Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Inga garantier för interimistiskt beslut

RättsfallsanalysTidigare praxis har medfört att domstolar varit generösa med att interimistiskt (tillfälligt) stoppa upphandlande myndigheter från att ingå avtal under pågående överprövningsprocesser. I en färsk kammarrättsdom avslogs dock ett yrkande om interimistiskt beslut. Fredrik Linder och Viktor Hård af Segerstad, Advokatfirman Schjødt, kommenterar domen.

| 2020-09-20
Fredrik Linder och Viktor Hård af Segerstad, Advokatfirman Schjødt.

Sammanfattning
En av Folktandvårdens upphandlingar av tandtekniska tjänster blev överprövad av befintlig leverantör. Folktandvården valde då att tillfälligt direktupphandla aktuella tjänster genom ett kortvarigt avtal med andra leverantörer under pågående överprövningsprocess.

Den befintliga leverantören ansökte om överprövning även av direktupphandlingen och yrkade att domstolen interimistiskt skulle besluta att det tillfälliga avtalet inte skulle få ingås. Såväl förvaltningsrätten som kammarrätten avslog det interimistiska yrkandet utan närmare motivering.

Bakgrund
Folktandvården i Skåne upphandlade tandtekniska tjänster och beslutade att anta ett antal leverantörer. Den befintliga leverantören Teknodont ansökte om överprövning av upphandlingen.

Om en ansökan om överprövning görs fortsätter avtalsspärren att gälla under handläggningen i förvaltningsrätten enligt 20 kap. 8 § LOU (förlängd avtalsspärr).

Folktandvården beslutade att göra en direktupphandling av de aktuella tjänsterna och tilldelade avtal till samma leverantörer som vann den ursprungliga upphandlingen. De direktupphandlade avtalen skulle gälla till och med det att överprövningsprocessen avseende den ursprungliga upphandlingen var avslutad, eller maximalt i tolv månader.

Teknodont ansökte om överprövning även av direktupphandlingen och yrkade bland annat att förvaltningsrätten (enligt 20 kap. 9 § LOU) interimistiskt skulle besluta att Folktandvården inte skulle få ingå avtal innan något annat hade bestämts.

Av 20 kap. 9 § LOU framgår att i de fall då avtalsspärr inte gäller, får domstolen besluta att den upphandlande myndigheten inte får ingå avtal innan något annat har bestämts.

Domstolen ska dock avstå från att fatta ett sådant beslut, om den skada eller olägenhet som beslutet skulle kunna medföra är större än den skada som skulle kunna drabba leverantören.

Rätten ska vid bedömningen ta hänsyn till användarnas intresse, allmänintresset och övriga berörda intressen.

Teknodont anförde bland annat att avtal ännu inte ingåtts och att Teknodonts möjligheter att få direktupphandlingen överprövad skulle gå förlorad om Folktandvården tilläts ingå avtal.

Teknodont anförde också att det i målet inte framkommit att användarnas intresse, allmänintresset eller övriga berörda intressen skulle påverkas negativt av ett interimistiskt beslut medan avtalet, för Teknodont, var av stor ekonomisk betydelse.

Domstolarnas bedömning
Förvaltningsrätten avslog Teknodonts yrkande om interimistiskt beslut. Teknodont överklagade och ifrågasatte hur intresseavvägningen enligt 20 kap. 9 § LOU kunnat falla ut till Teknodonts nackdel utan att Folktandvården ens yttrat sig i fråga om påverkan på motstående berörda intressen. Kammarrätten instämde i förvaltningsrättens bedömning utan närmare motivering.

Analys
Det interimistiska beslutet kan vara en oerhört viktig säkerhetsåtgärd för att förhindra att en pågående potentiell överträdelse av upphandlingsregelverket realiseras, på så sätt att upphandlingen avslutas genom avtalstecknande.

Vanligtvis krävs ett interimistiskt yrkande först i samband med att en leverantör överklagar en förvaltningsrätts dom till kammarrätten. Detta eftersom förlängd avtalsspärr löper ut när tio dagar gått från det att förvaltningsrätten avgjort målet.

Men i situationer då ingen avtalsspärr löper måste man redan i samband med ansökan om överprövning till förvaltningsrätten överväga om ett yrkande om interimistiskt beslut ska framställas. Avtalsspärr gäller exempelvis inte vid direktupphandling (som i det nu kommenterade avgörandet).

Ett interimistiskt yrkande kan även behöva övervägas när ansökan om överprövning görs innan tilldelningsbeslut har meddelats eftersom leverantören då med säkerhet inte kan veta om någon avtalsspärr kommer att börja löpa eller inte (se till exempel Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nummer 1549-11).

Rätten ska vid sin bedömning av motstående intressen enligt 20 kap. 9 § LOU ta hänsyn till användarnas intresse, allmänintresset och övriga berörda intressen (se tredje stycket i bestämmelsen). Stycket tillkom den 1 juni 2016, främst som en följd av Migrationsverkets utökade problem med stoppade avtal under flyktingkrisen 2015.

Hänsyn till användarnas intresse tar sikte på brukare eller övriga som använder sig av det som anskaffas. Det kan vara fråga om såväl enskilda, företag som företrädare för det offentliga.

Allmänintresset avser både samhällsekonomiska och samhällspolitiska aspekter. Utöver hänsynen till grupper av brukare rymmer detta intresse även generella hänsyn som att fysisk eller organisatorisk infrastruktur upprätthålls. Övriga berörda intressen tar främst sikte på förlorande och vinnande leverantörer.

Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt att interimistiskt beslut ska meddelas om domstolens möjlighet till överprövning annars skulle kunna upphöra (RÅ 2003 ref. 64).

Det innebär att det finns en stark presumtion för att ett interimistiskt beslut ska fattas, om leverantören annars riskerar att gå miste om möjligheten till överprövning av upphandlingen.

I det aktuella fallet i målet i Kammarrätten i Göteborg skulle sökande ha möjlighet att ansöka om överprövning av det direktupphandlade avtalets giltighet även om ett interimistiskt beslut inte meddelades.

Enligt vår uppfattning kan detta ha varit ett tungt vägande skäl till att underlåta att fatta ett interimistiskt beslut i det aktuella fallet. Varken kammarrätten eller förvaltningsrätten nämner dock något om detta. En mer utförlig motivering från såväl förvaltningsrätten som kammarrätten av hur intresseavvägningen gjorts hade varit önskvärd.  

Målnummer och domstol
Kammarrättens i Göteborg dom av den 25 augusti 2020, mål nummer 5149-5150-20.  

Juristpanelen

Läs mer: Rättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud