Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Muta eller inte muta – det är frågan

ExpertkommentarEn förmån behöver faktiskt inte ha överlämnats för att den ska vara otillåten. Det kan vara tillräckligt med att givaren utger ett löfte om att ge den, skriver Magnus Nilsson och diskuterar en affärsetisk fråga.

| 2020-10-11
Magnus Nilsson är en av Inköpsrådets experter.

Jag får ibland frågan om vad en anställd kan ta emot för typ av förmåner från en leverantör utan att den ska betraktas som otillbörlig. (Jag kommer strax tillbaka till vad som kan vara att se som en förmån.) Finns det till exempel någon fastställd beloppsgräns som styr om en förmån är tillåten eller inte?

Svaret är nej, någon sådan absolut beloppsgräns finns inte. Bedömningen huruvida det är tillåtet att ta emot, eller ge, en förmån skiljer sig beroende på tillfälle och vem som är mottagare.

Värt att notera är att särskilt strikta regler bland annat gäller i samband med genomförande av en offentlig upphandling då inga förmåner alls bör ges eller tas emot.

Det är inte bara upphandlaren som ska iaktta extra stor försiktighet utan det gäller alla personer som fattar beslut i upphandlingen eller som på något sätt kan påverka genomförandet av upphandlingen.  

I situationer som inte har koppling till en upphandling eller myndighetsutövning är bestämmelserna inte fullt så strikta men även då ska det råda försiktighet vad gäller att ta emot och ge olika förmåner. I dessa fall är en förmån otillåten om den påverkar eller riskerar att påverka mottagarens beslut eller det sätt som mottagaren utför sina arbetsuppgifter på.

Vad är då att betrakta som en förmån? Många offentliga aktörer har interna bestämmelser och riktlinjer (det kan till exempel finnas i en uppförandekod) som ska tydliggöra vad som är otillåtet och klargöra organisationens förhållningssätt till leverantörskontakter, men det är inte alltid de ger klarhet i mer svårbedömda situationer.

Det är förmodligen uppenbart för de flesta att det inte är okej att ta emot kontanter, en flaska whisky eller en släpvagnslast med tegel till sommarstugan.

Men hur är det till exempel i en situation där du av en leverantör erbjuds att delta gratis som åhörare vid en konferens? Eller om du ska föreläsa vid konferensen och inte får ersättning för själva framförandet, men erbjuds resa, övernattning och att ta med ett antal kollegor som åhörare?

För att undvika att göra fel tycker jag det är bra att vara så tydlig och öppen som möjligt. Ska du delta som föreläsare kanske det är bättre att du själv betalar för resor, logi och dina kollegors närvaro och sedan fakturerar för din föreläsning. Spårbarheten blir då bättre även om slutresultatet blir detsamma.

Bedömningarna av vad som är otillåtet kan ofta vara svåra att göra och många aspekter behöver beaktas. Vad är värdet på det du erbjuds eller erbjuds du förmånen ofta? Naturligtvis är det mer sannolikt att en förmån av lägre värde är tillåten än en med högre värde. Men får du den vid upprepade tillfällen ökar risken att den trots det ringa värdet per tillfälle inte är tillåten. Ges förmånen öppet och till flera personer exempelvis genom att alla på avdelningen får en inbjudan som hanteras av registraturen eller är du den enda som får den och ingen annan känner till den?

En aspekt som är viktig att tänka på är att förmånen faktiskt inte behöver ha överlämnats för att den ska vara otillåten. Det kan vara tillräckligt med att givaren utger ett löfte om att ge den eller att mottagaren begär en förmån utan att få den för att det ska vara otillåtet. Själva transaktionen behöver alltså inte ha genomförts.

Min starka rekommendation är därför att om du blir erbjuden något som du upplever som tveksamt så kontakta din chef, verksjuristen eller motsvarande och berätta vad som hänt.

Personen kan naturligtvis inte genom ett godkänna göra att något otillåtet blir tillåtet. Däremot kan du få välbehövligt stöd i att fatta beslut om saken ska tas vidare och i efterhand visa på att du faktiskt inte hade för avsikt att ta emot förmånen.

Om du endast tackar nej till den som du får erbjudandet från, så kan det i efterhand bli svårt att visa att du faktiskt sagt nej och en passivitet kan ibland tolkas som ett tyst medgivande till en förmån som ännu inte hunnit överlämnas.   

Magnus Nilsson
Upphandlingskonsult, Peak Procurement

Vill du ställa frågor till Magnus Nilsson? Mejla info@inkopsradet.se

Läs mer: Expertkommentar

Magnus Nilsson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "Muta eller inte muta – det är frågan"

  1. Magnus Josephson skriver:
    2020-10-15 kl. 15:52

    Institutet mot mutor sammanfattade läget på följande sätt för ca 15 år sen: ”Inom privat sektor kan man göra nästan vad som helst, men mot offentlig sektor bör man knappt ens vara trevlig…”
    Vet inte om de fortfarande har den hållningen 🙂

    Svara
  2. Nettan skriver:
    2020-10-21 kl. 14:38

    Det är inte helt enkelt det där. ”Bör” är ju inte detsamma som ”skall” och i vissa situationer kan ju något utifrån tolkas som en muta fast det inte alls är det. Jag har en bekant, vars bolag min avdelning skrivit avtal med. Han har en villa på en ö i Stockholms skärgård som vi fått låna ”gratis”, men han fick ju också låna vårt hus i Enskede om han skulle behöva. Då är det ju mer byteshandel det handlar om, som inte hade med avtalet att göra.

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Strategisk Entreprenad­upphandlare/­kategori­ledare till Stockholm Vatten och Avfall

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Magnus Nilsson

Magnus Nilsson är upphandlingskonsult med mer än 20-års branscherfarenhet. Han bistår i alla delar av upphandlingsarbetet. Han genomför upphandlingar, håller utbildningar och utvecklar upphandlingsorganisationen.
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Krävs mer än spekulationer för utredningsansvarKrävs mer än spekulationer för utredningsansvar
Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
Advokatbyråns 15 förbättringsförslagAdvokatbyråns 15 förbättringsförslag
Oklara omständigheter för preklusionsreglerOklara omständigheter för preklusionsregler
Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 årUpphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli juristAnnika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
Allvarligt fel när vd begått brottAllvarligt fel när vd begått brott
Fel att förkasta anbud som onormalt lågtFel att förkasta anbud som onormalt lågt

Nytt från Upphandling24

  • Vidareutbilda dig inom offentlig upphandling
  • Växjöparkering prövas igen
  • Eslöv blickar framåt
  • Tar strid om Stockholmstrafiken
  • Firar seger i pilotfall
  • Uppsala får rätt mot ”fyra stora”
  • Slottner: Ökad konkurrens och minskat krångel

Kommentarer från läsarna

Björn : Oklara omständigheter för preklusionsregler
Jag saknar grundläggande information i fallet. Det verkar uppenbart att domstolen inte iaktog kontexten så jag anser är av avgörande…
Björn : Fel att förkasta anbud som onormalt lågt
Den som följer diskussioner om onormalt låga priser måste slås av myndigheternas och rättsväsendets total oförmåga att tackla relativt enkla…
Frans : Oklara omständigheter för preklusionsregler
Intressant! "Skäl till varför en omständighet ska få åberopas utgör knappast i sig en omständighet till stöd för en talan…
Eva : Subjektiv objektivitet
Förbittrad som leverantör blir man, när det hänvisas till ospecifiecad "kvalitet" Hur skall man som leverantör veta vad som kan…
Nils Larsson : Subjektiv objektivitet
Jag håller med, det är inte bra när utvärderingar ser godtyckliga ut, oavsett om de är det eller inte. Bortsett…
Johan : Ok med förhandlat oannonserat förfarande
Lagstiftaren har gjort det väldigt krångligt för alla inblandade genom att skilja på anbud som är: 1. ogiltiga 2. olämpliga…
En annan Björn : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
"Oaktat detta anser vi att den här typen av domar är betydelsefulla för övergripande diskussioner och debatt." Jag håller med!…
Håkan : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
2010? Skulle kunna tolkas som år 2010? Lite äldre än 3 år då..
David Sundgren : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
Jag anser nog att "datum" betyder att en viss dag ska kunna identifieras. "Oktober 2020" är således inget datum. Det…
Björn : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
Är det någon annan som undrar vem som bestämde att ett datum betyder "YYYYMMDD"? Jag anser att exempelvis "17 februari"…

Senaste inläggen

  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt
  • Subjektiv objektivitet
  • Ok med förhandlat oannonserat förfarande
  • Leverantörer från tredjeland kan uteslutas
  • Hur bevisas yrkesmässig kapacitet?
  • Inte ok med koncernbolag i samma upphandling
  • Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
  • Tilldelningsbeslut = slutbehandlat ärende