Jag skrev i förra artikeln att all vår konsumtion påverkar miljön. Men vet vi hur mycket den påverkar och vilken typ av konsumtion som påverkar miljön mest? Det vill säga vilken av all vår konsumtion som genererar mest utsläpp, även i produktionen av varor eller genomförandet av tjänster?
För om vi nu ska arbeta strategiskt och systematiskt med hållbara affärer är det lämpligt att även veta var vi har den största påverkan på miljön och vad som orsaker mest utsläpp. Vi kan kanske inte analysera exakt varje inköp och produkt, och det kanske vi inte vill heller, för det är en hel del. Men om vi kan se vilka kategorier av inköp som genererar mest klimatpåverkan är det en väldigt bra start att börja se över var vi kan göra störst skillnad.
Jag tänker inte gå in i detalj och förklara detta eftersom Upphandlingsmyndigheten redan har beskrivit vad miljöspendanalys är. Läs mer om det här.
Ett annat sätt att benämna miljöspend, och som kanske är vanligare i privat sektor, är att prata om scoop 3-utsläpp gällande klimatberäkningar. Det innebär att företag arbetar med att påverka alla växthusgasutsläpp ett företag ansvarar för, även dem som ligger utanför det egna företaget gränser. Med andra ord, till exempel vilka utsläpp som sker på grund av de inköp man gör. Scoop 3-utsläppen brukar räknas som majoritetens av ett företagets utsläpp.
Vi kan likställa detta med en offentlig organisations klimatpåverkan. Vi behöver alltså fundera på vad vi köper in och hur det har påverkat klimatet i bland annat produktionen eller val av material i varorna. Dessutom köpa mer begagnat eller varför inte renovera och underhålla det vi redan har.
Tänk vad vi tillsammans kan göra för att minska utsläppen från Sveriges offentliga spend, konsumtion, på cirka 800 miljarder kronor per år. Bara för att sätta det i perspektiv så är det en sjättedel av Sveriges BNP. Det är en hel del pengar och därmed massor med koldioxidutsläpp!
Men om vi nu ska minska dessa utsläpp så är det ju lämpligt att veta var vi står i dag… annars är det svårt att sätta mål och veta att utsläppen har minskat.
Numera finns det flera verktyg och systemstöd för att göra en så kallad miljöspendanalys. Det vill säga hur mycket vår spend (konsumtion) påverkar miljön. Upphandlingsmyndigheten tog för ett tag sen fram en metod för att genomföra detta. Och de systemstöd som i dag finns använder, vad jag vet, denna metod.
När ni sen får siffrorna på er miljöspend behöver ni analysera uppgifterna och fundera på vad det är som gör att miljöspenden ser ut just som den gör. För att därefter sätta upp strategier för hur utsläppen ska minska.
En första begränsning kan vara att bara räkna den informationen som kommer från den upphandlande spenden om ni vill avgränsa vad ni kan göra genom upphandlingar.
De data för klimatberäkningen som finns i dag är tyvärr inte perfekta och jättedetaljerade, men de ger en tillräckligt bra övergripande bild för att strategiskt arbeta för att minska utsläppen. Men de kan också variera beroende på hur ni bokför era inköp.
Ett exempel på hur data kan bli missvisande är om ni köper mycket begagnade möbler. Systemen räknar inte med detta utan siffrorna baseras på nytillverkade produkter. Här blir det därför viktigt med analysen av data samt rapporteringen. Ni kan till exempel av flera av leverantörer för begagnade möbler få ut detaljerad information om utsläppsbesparingen av de begagnade inköpen.
Men för kommuners del så kommer troligen en av de största kategorierna för er miljöspend att vara entreprenader. Här finns stor potential att göra mycket, både i materialvalen och genom att jobba med återbruk. Detta är dessutom på frammarsch just nu.
Men det är denna typ av strategier ni kan komma fram till genom att analysera era miljöspendsdata. En annan strategi skulle kunna vara att jobba vidare att för att se om det går att få mer detaljerad information genom till exempel miljövarudeklaration, så kallade EPD.
Dessa är krav som ännu inte jättevanliga. Undantaget är i byggbranschen där det finns lagkrav gällande klimatberäkningar. Men inom ett par år kommer nog lagstiftningen om produktpass och det skulle inte förvåna mig om vi kommer att bli berörda inom offentlig upphandling.
Så lägg dessa begrepp på minnet, för jag misstänker att vi kommer att behöva jobba mer med dem längre fram. Men som sagt det går redan i dag att göra mycket så varför vänta när vi ändå vet att de kommer!
Lena Mårdh
Hållbarhetsexpert inom offentlig upphandling och Projektledare på Miljömärkning Sverige (Svanen)
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer