Riksrevisionen har granskat statliga myndigheters köp från företag som har kopplingar till myndighetens anställda eller deras anhöriga. I rapporten Köp på saklig grund granskas så kallade närståendetransaktioner vid fem myndigheter.
– I samtliga granskade myndigheter förekommer det potentiellt förtroendeskadliga inköp och vi ser inget som tyder på att det är annorlunda i andra myndigheter, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Slutsatsen är att köp från närstående förekommer relativt sällan, men att de sker vid samtliga granskade myndigheter. I 99 fall fanns det på samma avdelning som gjort upphandlingarna anställda med nära anhöriga i levererande bolag.
Att helt undvika närståendetransaktioner är inte möjligt. Näringsfrihet och principen om konkurrensneutralitet medger inte för statliga myndigheter att förbjuda de anställda från att ha företagsengagemang eller att utesluta deras anhörigas företag från upphandlingar.
Enligt Marianne Danielsson, projektledare för granskningen, hör det faktum att närståendetransaktionerna saknar ett tydligt mönster till utmaningarna. De sker i skilda delar av myndigheterna samtidigt som de aktuella företagen är verksamma i ett stort antal branscher och beloppen varierar kraftigt.
– Det innebär att myndigheterna behöver ha ett fungerade skydd i hela verksamheten.
Natali Phalén, generalsekreterare vid Institutet mot mutor, ser systematiskt och strukturerat arbete mot korruption som grundläggande för tilliten till våra myndigheter. Hon noterar:
– Riksrevisionens rapport belyser att korruption kan ta sig uttryck i andra former än mutor och vikten att inkludera detta perspektiv i riskbedömningen.
Det är Arbetsförmedlingen, Polisen, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Trafikverket som har granskats. Tillsammans har de över en femtedel av de anställda i staten och gör cirka 40 procent av statliga myndigheters inköp från privata företag. Syftet med revisionen har inte varit att hitta oegentligheter, utan identifiera risker.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer