Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Ingen skada av brister i upphandling

RättsfallsanalysIngen skada av brister i upphandling när anbud förkastats utan koppling till bristerna. Advokaterna Martin Bogg och Christian Härdgård, Advokatfirman Delphi, refererar en ny dom från Kammarrätten i Stockholm.

| 2021-08-15
Martin Bogg och Christian Härdgård, Advokatfirman Delphi.

Sammanfattning
Kammarrätten i Stockholm har prövat om en leverantör som rätteligen har fått sitt anbud förkastat kan anses lida eller riskera att lida skada på grund av brister i upphandlingen som inte har något samband med grunden för förkastandet.

Kammarrätten uttalar att det i sådana fall krävs att leverantören kan visa att leverantören skulle ha utformat sitt anbud på ett annat sätt om inte bristerna hade funnits. Eftersom sökande leverantörer inte visat att anbuden skulle ha sett annorlunda ut, ansågs leverantörerna inte lida skada.

Fakta i målet
Kammarkollegiet genomförde under 2019 en upphandling av ramavtal genom ett öppet förfarande enligt LOU. Upphandlingen var uppdelad i fyra olika anbudsområden, varav ett anbudsområde benämndes Datacenterlösningar.

Enligt upphandlingsdokumenten skulle en leverantör som lämnade anbud för flera anbudsområden rangordna sitt intresse för dem. Enligt utvärderingsmodellen skulle de anbudsgivare som 1) är kvalificerade 2) uppfyller samtliga obligatoriska krav och 3) angett anbudsområdet som förstahandsval att tilldelas kontrakt.

Under upphandlingen inkom anbud från elva olika leverantörer för anbudsområde Datacenterlösningar, däribland från Netnordic och Tele2, vilka båda förkastades på grund av att anbuden inte uppfyllde samtliga obligatoriska krav. Netnordic och Tele2 ansökte om överprövning. Bolagen menade bland annat att utvärderingsmodellen stred mot LOU och att takvolymer saknades för ramavtalet.

Förvaltningsrätten fastställde att Kammarkollegiets utvärderingsmodell, som lade en avgörande vikt vid anbudsgivarnas rangordning, stod i strid med likabehandlingsprincipen och medförde en otillåten negativ inverkan på möjligheterna till effektiv konkurrens.

Vidare ansågs Kammarkollegiet ha brustit mot principerna om transparens och likabehandling genom att ha underlåtit att ange takvolymer för respektive anbudsområde.

Däremot menade förvaltningsrätten att förkastandet av Netnordics respektive Tele2:s anbud var korrekt. Förkastandet av anbuden ansågs inte ha någon koppling till bristerna i upphandlingsdokumenten. Frågan i målet blev således om Netnordic och Tele2 trots detta led skada av bristerna.

Förvaltningsrätten menade att Netnordic och Tele2 var skadelidande i LOU:s mening och att upphandlingen skulle göras om.

Kammarkollegiet överklagade domen till kammarrätten, som meddelade prövningstillstånd.

Domstolens bedömning
Kammarrätten utgick ifrån vid dess prövning att upphandlingen stred mot LOU på grund av utvärderingsmodellen och avsaknad av takvolymer. Kammarrätten gjorde vidare samma bedömning som förvaltningsrätten gällande förkastandet av Netnordics och Tele2s anbud. Anbuden hade alltså rätteligen förkastats.

Vad som blev föremål för kammarrätten prövning var därmed om Netnordic och Tele2 led skada av bristerna i upphandlingen, trots att förkastandet av anbuden inte hade någon koppling till dessa brister.

För att leverantörerna i detta fall skulle anses skadelidande krävdes enligt kammarrättens mening att de skulle ha utformat sina anbud på ett annat sätt om inte upphandlingsbristerna funnits, vilket inte ansågs visat av varken Netnordic eller Tele2. Att leverantörerna framförde att de riskerade att utestängas från framtida anskaffningar på grund av avsaknad takvolym gav enligt kammarrätten inte anledning till någon annan bedömning.

Kammarrätten upphävde därmed förvaltningsrättens dom för det aktuella anbudsområdet.

Analys
EU-domstolen har i avgörandet Fastweb (C-100/12) slagit fast att även en utesluten leverantör under vissa förutsättningar kan anses ha lidit eller riskerat att lida skada. För det krävs att det sökande bolaget för fram att det vinnande bolagets anbud borde ha förkastats och att det därmed kan komma att uppstå en situation där det inte finns något giltigt anbud och upphandlingen behöver göras om.

I det aktuella fallet hade sökande leverantörer inte framfört några invändningar mot övriga anbud. Leverantörerna kunde därmed inte anses lida skada enligt EU-domstolens bedömning i Fastweb.

Av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2013 ref. 53 följer att det inte räcker att endast påstå att en åberopad brist i en upphandling exempelvis lett till att det mest konkurrenskraftiga anbudet inte har kunnat lämnas. Av detta skäl följer av etablerad kammarrättspraxis att en leverantör måste visa att leverantören hade utformat anbudet på ett annorlunda sätt om bristen inte hade funnits, eller att en konkurrent fått en otillbörlig fördel på grund av bristen (se till exempel Kammarrätten i Göteborgs dom den 22 december 2020, mål nummer 6022-20 och 6023-20).

Kammarrätten klargör att samma skadebedömning ska göras för brister i en upphandling när en leverantör fått sitt anbud korrekt förkastat, men där grunden för förkastande saknar samband med bristerna. Även då måste leverantören alltså visa att leverantören hade utformat anbudet på ett annorlunda sätt om bristen inte hade funnits.

Kammarrätten uttalar aldrig uttryckligen om leverantören även måste visa att detta annorlunda anbud hade uppfyllt samtliga obligatoriska krav. Rimligen måste så vara fallet, annars hade även leverantörens annorlunda anbud alltjämt förkastats. När bristerna i upphandlingen saknar koppling till grunden för förkastandet, som i det aktuella målet, är detta generellt mycket svårt att visa.

Enligt vår mening kommer det framöver troligtvis krävas väldigt speciella omständigheter för att en leverantör ska anses lida skada av brister i en upphandling, när anbudet förkastats utan koppling till bristerna.

Målnummer och domstol
Kammarrätten i Stockholms dom den 30 juni 2021 i mål nummer 8483-20 och 8485-20.

Juristpanelen

Läs mer: Rättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Vaxholms stad söker upphandlingschef

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

EU-domstolen klargör gränsernaEU-domstolen klargör gränserna
Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtalFörslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Kammarrätten prövar mål med flera grunderKammarrätten prövar mål med flera grunder
Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Skada inte styrkt vid hävt ramavtalSkada inte styrkt vid hävt ramavtal
Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

MA : Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Ett alternativ som faktiskt är fullt möjligt redan idag utan att blanda in synnerliga skäl och ta risk för ogiltigförklarande:…
ML : Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Allt går ju vrida och vända på såklart, och visst finns poäng i artikelförfattarens linjer. MEN inlåsningseffekterna riskerar också att…
Björn : EU-domstolen klargör gränserna
Uttalandet från EU-domstolen är inte dumt men ganska intetsägande. Problemet är dock redan nu uppenbart - åtskilligt folk läser uttalandet…
Johanna : EU-domstolen klargör gränserna
Bra rättsfall. Heja EU-domstolen! Det är tråkigt att svenska domstolar ofta har väldigt svårt att vara pragmatiska och flexibla. Svensk…
Lina Håkansson Kjellén : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för bra synpunkt Markus! Vi tittade på tidsaspekten och enligt upphandlingsmyndighetens statistik har handläggningstiden gått ned något, men det…
Sara Fogelberg : Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Tack för klokt inlägg Jakob! Jag delar din erfarenhet om hur uppgifter enligt AFA givetvis har betydelse för uppföljning under…
Jakob Waldersten : Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Avsnitt AFA är inte förbehållet anbudsfasen eller före avtal. Syftet med AFA - Allmän information är flera, bl.a. en överblick…
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…

Senaste inläggen

  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 29 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Våren 2026
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026