Offentliga upphandlingar med krav på sysselsättning för personer som står långt från arbetsmarknaden blir vanligare. Möjligheten att ställa denna typ av krav har funnits sedan år 2004.
Hittills har jobbkrav, på exempelvis praktikplatser, varit vanligast när byggentreprenader upphandlats.
Arbetsförmedlingen och Upphandlingsmyndigheten vill se ökad användning av upphandling som arbetsmarknadsinstrument. På DN Debatt skriver generaldirektörerna Mikael Sjöberg och Inger Ek att denna typ av krav är en god affär för samhället, företagen och individerna.
– Tillsammans skapar vi en vinna-vinna-vinna-situation, där individen får kortare väg till arbetslivet, svenskt näringsliv får fler kompetenta arbetssökande att välja bland och samhället får lägre kostnader för försörjningsstöd och högre skatteintäkter, säger Inger Ek.
Problemet är att området är komplext. Därför har Upphandlingsmyndigheten, inom ramen för ett EU-projekt, tagit fram en enhetlig, nationell metod för att på ett effektivt och rättssäkert sätt kunna ställa dessa krav utan att slira på reglerna.
Inger Ek säger att behovet av att samlas kring en gemensam modell för upphandling av det här slaget har funnits en längre tid:
– Flera upphandlande myndigheter har redan i flera år ställt sysselsättningskrav i vissa av sina upphandlingar, men var och en har fått uppfinna hjulet.
Nu finns en första version av en modell som underlättar kravställning. Den har utvecklats sedan år 2016 inom projektet Sysselsättning genom offentlig upphandling med finansiering av Europeiska socialfonden.
Modellen ger stöd till upphandlande organisationer, leverantörer till offentlig verksamhet och matchningsansvariga arbetsmarknadsaktörer. Stödet består bland annat av förslag till beslutsunderlag, kontraktsvillkor och uppföljning.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer