Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Framtidens hållbarhet redan i dag

ExpertkommentarMycket händer på hållbarhetsområdet i EU som påverkar upphandlingar. Vänta inte med anpassningen, det finns många möjligheter att starta redan nu och vara förbered när nya lagar kommer, säger Lena Mårdh och förklarar möjligheterna.

| 2024-05-29
Inköpsrådets expert Lena Mårdh.

Det pågår mycket i EU inom hållbarhetsområdet. Ni har säkert hört talas om hela Gröna given eller Green Deal. Det är inte ett direktiv eller en förordning utan en samling av många olika direktiv och förordningar som kommer att påverka upphandling på olika sätt. Några initiativ är digitala produktpass, direktivet om miljöpåståenden, taxonomin med flera. Några är redan beslutade och några är fortfarande förslag.

Upphandlingsmyndighetens chefsjurist blev nyligen intervjuad av Upphandling 24 i artikeln Svårt göra rätt med nya EU. Jag håller med om att EU:s rättsakter inom olika politikområden alltmer kommer att färga av sig på offentlig upphandling.

Därför är det viktigt att EU säkerställer att de inte gör det svårare för upphandlande organisationer att följa alla olika regelverk som kommer. Upphandlingsdirektivet och i slutänden svensk upphandlingslagstiftning ska inte få sätta hinder för en hållbar upphandling.

När nuvarande upphandlingsdirektiv antogs 2014 ville EU tydliggöra hållbara ambitioner i upphandling, genom att bland annat förespråka erkända miljömärken av typ I enligt ISO 14024. Detta som ett smidigt och effektivt sätt att ställa miljökrav och förenkla uppföljningen.

Men det är svårt att se effekten av EU:s vilja i direktivet. Samtidigt finns en skillnad mellan en vilja att arbeta med hållbar upphandling och faktiskt skapa effektiv miljönytta. Det har sagts tidigare och Upphandlingsmyndigheten har vid flera tillfällen uttalat sig om bristen på styrning av de offentliga inköpen.

Målen finns oftast där, att inköpen och att skattepengarna ska bidra till samhällets hållbarhetsmål och den omställning som pågår. Men det finns ett green public procurement-gap mellan de bästa företagens miljöprestanda och det som upphandlas av offentlig sektor, säger vd:n för Miljömärkning Sverige till Upphandling24.

Så nu när det kommer många fler gröna förslag från EU, hur ska vi säkerställa att upphandlingarna hänger med och att det inte blir som Upphandlingsmyndighetens chefsjurist identifierar? Det vill säga att vi riskerar parallella regelverk som i värsta fall innehåller motstridigheter och inte kommer att förenkla arbetet.

Svanen genomförde nyligen en enkät till nordiska EU-politiker, inför EU-valet den 9 juni, för att se var de står gällande greenwashing och hållbar upphandling. Ett intressant resultat är att majoriteten av de svarande vill revidera upphandlingsdirektivet. Detta för att förenkla offentlig sektors möjlighet att ställa effektiva miljökrav genom miljömärkning.

Men varför kommer alla dessa nya regelverk från EU? Anledningen till förslaget till direktivet om miljöpåståenden (Green Claim) är just det EU-kommissionen själv skriver i förslaget att ”Konsumenterna vill ha mer information om hur deras konsumtion påverkar miljön och göra bättre val.”. Men trots konsumenternas vilja att bidra till en grönare och mer cirkulär ekonomi i sin vardag, hindras de i synnerhet genom brist på förtroende för miljöpåståendens trovärdighet och ökningen av vilseledande affärsmetoder.

Både EU:s egen undersökning 2020 och Konsumentverkets statistik, om tillsynsärenden av miljöpåståenden, visar att det förekommer vilseledande och/eller ogrundad information om produkters miljöegenskaper inom flera olika branscher. EU:s undersökning visade att drygt 50 procent av miljöpåståenden inte gav den tydlighet och riktighet som behövs för att trygga konsumenterna till hållbara köp.

EU-kommissionen konstaterar även själv att slutförandet av olika regelverk för en mer hållbar konsumtion kommer att bidra till uppfyllandet mål 12.6 i Agenda 2030, alltså att uppmuntra företag att tillämpa hållbara metoder och hållbarhetsredovisning.

Om någon nu funderar på hur detta kommer att påverka konkurrensmöjligheterna så har detta analyserats innan förslaget till Green Claim lades fram.

Gällande proportionaliteten konstaterar EU-kommissionen att ”åtgärderna i förslaget går inte längre än vad som är nödvändigt för att ge konsumenterna möjlighet att fatta informerade köpbeslut och främja hållbar konsumtion, på grundval av tillförlitlig och verifierad information.”.

Det kommer enligt förslaget inte att innebära en specifik bedömningsmetod för styrkandet av särskilda miljöpåståenden. Utan i stället listar förslaget olika punkter i artikel 3 och 4 som behöver uppfyllas för stöd till uttryckliga miljöpåståenden gällande lägre miljöpåverkan eller bättre miljöprestanda.

Men för att göra miljöpåståenden föreslås att det måste finnas en förhandskontroll av miljöpåståenden och användandet av miljömärkningar. Nu är det svårt att gissa vilka konsekvenser detta verkligen kommer att få. Men en personlig gissning är att det kommer ta längre tid för företag att göra ett miljöpåstående än vad det tar i dag.

Ett sätt för att säkerställa en trygg kommunikation av sina miljöpåståenden finns redan i dag och det är att använda sig av tredjepartscertifierade märkningar. Det gör även företrädare för offentliga myndigheter som enligt EU:s analys föredrar oberoende märkningar så som Svanen och EU Ecolabel.

Även om förslaget till Green Claim inte går in djupare på detta antar jag att offentlig sektor ser fördelarna med att kräva tredjepartcertifierade produkter och tjänster. Just för att man kan känna sig trygg med att man får produkter och tjänster som faktiskt bidrar till miljönytta och som samtidigt väsentligt underlättar uppföljningen av miljökravet.

Även kostnadsperspektivet analyserades av EU-kommissionen och de noterar att villkoren för att ansluta sig till ett miljömärkningssystem för små eller medelstora företag är proportionerliga när det gäller företagens storlek och omsättning. Men att en viss engångskostnad kan förekomma.

Den kanske stora nyheten för upphandlare i förslaget till Green Claim är att företag som bryter mot det kommande direktivet ska uteslutas i högst tolv månader från offentliga upphandlingsförfaranden och från tillgång till offentlig finansiering, inklusive anbudsförfaranden, bidrag och förmåner.

Hur informationen om företag som har brustit i sina miljöpåståenden ska hämtas in får vi med spänning avvakta lite med till dess att direktivet har klubbats igenom och införlivats i svensk lagstiftning. Där hoppas jag att det kommer mer information senare till oss i upphandlingsvärlden.

Så varför används inte denna möjlighet mer i upphandlingar och de offentliga affärerna? Det är ju många som tycker att det är jobbigt och tidskrävande att ställa hållbarhetskrav. Och jag förstår det. En kommun, region eller en statlig myndighet har ofta inte den expertkunskapen inom många olika hållbarhetsområden som behövs för att kunna ställa miljökrav som ger effekt. Och det skulle ju dessutom bara ta ytterliga massa uppföljningsresurser, som vi brister på redan i dag.

Detta gör att offentlig sektor enligt mig behöver skapa sig en trygghet i vad den köper och i större utsträckning samarbeta med oberoende expertorganisationer – samt faktiskt vara med och bidra till efterlevnaden av det kommande direktivet. Och det är ju möjligt redan nu. Se 9 kap 12-15 § LOU. Motsvarande möjlighet finns även i LUF.

Jag tror att vi behöver bli bättre på att nyttja upphandlingslagarnas alla möjligheter och se till hela affären och inte vara så rädda för att göra fel och att det eventuellt ska komma en överprövning. För ärligt talat, hur många överprövningar av hållbarhetskrav har vi i Sverige? Inte många alls.

När jag tar upp detta med flera jurister får jag ofta liknande anledningar till detta. Dels vill företag inte klaga och genom det visa att de inte arbetar fullt ut med hållbarhetsfrågan, dels för att det som har blivit branschstandarder redan har accepterats och att det därmed inte finns någon anledning att klaga.

Så om vi nu ska börja se till hela affären och dess hållbarhetsmöjligheter behöver även risken för överprövning av dessa krav vägas in, enligt mig. Och än så länge finns det nästan inget som visar att det skulle innebära en risk.

Lena Mårdh
Hållbarhetsexpert inom offentlig upphandling och Projektledare på Miljömärkning Sverige AB (Svanen)

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurister till Statens inköpscentral på Kammarkollegiet

Svenska Bostäder söker entreprenadupphandlare

Avtalscontroller inom välfärdsbrottslighet till Sollentuna kommun

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Lena Mårdh

Lena Mårdh är hållbarhetsexpert inom offentlig upphandling med flera års erfarenhet av hållbara affärer, både statligt och kommunalt. Hon vill skapa effektiva och systematiska arbetsrutiner för hållbara affärer och drivs av att förändra hur vi använder våra skattepengar på ett mer hållbart sätt. Till vardags arbetar Lena på Miljömärkning Sverige AB (Svanen).
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättlästFörslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglernaSå ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgiftAvsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EUNy vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
Misstanke om jäv räcker inte för att avbrytaMisstanke om jäv räcker inte för att avbryta
Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skälFörslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Krävs mer än spekulationer för utredningsansvarKrävs mer än spekulationer för utredningsansvar

Nytt från Upphandling24

  • UKÄ tvingas böta 90 000
  • Tveksamt asfaltsköp på Åland
  • Kvinnor dominerar växande kår
  • Falkenberg rekryterar dubbelt
  • Mot nollutsläpp med nya grepp
  • Livsmedelsupphandlare med många järn i elden
  • Pionjär inom cirkulära förkläden

Kommentarer från läsarna

Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…
Undrande upphandlare : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag har personligen alltid under alla år jag har jobbat med detta (ca 20) undrat över varför ett förhandlat förfarande…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Det stämmer att anbudspresentationer och andra typer av möten kan genomföras även i exempelvis öppna förfaranden, men några förhandlingar får…

Senaste inläggen

  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt