Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Hur cirkulära är dina inköp?

ExpertkommentarAlla organisationer har nuförtiden någon form av hållbarhetsarbete/-tänk i sitt inköpsarbete. Speciellt de som arbetar med konsumentrelaterade produkter eller tjänster. Trots det verkar det inte som att cirkulära inköp finns i alla organisationer, skriver Helena Brynolfsson, Inköpsrådets expert. 

| 2020-11-04

Även om detta i mångt och mycket är ett faktum så känns det fortfarande inte som cirkulära inköp är på plats i alla organisationer och inte heller att det är en integrerad del av organisationens övergripande strategi. För vissa organisationer är det så, för majoriteten inte.

Pågående klimat- och coronakris pockar på att vi omedelbums går från hållbara linjära inköp till cirkulära. Inte bara för att tiden håller på att rinna ut utan även för att fördelarna är många.

Med cirkulära inköp kan vi bland annat:

  • Erhålla robusta försörjningskedjor genom att minska vårt beroende av resurser som är begränsade.
  • Få tillgång till nya innovationer genom samarbete med våra leverantörer eller mellan olika försörjningskedjor (till exempel att avfall från en värdekedja blir en resurs/råvara i en annan).
  • Locka till oss inköpstalanger som söker och vill ha ett meningsfullt arbete.
  • Leverera lägre kostnader.

För att få cirkulärt inköp på plats måste vi strategiskt arbeta både på en övergripande inköpsnivå (för att se helheten), men även i detalj och på djupet inom varje kategori.

För att lyckas behöver vi ta hjälp av våra tvärfunktionella kategoriteam och våra leverantörer (och deras underleverantörer). Ett sätt att göra detta är att inkludera cirkulära inköp i er möjlighetsanalys (när ni arbetar med er inköpsstrategi och era kategoristrategier).

Använd er av era sedvanliga modeller (till exempel SWOT, VA/VE1) med flera) och inkludera det cirkulära perspektivet. Ställ frågor såsom till exempel:

  • Köper vi produkter som är designade för att hålla längre, som använder alternativa eller återvunna material och som i tillverkning förbrukar mindre resurser?
  • Går det att returnera våra köpta produkter till leverantören när vi inte längre kan använda dem? Det vill säga att leverantören ansvarar för återvinning eller reparation (till gagn för nya användare)?
  • Hur kan vi bidra till att avfall i försörjningskedjan kan bli råvara i en annan?
  • Hur kan vi bidra till partnerskap och samarbete över försörjningskedjegränserna?

Upphandlingsmässigt innebär detta nya spännande förväntningar och lösningar på våra organisationers olika behov, men även nya förväntningar och krav på oss inköpare.

Vi behöver fortsätta att ta ett livscykelperspektiv utvärderingsmässigt, men även lägga till ambitiösa tvåsiffriga cirkulära inköpsmål som mäts och följs upp.

Helena Brynolfsson

Har du frågor om inköp?  Mejla info@inkopsradet.se

1) I många avseenden liknar cirkulära inköp uppkomsten och appliceringen av VA/VE (”value engineering/value analysis”), som Lawrence Miles och Harry Erlicher utvecklade på General Electric under andra världskriget, då det rådde brist på kvalificerad arbetskraft, råvaror och komponenter. Man var piskad att hitta alternativa lösningar och upptäckte då att dessa alternativ/substitut ofta innebar minskade kostnader och/eller förbättrade produkter/tjänster. Det som började som en brist på resurser utvecklades till en linjär systematisk process.

Läs mer: ExpertkommentarInköpsanalys

Helena Brynolfsson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

En kommentar på “Hur cirkulära är dina inköp?”

  1. Anna Elgh skriver:
    2021-01-19 kl. 10:26

    Bra och inspirerande artikel, detta behöver vi göra mer av! Kanske också att inköpare söker mer av delningstjänster också i stället för ägande av produkter.

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Helena Brynolfsson

Helena Brynolfsson äger och driver Prosourcia. Hon är tidigare koncerninköpschef med mer än 30 års erfarenhet av inköp från åtta olika företag/verksamheter. Hon har lång erfarenhet av att bygga upp inköpsfunktioner där struktur och kompetens inom inköp saknats. Hon kan förändringsarbete och att utveckla strategier som leder till besparingar och effektivitet. Hon är ofta anlitad som föredragshållare och utbildar regelbundet studenter.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…
En annan Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Det finns som sagt ingen skyldighet att dela upp kontrakt, och jag undrar hur många myndigheter som ens bryr sig…
Davis : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Oj, har man nu även börjat med maskering av företagsnamn i domstolsbesluten? Anser domstolssverige, likt sin motsvarighet över Atlanten, att…
Upphandling : Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Bevisbördan är intimt kopplad till rätten att föra talan. Enligt 20 kap. 4 § LOU är det leverantören som har…
Upphandlingsninja : Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Bevisbördan är intimt kopplad till rätten att föra talan. Enligt 20 kap. 4 § LOU är det leverantören som har…
Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Utvecklingen att inte dela upp upphandlingar är tvärtom oroväckande och skadar konkurrensen. Domstolar bär ett stort ansvar för att de…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud