU.

HFD konstaterade att Umeå universitet är en leverantör på den aktuella marknaden och att de som utgångspunkt har samma rätt som andra leverantörer att ansöka om överprövning om de anser att de lidit skada.

Den andra frågan var om Socialstyrelsen och Umeå universitet som statliga förvaltningsmyndigheter påverkar tillämpligheten av det upphandlingsrättsliga regelverket. Myndigheterna ingår nämligen i en och samma juridiska person, staten, och kan inte ingå civilrättsligt bindande avtal med varandra.

Inför domstol företräder de inte sig själva utan staten, inom sina respektive verksamhetsområden, såsom framgår av exempelvis HFD 2017 ref 66.

HFD påtalade att unionsrätten ytterst sätter gränserna för vad som omfattas av det upphandlingsrättsliga regelverket. Av EU-domstolens praxis framgår att regelverket endast är tillämpligt på avtal som ingås mellan en myndighet och en från myndigheten fristående fysisk eller juridisk person.

Inom en och samma juridiska person går det emellertid inte att ingå rättsligt bindande skyldigheter vars fullgörande går att upprätthålla med rättsliga åtgärder.

HFD fann alltså att det upphandlingsrättsliga regelverket inte var tillämpligt mellan Socialstyrelsen och Umeå universitet.

HFD konstaterade angående talerätt att en förutsättning är att leverantören har ett intresse av att ingå avtal och att i detta begrepp ligger att förfarandet ska kunna resultera i ett rättsligt bindande avtal parterna emellan. Eftersom detta inte är möjligt, då myndigheterna ingår i samma juridiska person, saknade Umeå universitet talerätt och HFD fastställde därför förvaltningsrättens avvisningsbeslut.

Analys
Frågan om myndigheters talerätt har varit föremål för ett antal domstolsavgöranden, där det fastställts att myndigheter i egenskap av leverantörer har talerätt. Även i detta mål förde kammarrätten ett långtgående resonemang, inkluderande hänvisningar till svensk praxis och EU-domstolens avgöranden, till stöd för att dessa myndigheter har talerätt.

Vad som tillmätts betydelse i tidigare avgöranden är begreppet leverantör, intresset att erhålla kontrakt, upphandlingsrättens konkurrensfrämjande syfte och en extensiv tolkning av begreppet ekonomisk aktör.

Frågan om det uppkommer rättsligt bindande förpliktelser mellan två myndigheter har däremot haft en undanskymd roll, och även i aktuellt mål där kammarrätten undviker att närmare utveckla sin syn på det förhållandet, trots Socialstyrelsens tydliga argument.

HFD tar dock fasta på detta och stödjer sig på EU-domstolens praxis om att regelverket endast är tillämpligt på avtal som ingås mellan en upphandlande myndighet och en fristående juridisk person.

Enligt HFD är det ostridigt att alla myndigheter ingår i staten, låt vara att de har olika ansvarsområden för att genomföra statens givna uppdrag. Alla myndigheter företräder därmed staten och ingår i samma juridiska person.

Detta följer av EU-domstolens avgöranden i C-451/08 Helmut Müller och C-51/15 Remondis. Eftersom det de facto inte uppkommer ett rättsligt bindande avtal mellan två myndigheter, går detta inte att förena med det upphandlingsrättsliga kravet på att det ska vara ett avtal mellan minst två fristående aktörer.

Genom detta eleganta och synnerligen kortfattade resonemang torde frågan om talerätt för myndigheter vara slutligen avgjord. En effekt av detta avgörande blir en minskad risk för överprövningar i de upphandlingar där myndigheter deltar som leverantörer.

Enligt vår uppfattning innebär målet en välkommen och ett efterlängtat förtydligande när det gäller myndigheters möjligheter att klaga på en upphandling.

Målnummer och domstol 
Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nummer 4998-20.

Läs mer: Rättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Strategisk Entreprenad­upphandlare/­kategori­ledare till Stockholm Vatten och Avfall

  • Avtalscontroller till Sektionen för inköp och upphandling
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
Advokatbyråns 15 förbättringsförslagAdvokatbyråns 15 förbättringsförslag
Oklara omständigheter för preklusionsreglerOklara omständigheter för preklusionsregler
Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 årUpphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli juristAnnika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
Allvarligt fel när vd begått brottAllvarligt fel när vd begått brott
Fel att förkasta anbud som onormalt lågtFel att förkasta anbud som onormalt lågt
Subjektiv objektivitetSubjektiv objektivitet

Nytt från Upphandling24

  • Uppsala får rätt mot ”fyra stora”
  • Slottner: Ökad konkurrens och minskat krångel
  • Malin efter Olof
  • Kontrolltjänst med förhinder
  • Riksdagsenighet om IPI
  • Utlovar enklare annonsering
  • Nya perspektiv från syd

Kommentarer från läsarna

Björn : Oklara omständigheter för preklusionsregler
Jag saknar grundläggande information i fallet. Det verkar uppenbart att domstolen inte iaktog kontexten så jag anser är av avgörande…
Björn : Fel att förkasta anbud som onormalt lågt
Den som följer diskussioner om onormalt låga priser måste slås av myndigheternas och rättsväsendets total oförmåga att tackla relativt enkla…
Frans : Oklara omständigheter för preklusionsregler
Intressant! "Skäl till varför en omständighet ska få åberopas utgör knappast i sig en omständighet till stöd för en talan…
Eva : Subjektiv objektivitet
Förbittrad som leverantör blir man, när det hänvisas till ospecifiecad "kvalitet" Hur skall man som leverantör veta vad som kan…
Nils Larsson : Subjektiv objektivitet
Jag håller med, det är inte bra när utvärderingar ser godtyckliga ut, oavsett om de är det eller inte. Bortsett…
Johan : Ok med förhandlat oannonserat förfarande
Lagstiftaren har gjort det väldigt krångligt för alla inblandade genom att skilja på anbud som är: 1. ogiltiga 2. olämpliga…
En annan Björn : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
"Oaktat detta anser vi att den här typen av domar är betydelsefulla för övergripande diskussioner och debatt." Jag håller med!…
Håkan : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
2010? Skulle kunna tolkas som år 2010? Lite äldre än 3 år då..
David Sundgren : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
Jag anser nog att "datum" betyder att en viss dag ska kunna identifieras. "Oktober 2020" är således inget datum. Det…
Björn : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
Är det någon annan som undrar vem som bestämde att ett datum betyder "YYYYMMDD"? Jag anser att exempelvis "17 februari"…

Senaste inläggen

  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt
  • Subjektiv objektivitet
  • Ok med förhandlat oannonserat förfarande
  • Leverantörer från tredjeland kan uteslutas
  • Hur bevisas yrkesmässig kapacitet?
  • Inte ok med koncernbolag i samma upphandling
  • Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
  • Tilldelningsbeslut = slutbehandlat ärende
  • Tydligare gränser för hyresundantaget

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Robusta IT-avtal | 28 april
  • Hållbar upphandling | 29 april
  • LOU på två dagar | 6-7 maj
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 8 maj
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 maj
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Praktisk avtalsrätt inom LOU och LUF | Hösten 2025
  • Anbudsutvärdering | Hösten 2025
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Hösten 2025
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Hösten 2025
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2025