Landsting och regioner har en uttalad målsättning att göra vården till ”upphandlingsfri zon”. Det gemensamma målet är att senast den 1 januari 2019 vara oberoende av hyrpersonal.
Det arbetet har väl gått… sisådär. Totalt sett uppgår kostnaderna för hyrpersonal till 1,1 miljarder kronor under årets första kvartal. Enligt siffror från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, är det en 22-procentig ökning jämfört med samma kvartal år 2016.
– Det har bara gått några månader sedan landstingen och regionerna gemensamt beslutat att bli oberoende av hyrpersonal, så vi ser inte några tydliga effekter än, bekräftar Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg vid SKL.
Fyra landsting har lyckats sänka sina kostnader. Det är Östergötland, Skåne, Kalmar och Blekinge. Samtidigt syns en kraftig ökning i exempelvis Västra Götaland, Stockholm och Västernorrland.
Upphandlad arbetskraft är vanligast i primärvård och sjukhusvård. Dessa båda vårdformer står för 78 procent av hyrkostnaderna. Merparten av pengarna, 73 procent, hamnar i inhyrda läkares fickor.
SKL pekar särskilt på utvecklingen inom psykiatriområdet, där ett trendbrott syns. Här har kostnaderna minskat i åtta landsting och gått ned med en procent i landet.
– Det är visserligen en blygsam siffra men den visar ändå att det är möjligt att minska beroendet av hyrpersonal, säger Hans Karlsson.
Samtliga landsting och regioner arbetar med både kort- och långsiktiga åtgärder som bland annat rör arbetsmiljö, kompetensförsörjning och nya arbetssätt. Förbättrad handledning, kompetensutveckling och nya karriärvägar ska öka andlen egen personal.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer