Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Ingen skada av brister i upphandling

RättsfallsanalysIngen skada av brister i upphandling när anbud förkastats utan koppling till bristerna. Advokaterna Martin Bogg och Christian Härdgård, Advokatfirman Delphi, refererar en ny dom från Kammarrätten i Stockholm.

| 2021-08-15
Martin Bogg och Christian Härdgård, Advokatfirman Delphi.

Sammanfattning
Kammarrätten i Stockholm har prövat om en leverantör som rätteligen har fått sitt anbud förkastat kan anses lida eller riskera att lida skada på grund av brister i upphandlingen som inte har något samband med grunden för förkastandet.

Kammarrätten uttalar att det i sådana fall krävs att leverantören kan visa att leverantören skulle ha utformat sitt anbud på ett annat sätt om inte bristerna hade funnits. Eftersom sökande leverantörer inte visat att anbuden skulle ha sett annorlunda ut, ansågs leverantörerna inte lida skada.

Fakta i målet
Kammarkollegiet genomförde under 2019 en upphandling av ramavtal genom ett öppet förfarande enligt LOU. Upphandlingen var uppdelad i fyra olika anbudsområden, varav ett anbudsområde benämndes Datacenterlösningar.

Enligt upphandlingsdokumenten skulle en leverantör som lämnade anbud för flera anbudsområden rangordna sitt intresse för dem. Enligt utvärderingsmodellen skulle de anbudsgivare som 1) är kvalificerade 2) uppfyller samtliga obligatoriska krav och 3) angett anbudsområdet som förstahandsval att tilldelas kontrakt.

Under upphandlingen inkom anbud från elva olika leverantörer för anbudsområde Datacenterlösningar, däribland från Netnordic och Tele2, vilka båda förkastades på grund av att anbuden inte uppfyllde samtliga obligatoriska krav. Netnordic och Tele2 ansökte om överprövning. Bolagen menade bland annat att utvärderingsmodellen stred mot LOU och att takvolymer saknades för ramavtalet.

Förvaltningsrätten fastställde att Kammarkollegiets utvärderingsmodell, som lade en avgörande vikt vid anbudsgivarnas rangordning, stod i strid med likabehandlingsprincipen och medförde en otillåten negativ inverkan på möjligheterna till effektiv konkurrens.

Vidare ansågs Kammarkollegiet ha brustit mot principerna om transparens och likabehandling genom att ha underlåtit att ange takvolymer för respektive anbudsområde.

Däremot menade förvaltningsrätten att förkastandet av Netnordics respektive Tele2:s anbud var korrekt. Förkastandet av anbuden ansågs inte ha någon koppling till bristerna i upphandlingsdokumenten. Frågan i målet blev således om Netnordic och Tele2 trots detta led skada av bristerna.

Förvaltningsrätten menade att Netnordic och Tele2 var skadelidande i LOU:s mening och att upphandlingen skulle göras om.

Kammarkollegiet överklagade domen till kammarrätten, som meddelade prövningstillstånd.

Domstolens bedömning
Kammarrätten utgick ifrån vid dess prövning att upphandlingen stred mot LOU på grund av utvärderingsmodellen och avsaknad av takvolymer. Kammarrätten gjorde vidare samma bedömning som förvaltningsrätten gällande förkastandet av Netnordics och Tele2s anbud. Anbuden hade alltså rätteligen förkastats.

Vad som blev föremål för kammarrätten prövning var därmed om Netnordic och Tele2 led skada av bristerna i upphandlingen, trots att förkastandet av anbuden inte hade någon koppling till dessa brister.

För att leverantörerna i detta fall skulle anses skadelidande krävdes enligt kammarrättens mening att de skulle ha utformat sina anbud på ett annat sätt om inte upphandlingsbristerna funnits, vilket inte ansågs visat av varken Netnordic eller Tele2. Att leverantörerna framförde att de riskerade att utestängas från framtida anskaffningar på grund av avsaknad takvolym gav enligt kammarrätten inte anledning till någon annan bedömning.

Kammarrätten upphävde därmed förvaltningsrättens dom för det aktuella anbudsområdet.

Analys
EU-domstolen har i avgörandet Fastweb (C-100/12) slagit fast att även en utesluten leverantör under vissa förutsättningar kan anses ha lidit eller riskerat att lida skada. För det krävs att det sökande bolaget för fram att det vinnande bolagets anbud borde ha förkastats och att det därmed kan komma att uppstå en situation där det inte finns något giltigt anbud och upphandlingen behöver göras om.

I det aktuella fallet hade sökande leverantörer inte framfört några invändningar mot övriga anbud. Leverantörerna kunde därmed inte anses lida skada enligt EU-domstolens bedömning i Fastweb.

Av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2013 ref. 53 följer att det inte räcker att endast påstå att en åberopad brist i en upphandling exempelvis lett till att det mest konkurrenskraftiga anbudet inte har kunnat lämnas. Av detta skäl följer av etablerad kammarrättspraxis att en leverantör måste visa att leverantören hade utformat anbudet på ett annorlunda sätt om bristen inte hade funnits, eller att en konkurrent fått en otillbörlig fördel på grund av bristen (se till exempel Kammarrätten i Göteborgs dom den 22 december 2020, mål nummer 6022-20 och 6023-20).

Kammarrätten klargör att samma skadebedömning ska göras för brister i en upphandling när en leverantör fått sitt anbud korrekt förkastat, men där grunden för förkastande saknar samband med bristerna. Även då måste leverantören alltså visa att leverantören hade utformat anbudet på ett annorlunda sätt om bristen inte hade funnits.

Kammarrätten uttalar aldrig uttryckligen om leverantören även måste visa att detta annorlunda anbud hade uppfyllt samtliga obligatoriska krav. Rimligen måste så vara fallet, annars hade även leverantörens annorlunda anbud alltjämt förkastats. När bristerna i upphandlingen saknar koppling till grunden för förkastandet, som i det aktuella målet, är detta generellt mycket svårt att visa.

Enligt vår mening kommer det framöver troligtvis krävas väldigt speciella omständigheter för att en leverantör ska anses lida skada av brister i en upphandling, när anbudet förkastats utan koppling till bristerna.

Målnummer och domstol
Kammarrätten i Stockholms dom den 30 juni 2021 i mål nummer 8483-20 och 8485-20.

Juristpanelen

Läs mer: Rättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud