Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

HFD prövar utebliven takvolym

Är det förenligt med LOU att inte ange en takvolym vid upphandlingen av ramavtal? Och om så är fallet, vad krävs för att en leverantör ska anses ha lidit skada? Det ska Högsta förvaltningsdomstolen pröva.

| 2021-02-05
Högsta förvaltningsdomstolen

Den 3 februari 2021 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, prövningstillstånd i mål 6151–6159-20.

Frågan som ska prövas är om det är förenligt med LOU att vid en upphandling av ramavtal inte ange en övre gräns för de kvantiteter som kan avropas från ramavtalet. 

Om så inte är fallet är även frågan om under vilka förutsättningar en sådan brist kan anses ha medfört att en leverantör har lidit eller kan komma att lida skada, enligt HFD.

Saken gäller en upphandling av utskriftstjänster som Örnsköldsviks kommun med bolag genomförde 2019. 

Leverantören som förlorade upphandlingen överklagade till förvaltningsrätten och anförde att bolaget lidit skada på grund av att det inte fanns någon maximal volym.

”Bolaget lider som en följd av avsaknaden av uppgift om maximal volym skada eftersom bolaget inte haft möjlighet att lämna sitt mest konkurrenskraftiga anbud. Bolaget riskerar vidare att lida framtida skada eftersom den upphandlande myndigheten, vid angivande av ett maximalt värde för avtalet, hade varit tvungen att konkurrensutsätta överskridande eventuellt avtalsvärde på nytt. Bolaget hade då kunnat konkurrera om dessa värden”, står det i bolagets anförande.

Förvaltningsrätten i Härnösand avslog bolagets ansökan i dom den 20 december 2019.

Bolaget överklagade förvaltningsrättens dom till Kammarrätten i Sundsvall som den 2 mars 2020 beslutade att inte meddela prövningstillstånd. 

Kammarrätten anser visserligen att upphandlande mydighet brutit mot öppenhetsprincipen och principen om likabehandling genom att inte ange den maximala volym som ramavtalet avser.

Bolaget har emellertid inte visat att det lidit eller riskerat att lida skada i den mening som krävs för ett ingripande enligt 20 kap. 6 § LOU till följd av denna brist, anser domstolen, som alltså inte ville ta ärendet vidare.

Då grep HFD in.

Den 4 maj 2020 beslutade HFD att upphäva kammarrättens beslut och meddela tillstånd för prövning i kammarrätten av bolagets överklagande av förvaltningsrättens dom. 

I sin dom kom dock kammarrätten fram till samma slutsats som förvaltningsrätten. 

Ett domslut som överklagades till HFD, som nu alltså beviljat prövningstillstånd.

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: Upphandling Högsta förvaltningsdomstolenTakvolymer

Olof Axelsson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

3 kommentarer på "HFD prövar utebliven takvolym"

  1. Thérèse skriver:
    2021-02-05 kl. 10:06

    Spännande att se vad de kommer fram till! Tycker att hela den här konstruktionen med takvolym känns lite krystad så det vore bra om vi kan få ett tydligt avgörande

    Svara
  2. Östen Granberg skriver:
    2021-02-06 kl. 14:33

    Det blir verkligen intressant att ta del av HDFs dom. Problemet med angivna volymer är i normal fallet om inte UM köper åtminstone angiven lägsta volym.
    Köp av större volymer än angivna volymer är i normalfallet ett nöjaktig problem för antagen leverantör.
    Det är vid eventuella extrema volymökningar som leverantörer kan få problem.
    Östen

    Svara
    1. Anonym men sakkunnig skriver:
      2021-02-11 kl. 08:47

      Tja Östen. Att UM köper större volymer än vad som framgått är absolut ett nöjaktigt problem för antagen leverantör.
      Problemet ur upphandlingssynpunkt är ju att konkurrenterna kan bli bortspelade på grund av korruption eller urusel avtalsuppföljning.

      Exempel: Leverantör 1 lämnar pris på konsult 599 kr/tim, Leverantör 2 lämnar pris på konsult 900 kr/tim.

      Om UM sen löpande under avtalstiden köper 10.000 timmar istället för först utlovade 2000 är det ett konkurrensproblem vilket då med hjälp av takvolym spräcker ramavtalet, och tvingar UM att konkurrensutsätta igen.

Lämna ett svar till Östen Granberg Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud