Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Marknadskoll och helikopterperspektiv

Hur ska man kartlägga marknaden inom byggbranschen? Magnus Josephson ger råd och förklarar vad som skiljer byggbranschen från övriga branscher.

| 2020-05-04

Fråga: I ditt förra svar i expertspalten så skrev du om kartläggning av marknaden på lite djupare nivå. Vi behöver kartlägga vår marknad inom byggbranschen. Finns det något särskilt att tänka på då?

Svar: Tack för din fråga. Ja – byggbranschen har sina egna förutsättningar när det gäller vad som ska kartläggas. Det har alla branscher, så jag tänkte återkomma till det i kommande expertspalter och visa fler exempel.

Det som framförallt särskiljer byggbranschen är att det ofta rör sig om förhållandevis stora belopp som ska investeras. Det gör att projekten inte får gå fel, misstag blir dyra.

Här har du en bra utgångspunkt för att kartlägga till exempel vilka personer man ska bygga relationer med och ha dialog med, eller snarare – vilka roller hos kunden/beställaren som måste vara involverade i er dialog för att rätt personer hos kunderna ska få förtroende för er.

Vilka ska du då boka möten med? Ha först och främst i åtanke att du är experten på byggprojekt och att det inte är lika säkert att den offentliga beställaren är det. När det gäller byggentreprenader är en vinnande strategi att börja med att skapa sig ett helikopterperspektiv.

Byggentreprenader är komplexa att köpa in och myndigheter tar ofta hjälp av konsulter för att ta fram förfrågningsunderlag. Det kan till och med vara så komplicerat att det behövs olika konsulter för olika delar av förfrågningsunderlaget.

Det innebär att du behöver kartlägga vilka konsulter myndigheten samarbetar med och se till att skapa dialog även med dem. Det finns ofta ramavtal som visar vilka konsulterna är. Ring och fråga – det är enklast.

Här kan det dock vara en väldig blandning av lösningar, konsulter kan komma från olika håll utan någon särskild samordning, till exempel arkitekter och projekteringskonsulter. De kan ibland ha olika målsättningar och intressen.

Det svåra – men inte omöjliga – är då att hitta en röd tråd i kommunikationen som gör att alla sorters konsulter förstår värdet för dem med ert sätt att arbeta.

Resultatet av byggentreprenaden – byggnaden, simhallen, vägen – kan vara en del av en övergripande strategi för hur ett område eller en region ska utvecklas. Det innebär att personer med intresse av näringspolitik, socialpolitik, skolpolitik och miljöpolitik kommer att vara involverade.

Projektet kan vara en del av ett stort ”pussel”, där det gäller att passa in alla bitar på rätt ställe. Just det är en av de stora utmaningarna för många på den offentliga sidan. Här kan du hjälpa dem att få en bra överblick.

Visa exempel på hur denna överblick kommer att skapa ett framgångsrikt projekt tillsammans med er som vald leverantör. Ju bättre koll du har på vem som pratar med vem och vilka som har starka åsikter eller intressen i projektet, desto mer helikopterseende får du och kan bjuda myndigheten på.

Som expert är du van att hantera denna komplexitet, men den konstellation myndigheten sätter samman är unik och ofta en engångsföreteelse. Det kan finnas människor i projektgruppen som inte känner varandra, som inte är vana att samarbeta och som kanske inte heller kommer att jobba ihop när projektet är färdigt.

Det innebär att du som faktiskt är expert kan ge många bra tips och råd om vad som är viktiga förutsättningar för ett lyckat projekt, till exempel hur ett samarbete bör se ut för största möjliga framgång, innan förfrågningsunderlaget sammanställs.

Kartlägg också påverkarna i affären och se till att du och ditt företag är viktiga påverkare. Det kommer ni att bli om ni lyckas genomföra råden i denna text. Det är dock ganska få som lyckas. Varför kommer jag visa i nästa expertspalt…

Magnus Josephson

Kontakta Magnus Josephson om du har frågor om dina affärer.
Mejla info@inkopsradet.se

Läs mer: ExpertkommentarInköpsanalys

Magnus Josephson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Inköpsdirektör till Locum

Sida söker chef till enheten för upphandling och inköp

FOI söker inköpare till Linköping eller Kista

  • Inköpsdirektör till Locum
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Magnus Josephson

Magnus Josephson är upphandlingsjurist och affärsrådgivare med fokus på hur både säljare och köpare kan skapa bra avtal och investeringar.
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Förslag 14: Tredjelandsleverantörers tillgång till EU:s marknadFörslag 14: Tredjelandsleverantörers tillgång till EU:s marknad
Del 2:  Så får man kategoristyrning att hända i verklighetenDel 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarandeFörslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitetHänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras omOtydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför har vi inte fler auktorisationssystem?Varför har vi inte fler auktorisationssystem?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

David Sundgren : Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
Ja, men notera att underleverantörer angavs vara ”avgörande för vår förmåga att skalbart anpassa oss till projekt av olika storlekar…
Torsten : Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Väldigt bra förslag! Att skrivningarna om olämpliga och oacceptabla anbud i lagtexten är i det närmaste obegripliga borde föranleda att…
Erik R : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Jag håller med om att kontroll är avgörande. Ingen vill se oseriösa aktörer eller organiserad brottslighet i välfärden. Men rädslan…
LXV : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Faktum är dock att DIS har utvecklats till ett kryphål, lite som konsultmäklaravtalen, till största del tack vare Konkurrensverkets bedrövliga…
Ola Johansson Källén : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Man bör beakta kostnaden för den överetablering som ofta följer efter att en auktorisation införts. Det tar tid för marknaden…
upphandlar1 : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Det har blivit ganska vanligt att beskriva dynamiska inköpssystem som ett kryphål i LOU. Kritiken utgår ofta från verkliga problem…
Maria : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Mycket intressant dom, hoppas att frågan går upp till HFD.
Björn : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Den grundläggande fråga man borde ställa sig är hur det kom sig att DIS har utvecklats till det monster det…
David Sundgren : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
UHM skrev en sak och menade en annan och förlorade överprövningen och det är väl helt rimligt!
Björn : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför? Varför är det så svårt för förvaltningsdomstolarna att döma rätt. Deras beslut granskas offentligt och vem som helst kan…

Senaste inläggen

  • Förslag 14: Tredjelandsleverantörers tillgång till EU:s marknad
  • Del 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
  • Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
  • Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
  • Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars
  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Våren 2026 (distans)
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026
  • Robusta IT-avtal | Våren 2026
  • LOU på två dagar | Våren 2026
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026