Vid upphandling av mark- och anläggningsentreprenader är det brukligt att upprätta en eller flera mängdförteckningar där ett antal olika à-priser och delbelopp efterfrågas med tillämpning av Mät- och Ersättningsregler, MER.
Fördelen med mängdförteckning enligt MER är att beställaren, liksom vid fast pris, får in utvärderingsbara anbudssummor där anbudsgivarna kalkylerat efter samma förutsättningar (mängder). Samtidigt är ersättningsformen fortfarande rörlig då arbetena ersätts efter uppmätning varför angivna mängder inte behöver vara exakta (och ÄTA-diskussioner färre än vanligt).
Rätt gjort är mängdförteckning ett utmärkt hjälpmedel att både konkurrensutsätta och reglera mark- och anläggningsentreprenader. Felaktig användning kan däremot leda till betungande konsekvenser för inblandade parter.
Så vad bör man som upphandlare tänka på när MER och mängdförteckning ska användas i den upphandlade entreprenaden? Jag tänkte i denna kommentar introducera den obekante i MER och ge några råd som även vana upphandlare kan ha nytta av.
Så ska en mängdförteckning vara upprättad
Syftet med MER är att reglera ersättning för arbeten som förtecknats i en teknisk beskrivning upprättad med koder på produktionsresultatsnivå (projekterade lösningar) enligt AMA och RA. MER reglerar på detaljnivå hur varje enskilt arbete ska mätas och hur det ska ersättas.
Mängdförteckningen och teknisk beskrivning hänger alltså ihop som en enhet. Det framgår också av ”kompletthetskravet” i MER vilken innebär att mängdförteckningen ska vara komplett och omfatta samtliga arbeten som ingår i den tekniska beskrivningen.
Kännetecknande för en mängdförteckning är att det i själva beskrivningen av arbetet anges vad som ska regleras. Till höger om dessa rader finns fyra kolumner (enhet, mängd, à-pris och belopp) som fylls i enligt vad som följer av MER, exempelvis:
Kod Rubrik | Enhet | Mängd | à-pris | Belopp |
[Beskrivningstext för arbetet]Fall A m3 1 500
Fall B m3 1 000
Maskinetablering – – –
Uttag av massor – – – –
För de allra flesta arbeten ska reglerbar mängd anges som antal, längd, area eller volym tillsammans med den mängd anbudsgivaren ska räkna med.
För vissa typer av arbeten anges det i MER att ”Arbete ersätts med ett belopp”. För dessa arbeten sätter man streck i de tre första kolumnerna (så kallade trestreckare).
Ibland anger reglerna i stället att ”Arbete mäts och ersätts på sätt som anges i mängdförteckning” och det är då upp till beställaren att välja mellan att infordra à-pris (rekommenderas) eller ett belopp för hela arbetet.
I undantagsfall, och endast då reglerna uttryckligen anger att arbetet ska ersättas genom annan kod, ska streck anges i samtliga fyra kolumner (så kallade fyrstreckare).
Ersättning ska begäras för arbeten på lägsta möjliga kodnivå. Det är tyvärr inte ovanligt att beställare anger otillåtna tre- och fyrstreckare på högre nivå, exempelvis BCB.71 Åtgärd för väg trafik trots att det under den koden återfinns tolv koder avsedda för reglerbara trafikåtgärdsarbeten. Ett sådant förfarande tvingar anbudsgivarna att lämna spekulativa priser vilket inte är syftet med MER (eller upphandlingsreglerna).
När schaktningsarbeten ingår i entreprenaden behöver anbudsgivaren veta om massorna ska återanvändas på plats eller köras bort till deponi. Detta redovisas genom att ange mängden massor som Fall A (återanvänds) respektive Fall B (körs bort).
Utöver själva mängdförteckningen ska även MER listas som del förfrågningsunderlaget under AFB.22 (p. 6) i administrativa föreskrifterna.
Endast utförandeentreprenader
Eftersom MER endast innehåller koder på produktionsresultatsnivå samtidigt som den enligt reglerna ska vara komplett kan mängdförteckning i praktiken endast användas vid upphandling av färdigprojekterade utförandeentreprenader.
Vid totalentreprenader ställer beställaren krav på funktion under koder på byggdelsnivå i en rambeskrivning. Projekteringen, tillika arbetenas art och omfattning i detalj, är då inte klar vid upphandlingen – än mindre de olika delmängderna. Det är därför inte möjligt att upprätta en komplett mängdförteckning enligt MER (se MOTIV MER, 2 utg., sid 21).
Om man exempelvis ska upphandla en nyproduktion av byggnad med tillhörande markarbeten på totalentreprenad med fast pris kan det dock vara en idé upphandla det som styrd totalentreprenad. För arbeten från och med grundplattan (inkl. VA) begärs då fast pris medan det för markarbetena upprättas teknisk beskrivning och komplett mängdförteckning.
Mängdförteckningar i ramavtal
Vid upphandling av ramavtal är varken arbetenas omfattning eller förutsättningarna för kommande entreprenader kända. Trots det använder många upphandlande myndigheter mängdförteckning vid ramavtalsupphandling.
Mängdförteckningen innehåller då alla möjliga tänkbara arbeten som ramavtalet omfattar tillsammans med helt fiktiva mängder – något som bara leder till spekulativa prissättningar och bäddar för konflikter.
Vill man kunna använda mängdförteckningar i ramavtal bör man välja ramavtal där samtliga villkor inte är fastställda och upprätta komplett teknisk beskrivning och mängdförteckning inför varje förnyad konkurrensutsättning. Det kan dock vara svårt att för sådan upphandling ta fram ändamålsenlig utvärderingsmodell varför man i stället bör överväga Dis.
För ramavtal med samtliga villkor fastställda bör timpriser och självkostnadsprincipen användas för utvärdering och ersättning (se MOTIV MER, 2 utg., sid 21 och 73).
Lär dig mer om MER
Som bilaga till MER finns en omfattande Mall till mängdförteckning upprättad enligt reglerna. Genom att jämföra innehållet i mallen med upprättade mängdförteckningar kan du som upphandlare – och anbudsgivare – snabbar förstå strukturen och dessutom hitta eventuella felaktigheter.
Vill du lära dig mer om MER rekommenderar jag att du börjar med sid 15-60 i MOTIV MER. MOTIV är den delen av AMA-familjen som innehåller bakgrund och tolkningshjälp. Ha gärna MER och några färdiga mängdteckningar att jämföra med när du läser för ännu bättre förståelse.
Jakob Waldersten
jakob@wkab.nu
Läs mer av Jakob Waldersten:
https://inkopsradet.se/?s=Jakob+Waldersten
Tack för jättebra information!