Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Ja till bättre upphandlingsstatistik

Trots att offentlig upphandling omsätter så stora pengar kunde statistiken på området vara bättre. Nationell inköpsstatisk skulle enligt Upphandlingsmyndigheten bidra till ökad transparens och insyn.

| 2019-03-01

Upphandlingsmyndigheten menar att staten kan och bör tillhandahålla statistik kring den offentliga affären. På regeringens uppdrag genomfördes under fjolåret en studie av vilka uppgifter som är möjliga och lämpliga att samla in.

Slutsatsen är att det finns ett stort behov av nationell statistik om inköpsvärden – och att det är möjligt att samla in relevanta uppgifter.

– En nationell inköpsstatisk bidrar till ökad transparens och insyn i hur offentliga medel används, säger Inger Ek, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten.

Myndigheten delar regeringens tidigare bedömning att en skyldighet för upphandlande myndigheter att lämna vissa uppgifter om inköpsvärden bör införas. Samtidigt betonas vikten av att ta hänsyn till uppgiftslämnarbördan.

Rapporten slår fast att den nationella statistiken bör ge en heltäckande bild av inköpen. Både inköp som sker med stöd av upphandlingslagarna och inköp som inte är upphandlingspliktiga, eller som sker med stöd av någon annan lagstiftning, ska vara med. Viktigt är att inköp som sker med stöd av upphandlingslagarna kan särskiljas.

Andreas Larsson är analytiker på Upphandlingsmyndigheten:

– Den nationella inköpsstatistiken ska ge svar på de centrala frågorna: vem som köper vad, av vem och för hur mycket. Den blir då ett bra underlag för analyser av inköps- och leverantörsmönster.

I rapporten redogörs för hur inköpsvärden samlas in och presenteras i Finland. För att Sverige ska kunna gå samma väg behövs rättsligt stöd och lagstiftningsåtgärder.

Läs mer: InköpsanalysInsynLagstiftningStatistik

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud