Upphandlingsmyndigheten konstaterar i sitt remissvar på delbetänkandet Upphandling och villkor enligt kollektivavtal att det innebär såväl juridiska som praktiska utmaningar att i högre utsträckning ställa särskilda arbetsrättsliga villkor vid offentlig upphandling.
Bland annat innebär det svårigheter att förena upphandlingslagstiftningens krav på likabehandling och transparens med den svenska arbetsmarknadsmodellen. Mot bakgrund av att frågorna är komplexa menar Upphandlingsmyndigheten att det krävs ytterligare analys av huruvida delar av förslaget låter sig förenas med unionsrätten och den svenska lagstiftningen.
– Det är många svåra avvägningar som ska göras när det gäller lagstiftning om villkor enligt kollektivavtal, säger Upphandlingsmyndighetens generaldirektör Ann-Christin Nykvist.
I ett kortare perspektiv bedömer myndigheten att frivillig användning av arbetsrättsliga villkor vara ett alternativ till lagstiftning. Reglerna skulle därefter kunna göras obligatoriska efter hand.
– För att inte tappa tid vill Upphandlingsmyndigheten arbeta offensivt utifrån de goda erfarenheter av att utveckla frivilliga kriterier som myndigheten har, säger Upphandlingsmyndighetens generaldirektör Ann-Christin Nykvist.
Expertgruppen Konkurrenskommissionen, som finansieras av näringslivet, är mer avvisande i sitt svar. Att en myndighet ska kunna meddela föreskrifter avseende införande av särskilda kontraktsvillkor om lön, semester och arbetstid med mera riskerar att strida mot grundlag.
– Förslaget avstyrks i sin helhet, eftersom det riskerar att sätta svenska leverantörer i ett sämre läge än sina utländska konkurrenter samt slå ut mikro- och småföretag från deltagande vid upphandling.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer