Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Agenda 2030 redskap för upphandlare

ExpertkommentarAtt känna till Agenda 2030 och innebörden i dess mål och delmål är viktigt för upphandlare.  Agenda 2030 är ett viktigt redskap för att ställa relevanta hållbarhetskrav och upphandling är ett viktigt redskap för nå målen i Agenda 2030. Jag kommer i mina inlägg lägga fokus på Agenda 2030s olika mål, skriver Malin Möller.

| 2020-07-09
Malin Möller är en av Inköpsrådet experter.

Mål 1 Fattigdom
Fattigdom omfattar fler dimensioner än den ekonomiska. Fattigdom innebär även brist på frihet, inflytande, hälsa, utbildning och säkerhet. Det brukar kallas för multidimensionell fattigdom. I dag lever 1,3 miljarder människor i multidimensionell fattigdom och av dessa är hälften under 18 år.

Beskrivning mål 1
Mål 1 handlar om att minska fattigdomen i världen och att alla ska ha tillgång till grundläggande välfärd. Alla mål i Agenda 2030 har delmål som tydliggör ytterligare vad som ska uppnås. Under mål 1 finns sju delmål.

Sverige bidrar med resurser för program och investeringar för att avskaffa fattigdomen bland annat genom det internationella biståndet. Att bekämpa fattigdom är inte endast ett arbete som ligger utanför Sverige.

Inkomstklyftan har ökat i Sverige de senaste åren, vi har ett ansvar även nationellt, enligt delmål 1.2 ska vi till 2030 minst halvera den andel män, kvinnor och barn i alla åldrar som lever i någon form av fattigdom enligt nationella definitioner.

Hur kan du som upphandlare påverka detta mål?
Du behöver ställa krav på mänskliga rättigheter!

Sätt upp mål som bidrar till att minska orättvisor och stärka anställdas rättigheter i länder med utbredd fattigdom.

Handeln i dag är global. Genom den globala handeln ser vi en ekonomisk tillväxt i flera av världens fattigaste länder. Tyvärr kommer tillväxten inte alla till del och ekonomin växer på bekostnad av både mänskliga och miljömässiga resurser.

Handel, där upphandling är en del, är ett effektivt verktyg som kan bidra till fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. För att nå dit måste vi ha upphandling som ställer krav på mänskliga rättigheter.  Vi behöver sätta mål för vår upphandling  att övervinna orättvisor och att stärka anställda i länder med utbredd fattigdom.

Mål 2
Hunger är den främsta dödsorsaken i världen och i dag lever ungefär 821 miljoner människor i världen i hunger. Brist på mat är en mänsklig katastrof som har långsiktiga effekter för människors hälsa och samhällens möjlighet till utveckling och tillväxt. Vår planet har försett oss med enorma resurser, men ojämlik tillgång och ineffektiv hantering lämnar miljontals människor undernärda.

Beskrivning mål 2
Mål 2 handlar om att ingen ska lida av hunger och att alla människor har rätt till näringsriktig mat. Mat är en resurs som i dag är orättvist fördelad, det finns tillräckligt med mat för att mätta jordens befolkning men vi måste bli bättre på att ta tillvara den mat vi producerar och att fördela den rättvist. Att människor inte får rätt näring är världens största hälsorisk. I Sverige är vår risk inte hunger utan att vi har ohälsosamma matvanor och rör på oss för lite. 

Under mål 2 finns åtta delmål. Delmål 2.4 beskriver att vi senast 2030 behöver uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion.  

Sverige har en nationell livsmedelsstrategi och vår livsmedelsproduktion håller hög standard men vi har en låg självförsörjningsgraden av livsmedel något som blivit tydligt i och med coronakrisen.

Kommuner och regioner har ansvar för utbildning, vård och omsorg då ingår också ansvar för måltider.

Hur kan du som upphandlare påverka detta mål?
Du behöver ställa krav på hållbar produktion av den mat som upphandlas.

Du kan också ställa krav på att man ska minska matsvinnet.

Upphandlingen kan användas som verktyg för att nå mål 2, genom att ställa krav på hållbar produktion av den mat som upphandlas till exempel genom krav på hållbart jordbruk. Att som upphandlare kravställa minskat matsvinn är ett annat sätt att bidra.

Malin Möller
Chef för Hållbar verksamhetsutveckling på KGK

Har du frågor till Malin Möller om hållbarhet? Mejla info@inkopsradet.se

 

Läs mer: ExpertkommentarHållbarhet

Malin Möller

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Malin Möller

Malin Möller ansvarar för verksamhetsutveckling och hållbarhet på KG Knutsson. Hon har arbetet med hållbarhets­frågor i över 20 år inom både närings­liv och offentlig sektor och brinner för hållbarhet i ett brett perspektiv. Hon är också styrelseledamot i NMC, nätverket för hållbart näringsliv. Hon har varit miljö- och klimat­strateg i Sollen­tuna kommun, projekt­ledare för miljö­märkningen Svanen och senior­konsult inom hållbar affärs­utveckling på Goodpoint med ansvar för socialt ansvar och inköp/upphandling.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud