Riksrevisionen har granskat statliga myndigheters användning av konsulttjänster. Även om man klagar över svårigheterna att få grepp om den samlade inköpsvolymen görs bedömningen att det handlas konsulter för 16 miljarder kronor per år.
Användningen beskrivs som inte alltid välgrundad. Myndigheterna brister dessutom ofta i sin kontroll. Fast enligt riksrevisor Helena Lindberg saknas det inte goda exempel på bra konsultanvändning:
– Men alldeles för ofta brister det när det till exempel gäller transparens, redovisning och uppföljning.
Enligt granskningsrapporten används de statliga ramavtalen i lägre utsträckning än vad som är möjligt. Riksrevisionen ser också att myndigheter alltför sällan följer upp konsultinsatser under och efter projektens gång.
Till problembilden hör också brister i kunskapsöverföringen från konsulterna till myndigheternas egen personal som inte alltid fungerar.
Philippe Jolly, projektledare för granskningen, menar att digitalisering och IT-utveckling sannolikt kommer att leda till ökad statlig användning av olika typer av konsulttjänster.
– Det understryker vikten av att de brister som undersökningen visar åtgärdas, säger han.
Riksrevisionen ber nu regeringen att ge Kammarkollegiet och Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att tillsammans se över hur användningen av de statliga ramavtalen kan öka. I uppdraget vill man också att frågan om hur myndigheter i större utsträckning kan upphandla gemensamma konsultlösningar ska ingå.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer