Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Leverantörsrelation i förändring

Coronakrisen har visat att inköpsarbetet går från effektivisering och besparing till att lösa verksamhetens problem på ett kostnadseffektivt sätt, skriver Anders Kron och Mikael Wallgren. I framtiden behöver vi anlägga ett totalt försörjningsperspektiv på inköpsfrågorna.

| 2021-01-17
Mikael Wallgren och Anders Kron på Convendor.

Traditionellt har inköp, och då framför allt offentlig upphandling, betraktats som ett motpartsförhållande och ett nollsummespel, där det jag vinner förlorar motparten och vice versa.

Under senare år har en utveckling mot allt mer komplexa inköp gjort att vi kommit till insikt att denna uppfattning inte längre håller. Om inte båda parter känner sig som vinnare i en avtalsrelation så kommer avtalet inte att hålla i längden!

Inte minst har nobelpristagaren Oliver Hart visat på detta i sin teoribildning kring avtalsrelationer men också professor Kate Vitasek och advokat David Frydlinger har betonat det inom ramen för sitt arbete med den så kallade Vestedmodellen.

Coronakrisen har dessutom gjort det tydligt att utvecklingen inom svensk offentlig sektor, från upphandlings- till inköpsprocess som pågått några år, inte räcker.

I framtiden kommer vi att behöva anlägga ett totalt försörjningsperspektiv på inköpsfrågorna. Egentligen innebär det att offentlig sektor ansluter sig till det Supply Chain Management- eller sourcingtänkande som varit rådande i tillverkningsindustrin i flera decennier.

Den ovan beskrivna utvecklingen inom inköp från upphandling till försörjning gör bland annat att den traditionella processbilden för inköp så som den bland annat kommer till uttryck i författarnas klassiska bild nedan, inte längre räcker:

I stället har krisen visat att inköp måste vara en integrerad del i själva problemlösningen:

 

Från att traditionellt ha arbetat så att man fått till sig ett definierat behov i form av en kravspecifikation så blir inköp allt mer involverad i hur problemet konkret ska lösas, antingen i form av ett inköp, drift i egen regi eller en kombination av dessa (make or buy).

Coronakrisen har också visat att ansvaret för själva inköpet inte räcker, utan att inköp måste ansvara för hela försörjningsprocessen inklusive logistik och  riskhantering. Det innebär också att fokus i inköpsarbetet går från effektivisering och besparing till att lösa verksamhetens problem på ett kostnadseffektivt sätt.

Detta kommer med allra största sannolikhet att ha en inverkan på den organisatoriska placeringen av inköp i framtiden liksom inköps medverkan i ledningens strategiska arbete.

Inköp kommer tillsammans med HR att i hög grad få ansvar för hela kostnadssidan i resultaträkningen, vilket i sin tur kommer att ställa krav på en ändrad kompetensprofil på inköpsavdelningens medarbetare. Denna utveckling har varit på väg ett tag men coronakrisen har accentuerat den.

Utvecklingen har också inverkan på relationen till leverantörer! Redan för femton år sedan konstaterade vi, när vi började göra våra Kralics matriser, att vi inte kunde fortsätta behandla alla leverantörer lika (oavsett vad LOU anses säga). Vissa är helt enkelt för verksamhetskritiska för att kunna spelas ut mot varandra på traditionellt sätt.

Våra leverantörsstrategier måste alltså anpassas efter typ av inköpsområde och leverantör.

Vi har också på senare år kommit till insikt att vissa leverantörsrelationer är så viktiga för verksamheten att vi inte talar om ett motpartsförhållande utan om ett partnerskap, där båda parter måste vara vinnare. Här har utvecklingen av Vestedmodellen spelat en stor roll.

I takt med att inköp förändrades från varor till funktioner så blev det också nödvändigt med en mer löpande uppföljning och dialog med leverantörerna, oftast i form av schemalagda möten på olika hierarkiska nivåer. Parallellt med detta utvecklades också en mer aktiv avtalsförvaltning.

En förändrad omvärld och ett ändrat synsätt på inköp gjorde att uppföljning och styrning av inköp successivt började införas inom offentlig sektor, i början ofta i form av standardiserade nyckeltal.

Successivt, med hjälp av spendanalys och Krajics matris, kom man (vi?) till insikt att leverantörsstyrningen faktiskt måste utgå från leverantörsrelationen, och att den är unik för varje inköpsområde eller kategori samt att kategorins roll i helheten beror på typ av verksamhet.

Eftersom leverantörsstyrningen på detta sätt blir en integrerad del i hela verksamhetsstyrningen kommer vi också att tvingas ta hänsyn till frågor som klimat, miljö, kvalitet och risk, vid utformningen av vår leverantörsstyrning.

Den ovanstående utvecklingen gör därför leverantörsstyrningen till en allt mer integrerad del av hela övergripande verksamhetsstyrningen. Eftersom styrning är ett stöd i att driva verksamhet (=management), så kommer detta också att gälla leverantörsstyrningen.

Styrningen (inklusive leverantörsstyrningen) blir helt beroende av vilken typ av verksamhet vi bedriver, och kommer därför se olika ut i olika delar av verksamheten.

För att kunna kommunicera ut i verksamheten så blir det allt viktigare att de olika delarna ”hänger ihop”. Vi brukar tala om ”den röda tråden” mellan vision, strategi, mål, verksamhetsstyrning, inköpsstyrning, inköpsverksamhet och operativt inköpsarbete.

 

Den röda tråden gör att sättet att driva inköpsverksamheten stämmer med verksamhetens övergripande vision och mål vilket underlättar acceptansen och förståelsen för inköp i organisationen.

Gary Hamel beskriver det: För att en organisation ska vara innovativ och utvecklande så måste dess medarbetare förstå och respektera sin roll i helheten.

Inköpsavdelningen behöver alltså:

  • Ta ett övergripande ansvar för hela verksamhetens försörjning av varor och tjänster
  • Inse att olika leverantörer är olika viktiga för verksamheten
  • Utveckla leverantörsstyrningen utifrån leverantörsrelationen
  • Integrera leverantörsstyrningen i hela verksamhetsstyrningen
  • Säkerställa att inköpsarbetet överensstämmer med hela verksamhetens mål och visioner

Anders Kron  
Mikael Wallgren
Rådgivare och utbildare på Convendor

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: Upphandling

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • AI för upphandlare | 27 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Förslag till ändrat LUFS-direktivFörslag till ändrat LUFS-direktiv
Om vikten av det kontradiktoriska förfarandetOm vikten av det kontradiktoriska förfarandet
Förslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaretFörslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaret
Tillämpat krav som inte uttryckligen framgåttTillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Hetaste rättsfallen från första kvartaletHetaste rättsfallen från första kvartalet
Mer restriktiv bedömning av avvikelser?Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
Bakläxa om utredningsansvarBakläxa om utredningsansvar
Juridisk rapport om miljömärkning i upphandlingJuridisk rapport om miljömärkning i upphandling

Nytt från Upphandling24

  • Slottner bemöter Bolt-kritiken
  • Bygger assistent för upphandling
  • Standardiserade fordonskrav ger mer trafik för pengarna
  • Attendo slår tillbaka mot Västerås
  • Dubbla böter för Strängnäs
  • Nacka: Vi har visst valfrihet
  • Robust inköpsförmåga på agendan i Almedalen

Kommentarer från läsarna

Björn : Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Otroligt intressant mål i sin enkelhet (tack vare sin enkelhet). Korrekt utfall ska ha varit given för vem som helst…
Fredrik : Hetaste rättsfallen från första kvartalet
Tack för bra "Reader's Digest".
Björn : Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Jag instämmer med slutsatserna. Inte bara att KR tar upp väldigt få mål trots att det svämmar över av domstolsbeslut…
Louise Bylund : Följa upp avtal – en cirkulär process
Hej! Jag har en fundering om den cirkulära modellen har något specifikt namn? Med vänliga hälsningar, Louise, Offentlig upphandlare student.
Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…

Senaste inläggen

  • Förslag till ändrat LUFS-direktiv
  • Om vikten av det kontradiktoriska förfarandet
  • Förslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaret
  • Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
  • Hetaste rättsfallen från första kvartalet
  • Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
  • Bakläxa om utredningsansvar
  • Juridisk rapport om miljömärkning i upphandling
  • Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
  • Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
  • Inga krav som inte uttryckligen följer dokument
  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift