Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Läs kalkylreglerna i standardvillkoren

ExpertkommentarAvsteg från standardvillkoren riskerar att leda till otydligheter om det inte görs på rätt sätt och i vissa fall även högre anbudspriser, skriver Jenny Kenneberg, Brick Advokat.

| 2021-09-20
Jenny Kenneberg, Brick Advokat.

Min erfarenhet är att i stort sett samtliga byggentreprenader i Sverige handlas upp med något av standardvillkoren AB 04 (Standardvillkor för utförandeentreprenader) eller ABT 06 (Standardvillkor för totalentreprenader) som grund för avtalet.

I både AB 04 och ABT 06 finns ett kapitel (kapitel 1) som handlar om entreprenadens omfattning, det vill säga vad entreprenören ska räkna med i kalkylen för anbudet och vad som inte ska ingå.

Villkoren i kapitel 1 är av grundläggande betydelse för entreprenörens kostnadskalkyl. Det är dessutom så att det ofta görs kostnadsdrivande avsteg från standardavtalen i just villkoren i kapitel 1. Den typen av avsteg är i vissa fall motiverade men kan också vara olämpliga, vilket ska belysas något i det följande.  

Avsteg från standardvillkoren
Standardvillkoren är framtagna av föreningen Byggandets Kontraktskommitté (BKK). Kommittén har representanter från både konsult-, entreprenör- och beställarsidan. Det är alltså inte ensidigt framtagna villkor som i huvudsak tillvaratar en parts intressen, utan syftet med villkoren är att ge en god balans och optimal riskfördelning som gynnar samtliga parter.

Eftersom det är frågan om redan ”kompromissade” villkor som aktörerna i branschen är vana att arbete med är det i regel onödigt att ändra på dessa. Avsteg från standardvillkoren riskerar att leda till otydligheter om det inte görs på rätt sätt och i vissa fall även högre anbudspriser.

Entreprenören som ska kalkylera kostnaden för entreprenaden ska ju bland annat ta hänsyn till kalkylreglerna i kapitel 1 och om det har gjorts avsteg i den delen till entreprenörens nackdel brukar det avspeglas i priset.

Därmed riskerar den beställare som förskjuter risken i onödan eller i alltför stor utsträckning att få betala för entreprenörens ökade risk, utan att egentligen få en fördel i praktiken.

Ett tydligt exempel på riskförskjutning med begränsade fördelar för beställaren är ändring av bestämmelsen i AB 04/ABT 06 kap 1 § 6 om ansvar för lämnade uppgifter. Ändå är det förhållandevis vanligt att man ser ändringar av den bestämmelsen i just de offentligt upphandlade entreprenaderna. Så vad kan det då finnas för nackdelar med att göra den ändringen?

Ansvar för lämnade uppgifter
Villkoret i AB 04/ABT 06 kap 1 § 6 innebär att den part som lämnar uppgifter, undersökningsmaterial eller tekniska lösningar bär ansvaret för riktigheten av dessa. Om beställaren exempelvis har tagit fram en omfattande geoteknisk undersökning och bifogat den som en del av förfrågningsunderlaget är det således beställaren som bär ansvar för att den är korrekt.

Entreprenören har rätt att förlita sig på de lämnade uppgifterna när entreprenören beräknar kostnaderna för att utföra uppdraget. Skulle det sedan visa sig att det finns ett fel i undersökningen, kanske är det betydligt mer berg i marken än vad som angetts, kan entreprenören få ersättning för den fördyring som det innebär att exempelvis utföra sprängning.

Beställaren av en entreprenad vill ju ogärna betala den fördyring som sprängningen innebär så det kan ligga nära till hands att tänka riskminimering och friskriva sig från ansvaret för den geotekniska undersökningen.

Kanske vill beställaren lägga hela risken för eventuell sprängning på entreprenören genom att både skriva bort ansvaret för lämnade uppgifter och entreprenörens rätt till tillkommande ersättning för sprängning.

I den situationen har dock beställaren, enligt min mening, hamnat lite snett. Den gode entreprenören bör nämligen ta ut ett riskpåslag för den situationen att det finns berg i marken och det kan bli förhållandevis högt eftersom sprängning är dyrt. Kanske måste entreprenören dessutom anlita konsulter för att göra en egen geoteknisk undersökning innan arbetet påbörjas, vilket naturligtvis också ska räknas med i kostnadskalkylen.

Resultatet av situationen ovan blir därmed att beställaren betalar konsulterna två gånger, både vid den egna geotekniska undersökningen och i anbudet från entreprenören. Dessutom kan beställaren få ett anbud från entreprenören som inkluderar en viss bedömd mängd sprängning (sannolikt olika mängd i varje anbud) i stället för att endast betala den faktiska kostnaden för sprängningen om behovet skulle uppstå.

Det ska även noteras att om beställarens konsulter gjort fel i den geotekniska undersökningen kan beställaren ha rätt att kräva ersättning av konsultfirman för merkostnader som felet orsakat, det vill säga kostnadsökning till följd av att markförhållandet inte upptäcktes i tidigare skede.

Sammanfattningsvis är det en god idé att läsa kalkylreglerna i standardvillkorens första kapitel och tänka efter en extra gång inför eventuella avvikelser. Ibland finns det alldeles utmärkta skäl för en sådan avvikelse, men ibland hänger det med en riskförskjutning från tidigare avtalshandlingar som kommer kosta betydligt mer än den smakar.  

Jenny Kenneberg
Advokat, Brick Advokat

 

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Erfaren upphandlare

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Jenny Kenneberg

Jenny Kenneberg är advokat och delägare på Brick Advokat. Hon har mångårig erfarenhet av offentlig upphandling och har bland annat arbetat på Förvaltningsrätten i Stockholm och det statliga bolaget Swedavia. Sedan år 2020 är hon verksam på Brick Advokat med särskilt fokus på upphandlingsfrågor inom entreprenad- och fastighetsbranschen.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • AI för upphandlare | 19 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Efterlängtad lagrådsremiss om cybersäkerhetEfterlängtad lagrådsremiss om cybersäkerhet
Förslag till ändrat LUFS-direktivFörslag till ändrat LUFS-direktiv
Om vikten av det kontradiktoriska förfarandetOm vikten av det kontradiktoriska förfarandet
Förslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaretFörslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaret
Tillämpat krav som inte uttryckligen framgåttTillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Hetaste rättsfallen från första kvartaletHetaste rättsfallen från första kvartalet
Mer restriktiv bedömning av avvikelser?Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
Bakläxa om utredningsansvarBakläxa om utredningsansvar

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Björn : Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Otroligt intressant mål i sin enkelhet (tack vare sin enkelhet). Korrekt utfall ska ha varit given för vem som helst…
Fredrik : Hetaste rättsfallen från första kvartalet
Tack för bra "Reader's Digest".
Björn : Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Jag instämmer med slutsatserna. Inte bara att KR tar upp väldigt få mål trots att det svämmar över av domstolsbeslut…
Louise Bylund : Följa upp avtal – en cirkulär process
Hej! Jag har en fundering om den cirkulära modellen har något specifikt namn? Med vänliga hälsningar, Louise, Offentlig upphandlare student.
Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…

Senaste inläggen

  • Efterlängtad lagrådsremiss om cybersäkerhet
  • Förslag till ändrat LUFS-direktiv
  • Om vikten av det kontradiktoriska förfarandet
  • Förslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaret
  • Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
  • Hetaste rättsfallen från första kvartalet
  • Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
  • Bakläxa om utredningsansvar
  • Juridisk rapport om miljömärkning i upphandling
  • Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
  • Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
  • Inga krav som inte uttryckligen följer dokument
  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna