Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Muta eller inte muta – det är frågan

ExpertkommentarEn förmån behöver faktiskt inte ha överlämnats för att den ska vara otillåten. Det kan vara tillräckligt med att givaren utger ett löfte om att ge den, skriver Magnus Nilsson och diskuterar en affärsetisk fråga.

| 2020-10-11
Magnus Nilsson är en av Inköpsrådets experter.

Jag får ibland frågan om vad en anställd kan ta emot för typ av förmåner från en leverantör utan att den ska betraktas som otillbörlig. (Jag kommer strax tillbaka till vad som kan vara att se som en förmån.) Finns det till exempel någon fastställd beloppsgräns som styr om en förmån är tillåten eller inte?

Svaret är nej, någon sådan absolut beloppsgräns finns inte. Bedömningen huruvida det är tillåtet att ta emot, eller ge, en förmån skiljer sig beroende på tillfälle och vem som är mottagare.

Värt att notera är att särskilt strikta regler bland annat gäller i samband med genomförande av en offentlig upphandling då inga förmåner alls bör ges eller tas emot.

Det är inte bara upphandlaren som ska iaktta extra stor försiktighet utan det gäller alla personer som fattar beslut i upphandlingen eller som på något sätt kan påverka genomförandet av upphandlingen.  

I situationer som inte har koppling till en upphandling eller myndighetsutövning är bestämmelserna inte fullt så strikta men även då ska det råda försiktighet vad gäller att ta emot och ge olika förmåner. I dessa fall är en förmån otillåten om den påverkar eller riskerar att påverka mottagarens beslut eller det sätt som mottagaren utför sina arbetsuppgifter på.

Vad är då att betrakta som en förmån? Många offentliga aktörer har interna bestämmelser och riktlinjer (det kan till exempel finnas i en uppförandekod) som ska tydliggöra vad som är otillåtet och klargöra organisationens förhållningssätt till leverantörskontakter, men det är inte alltid de ger klarhet i mer svårbedömda situationer.

Det är förmodligen uppenbart för de flesta att det inte är okej att ta emot kontanter, en flaska whisky eller en släpvagnslast med tegel till sommarstugan.

Men hur är det till exempel i en situation där du av en leverantör erbjuds att delta gratis som åhörare vid en konferens? Eller om du ska föreläsa vid konferensen och inte får ersättning för själva framförandet, men erbjuds resa, övernattning och att ta med ett antal kollegor som åhörare?

För att undvika att göra fel tycker jag det är bra att vara så tydlig och öppen som möjligt. Ska du delta som föreläsare kanske det är bättre att du själv betalar för resor, logi och dina kollegors närvaro och sedan fakturerar för din föreläsning. Spårbarheten blir då bättre även om slutresultatet blir detsamma.

Bedömningarna av vad som är otillåtet kan ofta vara svåra att göra och många aspekter behöver beaktas. Vad är värdet på det du erbjuds eller erbjuds du förmånen ofta? Naturligtvis är det mer sannolikt att en förmån av lägre värde är tillåten än en med högre värde. Men får du den vid upprepade tillfällen ökar risken att den trots det ringa värdet per tillfälle inte är tillåten. Ges förmånen öppet och till flera personer exempelvis genom att alla på avdelningen får en inbjudan som hanteras av registraturen eller är du den enda som får den och ingen annan känner till den?

En aspekt som är viktig att tänka på är att förmånen faktiskt inte behöver ha överlämnats för att den ska vara otillåten. Det kan vara tillräckligt med att givaren utger ett löfte om att ge den eller att mottagaren begär en förmån utan att få den för att det ska vara otillåtet. Själva transaktionen behöver alltså inte ha genomförts.

Min starka rekommendation är därför att om du blir erbjuden något som du upplever som tveksamt så kontakta din chef, verksjuristen eller motsvarande och berätta vad som hänt.

Personen kan naturligtvis inte genom ett godkänna göra att något otillåtet blir tillåtet. Däremot kan du få välbehövligt stöd i att fatta beslut om saken ska tas vidare och i efterhand visa på att du faktiskt inte hade för avsikt att ta emot förmånen.

Om du endast tackar nej till den som du får erbjudandet från, så kan det i efterhand bli svårt att visa att du faktiskt sagt nej och en passivitet kan ibland tolkas som ett tyst medgivande till en förmån som ännu inte hunnit överlämnas.   

Magnus Nilsson
Upphandlingskonsult, Peak Procurement

Vill du ställa frågor till Magnus Nilsson? Mejla info@inkopsradet.se

Läs mer: Expertkommentar

Magnus Nilsson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "Muta eller inte muta – det är frågan"

  1. Magnus Josephson skriver:
    2020-10-15 kl. 15:52

    Institutet mot mutor sammanfattade läget på följande sätt för ca 15 år sen: ”Inom privat sektor kan man göra nästan vad som helst, men mot offentlig sektor bör man knappt ens vara trevlig…”
    Vet inte om de fortfarande har den hållningen 🙂

    Svara
  2. Nettan skriver:
    2020-10-21 kl. 14:38

    Det är inte helt enkelt det där. ”Bör” är ju inte detsamma som ”skall” och i vissa situationer kan ju något utifrån tolkas som en muta fast det inte alls är det. Jag har en bekant, vars bolag min avdelning skrivit avtal med. Han har en villa på en ö i Stockholms skärgård som vi fått låna ”gratis”, men han fick ju också låna vårt hus i Enskede om han skulle behöva. Då är det ju mer byteshandel det handlar om, som inte hade med avtalet att göra.

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

HBV söker offentlig inköpsstrateg på enheten Ramavtal

Inköpsdirektör till Locum

  • Inköpsdirektör till Locum
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Magnus Nilsson

Magnus Nilsson är upphandlingskonsult med mer än 20-års branscherfarenhet. Han bistår i alla delar av upphandlingsarbetet. Han genomför upphandlingar, håller utbildningar och utvecklar upphandlingsorganisationen.
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemetFörslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
Skada ska vara hänförlig till möjligheten att konkurrera just i den upphandling överprövasSkada ska vara hänförlig till möjligheten att konkurrera just i den upphandling överprövas
REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärnaREPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
Förslag 14: Tredjelandsleverantörers tillgång till EU:s marknadFörslag 14: Tredjelandsleverantörers tillgång till EU:s marknad
Del 2:  Så får man kategoristyrning att hända i verklighetenDel 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarandeFörslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitetHänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Kerstin : Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
Hoppas verkligen att ESPD tas bort, då det endast är krångligt och medför bara extraarbete för både upphandlaren och för…
Björn : Skada ska vara hänförlig till möjligheten att konkurrera just i den upphandling överprövas
Rättsfallet är ett klart rättsövergrepp. Att UM angriper partens talerätt är fullständigt oacceptabelt och upprörande – skamlöst. Företeelsen är vanligare…
Monika : Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
Ett av de bästa förslagen jag har hört på länge! ESPD tillför ingenting förutom krångel
Mia : Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
Men äntligen! ESPD tillför ingen minskad administrativ börda i en upphandling, krånglar bara till det. Tycker det är skönt när…
Camilla Hulkki : Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
Håller helt med, detta är min käpphäst, jag tar upp den i alla sammanhang jag kan. Vi har tappat SME-företag…
Elin Keim : REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
Tack för ditt inspel. Det stämmer att upphandlingslagstiftningen är avsedd för upphandling och att ett auktorisationssystem, i strikt mening, inte…
Elin Keim : REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
Tack för din kommentar Jimmy! Precis som du är inne på fanns ett tydligt behov av LUK, eftersom regelverket tidigare…
Gustav : REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
Upphandlingslagstiftningen har aldrig varit avsedd för annat än upphandling. Auktorisationssystem är per definition inte upphandling. Auktorisationssystem kan och ska ha…
Jimmy andersson : REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
Intressant fråga. Minns att vi hade en liknande problembild innan LUK kom som det fördes en del diskussion kring. En…
Lena Linde : Del 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
Detta var en mycket bra artikel, som inte gömmer sig bakom floskler och svepande uttryck. Den är bara rakt upp…

Senaste inläggen

  • Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
  • Skada ska vara hänförlig till möjligheten att konkurrera just i den upphandling överprövas
  • REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
  • Förslag 14: Tredjelandsleverantörers tillgång till EU:s marknad
  • Del 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
  • Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
  • Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
  • Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 17-18 mars
  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Robusta IT-avtal | 15 april
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Våren 2026 (distans)
  • LOU på två dagar | Våren 2026
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026