Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Muta eller inte muta – det är frågan

ExpertkommentarEn förmån behöver faktiskt inte ha överlämnats för att den ska vara otillåten. Det kan vara tillräckligt med att givaren utger ett löfte om att ge den, skriver Magnus Nilsson och diskuterar en affärsetisk fråga.

| 2020-10-11
Magnus Nilsson är en av Inköpsrådets experter.

Jag får ibland frågan om vad en anställd kan ta emot för typ av förmåner från en leverantör utan att den ska betraktas som otillbörlig. (Jag kommer strax tillbaka till vad som kan vara att se som en förmån.) Finns det till exempel någon fastställd beloppsgräns som styr om en förmån är tillåten eller inte?

Svaret är nej, någon sådan absolut beloppsgräns finns inte. Bedömningen huruvida det är tillåtet att ta emot, eller ge, en förmån skiljer sig beroende på tillfälle och vem som är mottagare.

Värt att notera är att särskilt strikta regler bland annat gäller i samband med genomförande av en offentlig upphandling då inga förmåner alls bör ges eller tas emot.

Det är inte bara upphandlaren som ska iaktta extra stor försiktighet utan det gäller alla personer som fattar beslut i upphandlingen eller som på något sätt kan påverka genomförandet av upphandlingen.  

I situationer som inte har koppling till en upphandling eller myndighetsutövning är bestämmelserna inte fullt så strikta men även då ska det råda försiktighet vad gäller att ta emot och ge olika förmåner. I dessa fall är en förmån otillåten om den påverkar eller riskerar att påverka mottagarens beslut eller det sätt som mottagaren utför sina arbetsuppgifter på.

Vad är då att betrakta som en förmån? Många offentliga aktörer har interna bestämmelser och riktlinjer (det kan till exempel finnas i en uppförandekod) som ska tydliggöra vad som är otillåtet och klargöra organisationens förhållningssätt till leverantörskontakter, men det är inte alltid de ger klarhet i mer svårbedömda situationer.

Det är förmodligen uppenbart för de flesta att det inte är okej att ta emot kontanter, en flaska whisky eller en släpvagnslast med tegel till sommarstugan.

Men hur är det till exempel i en situation där du av en leverantör erbjuds att delta gratis som åhörare vid en konferens? Eller om du ska föreläsa vid konferensen och inte får ersättning för själva framförandet, men erbjuds resa, övernattning och att ta med ett antal kollegor som åhörare?

För att undvika att göra fel tycker jag det är bra att vara så tydlig och öppen som möjligt. Ska du delta som föreläsare kanske det är bättre att du själv betalar för resor, logi och dina kollegors närvaro och sedan fakturerar för din föreläsning. Spårbarheten blir då bättre även om slutresultatet blir detsamma.

Bedömningarna av vad som är otillåtet kan ofta vara svåra att göra och många aspekter behöver beaktas. Vad är värdet på det du erbjuds eller erbjuds du förmånen ofta? Naturligtvis är det mer sannolikt att en förmån av lägre värde är tillåten än en med högre värde. Men får du den vid upprepade tillfällen ökar risken att den trots det ringa värdet per tillfälle inte är tillåten. Ges förmånen öppet och till flera personer exempelvis genom att alla på avdelningen får en inbjudan som hanteras av registraturen eller är du den enda som får den och ingen annan känner till den?

En aspekt som är viktig att tänka på är att förmånen faktiskt inte behöver ha överlämnats för att den ska vara otillåten. Det kan vara tillräckligt med att givaren utger ett löfte om att ge den eller att mottagaren begär en förmån utan att få den för att det ska vara otillåtet. Själva transaktionen behöver alltså inte ha genomförts.

Min starka rekommendation är därför att om du blir erbjuden något som du upplever som tveksamt så kontakta din chef, verksjuristen eller motsvarande och berätta vad som hänt.

Personen kan naturligtvis inte genom ett godkänna göra att något otillåtet blir tillåtet. Däremot kan du få välbehövligt stöd i att fatta beslut om saken ska tas vidare och i efterhand visa på att du faktiskt inte hade för avsikt att ta emot förmånen.

Om du endast tackar nej till den som du får erbjudandet från, så kan det i efterhand bli svårt att visa att du faktiskt sagt nej och en passivitet kan ibland tolkas som ett tyst medgivande till en förmån som ännu inte hunnit överlämnas.   

Magnus Nilsson
Upphandlingskonsult, Peak Procurement

Vill du ställa frågor till Magnus Nilsson? Mejla info@inkopsradet.se

Läs mer: Expertkommentar

Magnus Nilsson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "Muta eller inte muta – det är frågan"

  1. Magnus Josephson skriver:
    2020-10-15 kl. 15:52

    Institutet mot mutor sammanfattade läget på följande sätt för ca 15 år sen: ”Inom privat sektor kan man göra nästan vad som helst, men mot offentlig sektor bör man knappt ens vara trevlig…”
    Vet inte om de fortfarande har den hållningen 🙂

    Svara
  2. Nettan skriver:
    2020-10-21 kl. 14:38

    Det är inte helt enkelt det där. ”Bör” är ju inte detsamma som ”skall” och i vissa situationer kan ju något utifrån tolkas som en muta fast det inte alls är det. Jag har en bekant, vars bolag min avdelning skrivit avtal med. Han har en villa på en ö i Stockholms skärgård som vi fått låna ”gratis”, men han fick ju också låna vårt hus i Enskede om han skulle behöva. Då är det ju mer byteshandel det handlar om, som inte hade med avtalet att göra.

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Vaxholms stad söker upphandlare

Upphandlare till Säkerhetspolisen

Senior upphandlare – Telge Inköp

Socialstyrelsen söker upphandlingsjurist

Socialstyrelsen söker upphandlare inom offentliga affärer

Stockholm Vatten och Avfall söker strategisk upphandlare

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Magnus Nilsson

Magnus Nilsson är upphandlingskonsult med mer än 20-års branscherfarenhet. Han bistår i alla delar av upphandlingsarbetet. Han genomför upphandlingar, håller utbildningar och utvecklar upphandlingsorganisationen.
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktärFörändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär
Konsekvenser av ett nytt obligatoriskt kravKonsekvenser av ett nytt obligatoriskt krav
Skaderekvisitet uppfyllt – trots bristande kravuppfyllelseSkaderekvisitet uppfyllt – trots bristande kravuppfyllelse
Felaktigt förkastade anbud grund för ogiltigförklaring av anbud?Felaktigt förkastade anbud grund för ogiltigförklaring av anbud?
Tvingande hänsyn – även om ingen av parterna vill det?Tvingande hänsyn – även om ingen av parterna vill det?
Resurser som utgör kvalificeringskrav måste åberopas – även i koncernförhållandeResurser som utgör kvalificeringskrav måste åberopas – även i koncernförhållande
SLUTREPLIK: Inget visar att auktorisationssystem utnyttjas medvetetSLUTREPLIK: Inget visar att auktorisationssystem utnyttjas medvetet

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Inköparen igen : Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär
Tycker dessutom att HFD borde ha inhämtat ett förhandsavgörande från EU-domstolen.
Inköparen : Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär
Tycker också domen är bra, men också att: Den aktuella "lilla" ändringen INTE är väsentlig! Bedömer alltså att om den…
David Sundgren : Konsekvenser av ett nytt obligatoriskt krav
Jo, det finns visst en märklig reglering i 11:8 om detta - tur att skaderekvisitet tar över och rättar situationen.
David Sundgren : Konsekvenser av ett nytt obligatoriskt krav
Leverantörerna kan förväntas bevaka frågor & svar så märkligt resonemang. Behöver leverantörerna längre anbudstid p g a kravet ska de…
David Sundgren : Konsekvenser av ett nytt obligatoriskt krav
Det kan väl inte vara en allmän princip att varje obligatoriskt krav som tillförs via Frågor & svar måste medföra…
Senior upphandlare : Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär
Jag tycker tvärtom att det var en bra dom. Det finns inga perfekta avtal (eller upphandlingar), ibland måste man ändra…
Björn : Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär
Otroligt graverande dom! Lagar ska vara tydliga och möjliga att följa utan an spåkula. Om du behöver gå till en…
Björn : Konsekvenser av ett nytt obligatoriskt krav
Vidare tycker jag att det är mycket intressant och talande för dagens inställning inom upphandlingskretsar: 1) Sundvalls kommun överhuvudtaget väljer…
Robert : Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär
Ytterst märklig dom! Den kommer urholka transparensprincipen i stora delar och ge utrymme för tolkningar och ge onödiga kostnader för…
Jakob Waldersten : Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
Det finns väl inget som hindrar att upphandlande myndighet tillämpar det som enligt 2007 års LOU kallades "begränsad kontroll" vilket…

Senaste inläggen

  • GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
  • Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär
  • Konsekvenser av ett nytt obligatoriskt krav
  • Skaderekvisitet uppfyllt – trots bristande kravuppfyllelse
  • Felaktigt förkastade anbud grund för ogiltigförklaring av anbud?
  • Tvingande hänsyn – även om ingen av parterna vill det?
  • Resurser som utgör kvalificeringskrav måste åberopas – även i koncernförhållande
  • SLUTREPLIK: Inget visar att auktorisationssystem utnyttjas medvetet
  • Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
  • Skada ska vara hänförlig till möjligheten att konkurrera just i den upphandling överprövas
  • REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
  • Förslag 14: Tredjelandsleverantörers tillgång till EU:s marknad
  • Del 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
  • Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
  • Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 17-18 mars
  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 april
  • Robusta IT-avtal | 15 april
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • LOU på två dagar | 18-19 maj
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026