Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Fyra kritiska områden

Viljan finns, men riskerar att krocka med brist på resurser och kunskap. Daniella Troje har som doktorand vid Chalmers studerat sysselsättningskrav i offentlig upphandling och identifierat fyra kritiska områden.

| 2020-10-30
Chalmersdoktoranden Daniella Troje.

-I min forskning har jag sett att många vill arbeta med social hållbarhet, social hänsyn och sysselsättningskrav, men att det fortfarande finns en kunskapsbrist kring hur man skall jobba med dessa frågor rent praktiskt på daglig basis. Många upplever att det saknas resurser.

-Ett sätt att täppa till detta glapp skulle kunna vara att redan i upphandlingen förtydliga och allokera de resurser som kommer krävas för att effektivt kunna arbeta med sysselsättningskraven. Att se till att det finns kunniga personer både inom upphandlande bolag och hos leverantören som kan agera stöd i det dagliga arbetet, och att skapa formella rutiner för hur man ska arbeta med sysselsättningskraven på ett systematiskt sätt i organisationen och i hela branschen, säger Daniella Troje, som disputerade nyligen efter fem års forskning.

Den ovana som finns kring sysselsättningskrav och bristande resurser gör att många som arbetar med frågorna tvingas gå ”utanför sin roll”, menar Daniella Troje.

Formella rutiner saknas och det finns ofta en osäkerhet kring ansvarsfördelning.

-Att roller omformas, utvidgas, och förändras är inte nödvändigtvis ett problem i sig, och det är en nödvändighet för att få det dagliga arbetet med sysselsättningskrav att fungera. Men det skapar osäkerhet hos individuella aktörer om vad deras jobb ska innefatta.

-Med tydligare rutiner, mer tydligt avsatta resurser för att arbeta med sysselsättningskrav, och tydligare rollbeskrivningar och befogenheter hos de som arbetar nära visstidsanställda och praktikanter så kan den osäkerheten minskas, säger hon.

I forskningsprojektet har Daniella Troje inte följt en viss aktör eller organisation. Ambitionen har varit ett lite bredare grepp med studier  av flera organisationer.

Men hon lyfter fram Göteborgs stads lösning att fokusera på sysselsättningskrav som bygger på visstidsanställningar istället för praktikplatser som intressant och framhåller även det EU-projekt som Upphandlingsmyndigheten varit en del av med en särskild modell för sysselsättningkrav i offentlig upphandling.

-Denna modell har potentiell att fungera som ett konkret stöd och ge vägledning för kommuner, kommunala bolag, samt privata bolag som vill arbeta med social upphandling.

Upphandlingsmyndigheten beskriver en historik där många andra länder har längre erfarenhet på området  – hur ser du på det?

-Det finns absolut andra länder som har mer erfarenhet av att använda upphandling som jobbskapande instrument än Sverige. Sverige har exempelvis tagit mycket inspiration från Storbritannien i sin egen modell. Australien är också ett progressivt land när det kommer till social upphandling för att skapa sysselsättning, där initiativ är riktade mot ursprungsbefolkningen.

-Både i Storbritannien och Australien är sociala företag mycket mer förekommande än i Sverige, så jag skulle säga att det är främst i den bemärkelsen som vi ligger efter. I min forskning har det visat sig vara relativt ovanligt att upphandla sociala företag för att uppfylla sysselsättningskrav, utan det är oftare traditionella företag som kontrakteras och som uppfyller kraven genom att till exempel ta in praktikanter. Här tror jag att det finns möjlighet för Sverige att växa i sitt användande av social upphandling, och jag hoppas och tror att fler sociala företag kommer att konkurrera i offentliga upphandlingar framöver, säger Daniella Troje.

I forskningen har Daniella Troje identifierat fyra delar i arbetet med sysselsättningskrav som en form av kritiska områden med potential att kunna föra arbetet framåt eller riskerar att bygga upp hinder.

  • Övergripande personalledning och strategi. Sysselsättningskrav kan ses som ett rekryteringsverktyg, men är också en ”känslig” drivkraft som kan bli en barriär då många i målgrupperna saknar relevant utbildning eller arbetslivserfarenhet.
  • Hierarkiska nivåer. Forskningen visar att samarbete, koordination och kunskapsutbyte vid implementering av sysselsättningskrav fungerar någorlunda väl mellan liknande nivåer i en organisation över organisationsgränser, men är svagare inom samma bolag – från exempelvis ett moderbolags strategiska avdelningar till ett en enskild projektarbetsplats.
  • Resurser för att kunna arbeta effektivt. Ofta leder brist på resurser till stress för medarbetetare som ska arbeta med kraven.
  • Motivation. Individer som arbetar med visstidsanställda och praktikanter inom ramen för sysselsättningskrav har ofta stor motivation. Men svårigheter kan uppstå med gränsdragning till det privata och tillsammans med en känsla av hopplöshet kan det påverka motivationsdelen.

-De som arbetar nära visstidsanställda praktikanter känner att de måste hjälpa dem med privata angelägenheter som att fylla i blanketter till försäkringskassan, hitta ny bostad, svara på mejl och betala räkningar. Därigenom utvidgas ofta deras roll till att inte bara vara handledare, utan också mentor, vän och ”personlig socialarbetare”.

-Gruppen visstidsanställda och praktikanter  kan också upplevas som omotiverade, där många bara ser sin anställning via sysselsättningskrav som ännu en praktik i en lång rad av praktikplatser som aldrig leder till ett permanent jobb. Många kan uppleva en hopplöshet att aldrig komma in på arbetsmarknaden fullt ut, förklarar Daniella Troje

Forskningsfältet beskrier hon som ”något underforskat”.

-I början var det svårt då det inte alltid fanns en gemensam terminologi, och det var ganska spridda åsikter om vad social upphandling, social hänsyn, sysselsättningskrav och social hållbarhet innebar och innefattade. Under doktorandprojektets gång har vissa bitar kristalliserats lite mer, då branschen blivit mer erfaren med att jobba med social upphandling och relaterade frågor.  Men många frågetecken kvarstår.

Daniella Troje tror att pandemin kommer att göra behovet av social upphandling ännu större.

-Vi kommer att ha fler människor, många av dem unga, som står utan arbete. Att stimulera arbetsmarknaden genom att applicera sysselsättningskrav i upphandling blir då ett nyttigt verktyg för att motverka de negativa konsekvenserna av Covid-19.

-På samma gång kan andra pressande problem, exempelvis relaterat till Covid-19, klimatkrisen, eller politiska oroligheter, skifta fokus bort från social upphandling som jobbskapande instrument. Att kunna balansera alla dessa behov samtidigt är självklart svårt, men om formella rutiner skapas kan social upphandling bli mer vedertaget, och förhoppningsvis ses som lika självklart att använda som rekryteringsverktyg och för att öka social hållbarhet som att använda till exempel miljöledningssystem för att öka ekologisk hållbarhet.

Daniella Trojes anställning på Chalmers upphör i slutet av mars nästa år.

-Mitt intresse för social hållbarhet, upphandlingsfrågor och byggbranschen kvarstår, så oavsett var jag hamnar så hoppas jag att kunna fortsätta att jobba och driva dessa frågor och bygga vidare på det forskningsarbete jag gjort.

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: Upphandling ChalmersForskningSysselsättningskrav

Fredrik Mårtensson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • AI för upphandlare | 27 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Tillämpat krav som inte uttryckligen framgåttTillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Hetaste rättsfallen från första kvartaletHetaste rättsfallen från första kvartalet
Mer restriktiv bedömning av avvikelser?Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
Bakläxa om utredningsansvarBakläxa om utredningsansvar
Juridisk rapport om miljömärkning i upphandlingJuridisk rapport om miljömärkning i upphandling
Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkasFörtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantagetFörslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Inga krav som inte uttryckligen följer dokumentInga krav som inte uttryckligen följer dokument

Nytt från Upphandling24

  • Låg kickback blir något högre
  • Mössan på med kommunala köp
  • “Namnet speglar kulturen”
  • Kommunen segrare i Värnamotvist
  • Dalauppror mot miljardgräns
  • Skanskas låga pris godkänns
  • Synar korruption vid upphandling

Kommentarer från läsarna

Björn : Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Jag instämmer med slutsatserna. Inte bara att KR tar upp väldigt få mål trots att det svämmar över av domstolsbeslut…
Louise Bylund : Följa upp avtal – en cirkulär process
Hej! Jag har en fundering om den cirkulära modellen har något specifikt namn? Med vänliga hälsningar, Louise, Offentlig upphandlare student.
Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…

Senaste inläggen

  • Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
  • Hetaste rättsfallen från första kvartalet
  • Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
  • Bakläxa om utredningsansvar
  • Juridisk rapport om miljömärkning i upphandling
  • Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
  • Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
  • Inga krav som inte uttryckligen följer dokument
  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl