Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

KKV:s tillsynsbeslut går att överklaga

RättsfallsanalysI ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar domstolen att Konkurrensverkets tillsynsbeslut i ärenden om offentlig upphandling är överklagbara även om de inte är utformade som ett förbud. Advokaterna Magnus Myrbäck Ivarsson och Michelle Green, Advokatfirman Lindahl, kommenterar domen.

| 2024-04-18
Advokaterna Magnus Myrbäck Ivarsson och Michelle Green, Advokatfirman Lindahl.

Sammanfattning
Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, har tidigare konstaterat att tillsynsbeslut som är utformade som ett förbud är överklagbara, trots avsaknad av bestämmelser som reglerar detta i upphandlingslagstiftningen, se HFD 2018 ref 71.

Ett liknande mål har nu tagits upp till prövning där HFD har konstaterat att ett tillsynsbeslut är överklagbart, trots att det inte är utformat som ett förbud, om beslutet kan få påverkan för ett eventuellt framtida ärende om upphandlingsskadeavgift.

Bakgrund
Bakgrunden till Konkurrensverkets tillsynsbeslut i det aktuella målet var följande. Sydskånes avfallsaktiebolag, Sysav, är ett bolag som ägs av 14 skånska kommuner. Med hänvisning till internundantaget i lagen om offentlig upphandling, LOU, anskaffade Sysav avfallstjänster utan föregående annonsering.

Konkurrensverket kritiserade i juli 2022 ägarkommunerna eftersom man ansåg att det så kallade verksamhetskriteriet i 3 kap. 13 § andra punkten LOU inte varit uppfyllt och att anskaffningarna därför utgjorde otillåtna direktupphandlingar.

Ägarkommunerna överklagade Konkurrensverkets tillsynsbeslut och yrkade att besluten skulle upphävas. Förvaltningsrätten i Stockholm, som endast prövade sakfrågan, avslog ägarkommunernas överklagande. Ägarkommunerna överklagade förvaltningsrättens dom till kammarrätten och yrkade att kammarrätten skulle upphäva Konkurrensverkets tillsynsbeslut.

Kammarrätten prövade, på eget initiativ, huruvida aktuell typ av beslut var överklagbart. Kammarrätten konstaterade att eftersom LOU inte innehåller någon bestämmelse om tillsynsbesluts överklagbarhet får utgångspunkt i stället tas i 41 § förvaltningslagen (FL). Av denna bestämmelse framgår att beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt.

Kammarrätten framhöll att det i de aktuella tillsynsbesluten inte fanns något förbud eller sanktion kopplat till besluten, vilket skilde fallet från HFD 2018 ref 71. Konkurrensverkets tillsynsbeslut medförde, enligt kammarrätten, inte några faktiska effekter för kommunerna och påverkade inte heller deras situation på ett sådant sätt att besluten skulle vara överklagbara enligt bestämmelsen i förvaltningslagen.

Kammarrätten upphävde förvaltningsrättens dom med motiveringen att Konkurrensverkets beslut inte varit överklagbara.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
HFD konstaterade, likt kammarrätten, att det i upphandlings­lagstiftningen saknas bestämmelser som reglerar om Konkurrensverkets beslut får överklagas. Domstolens bedömning tog i stället utgångspunkt i förvaltningsrättsliga principer som utvecklats i praxis i anslutning till 41 § FL.

HFD konstaterade att i de tillsynsbeslut som prövades i HFD 2018 ref 71 hade Konkurrensverket uttalat att kommunerna inte fick anskaffa avfallstjänsterna utan föregående annonsering, och att ett motsvarande uttalade inte fanns i de nu aktuella tillsynsbesluten. Frågan var således om skillnaden i de olika tillsynsbesluten medför att tillsynsbesluten i det här målet inte skulle vara överklagbara.

I de nu aktuella tillsynsbesluten hade Konkurrensverket gjort bedömningen att ägarkommunernas handlande inte varit i enlighet med LOU och menat att Konkurrensverket förutsätter att ägarkommunerna vidtar åtgärder för att säkerställa att anskaffningar från Sysav sker i enlighet med LOU.

HFD framhöll att besluten, även om de inte i sig var förenade med någon sanktion, i ett senare skede kunde få betydelse för upphandlingsskadeavgiftens storlek (om ett sådant ärende skulle initieras). HFD ansåg därför att besluten kunde antas påverka ägarkommunerna på ett sådant sätt som avses i 41 § FL och slog avslutningsvis fast att besluten var överklagbara.

HFD upphävde kammarrättens beslut och återförvisade målet till kammarrätten för prövning av sakfrågan.

Analys
I de beslut som konstaterades vara överklagbara i HFD 2018 ref 71 menade Konkurrensverket uttryckligen att ägarkommunerna inte fick anskaffa aktuella avfallstjänster utan föregående annonsering, något som skulle kunna tolkas som ett förbud mot kommunernas agerande. Motsvarande formulering fanns inte i de nu aktuella tillsynsbesluten.

Trots att det inte fanns något sådant förbud i tillsynsbesluten, kan besluten få betydelse för eventuella senare ärenden om upphandlingsskadeavgift. Det är enligt vår bedömning därför rimligt att HFD kommit till slutsatsen att besluten har en sådan betydelse för ägarkommunerna att de ska vara överklagbara med stöd av 41 § FL.

Även om HFD inte nämner det i domskälen har HFD sannolikt i bedömningen vägt in att Konkurrensverket, avseende upphandlingar påbörjade den 1 januari 2024 eller senare, själva kan besluta om upphandlingsskadeavgift, vilket gör upphandlande myndigheters intresse av att kunna överpröva nu aktuella beslut starkare.

Genom avgörandet har det tydliggjorts att Konkurrensverkets tillsynsbeslut är överklagbara när de har betydelse för den upphandlande myndigheten, vilket vi bedömer är positivt både för den upphandlande myndigheten och för utvecklingen av praxis.

Målnummer och domstol
Högsta förvaltningsrättens dom den 28 februari 2024 i mål nr 4543-23.

Juristpanelen

Läs mer: Högsta förvaltningsdomstolenKonkurrensverketProcessreglerRättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…
En annan Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Det finns som sagt ingen skyldighet att dela upp kontrakt, och jag undrar hur många myndigheter som ens bryr sig…
Davis : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Oj, har man nu även börjat med maskering av företagsnamn i domstolsbesluten? Anser domstolssverige, likt sin motsvarighet över Atlanten, att…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud