Korrekt att sekretessbelägga protokoll

Sammanfattning
Kammarrätten i Stockholm anser att det var korrekt att, enligt 31 kap. 16 § offentlighets- och sekretesslagen, OSL, sekretessbelägga förhandlingsprotokoll som innehåller uppgifter om anbudsgivares tekniska lösningar och strategiska överväganden som anbudsgivaren gjort inom ramen för upphandlingen.

Fakta i målet
Keolis Sverige begärde att få ta del av anbudsgivaren Transdev Sveriges  förhandlingsprotokoll. Förhandlingsprotokollen hade upprättats i samband med flera förhandlingsmöten mellan Transdev och Region Stockholm  som skett inom ramen för en genomförd upphandling.

Den 20 maj 2020 bestämde regionen att uppgifter i protokollen om Transdevs lösningar, förberedelseplaner och priser skulle sekretessbeläggas.

Beslutet motiverades med att Transdev uppgett att handlingarna innehöll affärsstrategisk information. Regionen tog även hänsyn till att vid tidpunkten för beslutet genomfördes flera upphandlingar av kollektivtrafik som hade stora likheter med upphandlingen av busstrafik i Norrort och Norrtälje.

Uppgifterna skulle, om de blev kända för anbudsgivare som har för avsikt att inge anbud i dessa upphandlingar, medföra en risk för att konkurrenssituationen i upphandlingarna kraftigt försämras menade regionen.

Keolis överklagade beslutet till Kammarrätten i Stockholm.

Domstolens bedömning
Kammarrätten konstaterade kortfattat att de handlingar som Keolis begärt att få ut innehöll uppgifter om bland annat Transdevs tekniska lösningar och särskilda förhållanden samt strategiska överväganden och val som gjorts inom ramen för anbudsförfarandet i den aktuella upphandlingen.

Kammarrätten bedömde därmed att det fanns särskild anledning att anta att ett utlämnande av de begärda uppgifterna kunde innebära skada för Transdev. Beslutet att inte lämna ut handlingarna i dessa delar var därför korrekt.

Analys
Enligt 31 kap. 16 § OSL gäller sekretess för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Detta innebär att ett rakt skaderekvisit gäller, det vill säga det föreligger en presumtion för att handlingen är offentlig.

Anledning att hemlighålla anbudshandlingar som avses i lagrummet kan, enligt förarbetena, sägas föreligga när det finns anledning att befara att ett offentliggörande av handlingarna skulle kunna medföra en inte alltför obetydlig skada för vederbörande anbudsgivare. Det bör emellertid för lagrummets tillämpning krävas att det ska föreligga någon speciell omständighet eller särskilda förhållanden som kan åberopas som skäl.

Kammarrätternas sekretessbedömningar framstår ofta vara schablonmässiga med korta domskäl, som i nu refererat mål. Som klagande blir det utifrån de knapphändiga domskälen svårt att förstå varför de olika uppgifterna just i detta fall är föremål för sekretess. Som myndighet blir det svårt att få vägledning av domskälen för framtida sekretessprövningar.

Exempelvis blir det helt omöjligt att förstå exakt varför vissa uppgifter ger uttryck för en ”anbudsgivares strategiska överväganden”, om domstolen aldrig redogör för hur domstolen resonerat.

Om domstolen godtar ett sekretessbeläggande endast med motiveringen att uppgifterna är av teknisk natur, så är det inte så konstigt att myndigheten framöver sekretessbelägger alla tekniska uppgifter i alla upphandlingar.

Det är också vårt intryck att sekretessbeläggningen av anbudshandlingar i offentliga upphandlingar ökat kraftigt de senaste åren. Numera sekretessbeläggs hela anbudshandlingar mer eller mindre rutinmässigt.

Det räcker ofta med mer eller mindre svepande påståenden från berörd anbudsgivare att informationen exempelvis utgör ”affärshemligheter” eller att anbudsgivaren lider skada (utan att förklara varför).

Vi kan konstatera att tröskeln för att en anbudshandling i en offentlig upphandling ska sekretessbeläggas har blivit lägre, en utveckling som ser ut att fortsätta.

Målnummer och domstol
Kammarrätten i Stockholms dom den 22 juli 2020 i mål nummer 3736-20.

Juristpanelen