Liksom andra regioner köper Region Västernorrland in stora mängder engångsprodukter. Under 2018 användes 57 miljoner förbrukningsartiklar, varav merparten innehåller plast.
Ambitionen är att gå över till mer hållbara alternativ, men att få verksamheterna att gå ifrån invanda mönster är en utmaning, enligt Jutta Zeilon, hållbarhetssamordnare på Region Västernorrland.
– Många gånger tycker beställande enheter att det blir för dyrt att beställa de produkter med mindre miljöpåverkan som finns i sortimentet, eller så beställer de produkterna de är vana vid, säger hon.
Hösten 2019 fick Region Västernorrland pengar från Naturvårdsverket för att undersöka nya metoder att minska plastanvändningen.
Projektet fick namnet ”intern plastkompensation” för att knyta an till regionens klimatkompensation som gäller för tjänsteresor.
– Fokus ligger på förbrukningsmaterial, men i förlängningen kan arbetssättet innefatta alla typer av material, bara de är bättre än de nuvarande, säger Jutta Zeilon.
Konsultföretaget WSP fick i uppdrag att ta fram förslag på hur beställare kan kompenseras ekonomiskt när de väljer att ersätta ordinarie produkter med mer hållbara alternativ.
I rapporten, som presenterades i mars, förordas tre olika alternativ.
- Volymsbaserad rabatt. Ju större andel miljövänligare produkter som beställs desto mer rabatt för beställaren.
- Beteendebaserad rabatt. Till skillnad mot den volymsbaserade rabatten ges rabatt mot beteendet att miljöprodukter beställs.
- Ett påslag för fossil plast. I denna modell förs ett påslag på alla produkter som består av fossil råvara och denna kostnad konteras till ett kompensationskonto.
Förslagen presenterades i våras, men har blivit lagda på is under pandemin. Jutta Zeilon hoppas nu på ett omtag i frågan som kan resultera i ett skarpt arbete.
– Vi ska jobba vidare för att se vilken av modellerna vi vill testa säger hon,
I februari 2021 träder Region Västernorrlands nya avtal för förbrukningsvaror i kraft.
Enligt det kommande avtalet ska leverantören löpande föreslå mer miljövänliga produkter som läggs i en så kallad miljökorg, vilket gör det möjligt att jämföra med traditionella produkter.
Hittills är dock antalet produkter i miljökorgen litet.
– Vi arbetar nu aktivt för att öka antalet i det nya avtalet, säger Jutta Zeilon.
I slutändan handlar det dock om plånbokens tjocklek. Sen gäller det också att jämföra ”klimatglädjen” som verksamheten upplever för att man har varit duktig och gjort som politikerna sagt med ”skattebetalarglädjen” som enskilda regioners invånare säkert kommer uppleva i takt med skattehöjningen som till stor del (utifrån förbrukningsmaterialens andel av sjukvårdens totala utgifter) beror på kostnadsökningen för miljövänliga alternativ.