Utöver ett rent rättviseperspektiv, att alla ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter, tror jag att vi alla gynnas av att samhällen och företag är jämställda.
Det är naturligtvis viktigt att tänka på när och hur den här typen av hänsyn ska tas. Görs det inte på ett genomtänkt sätt kan de positiva effekterna utebli och göra det svårt för leverantörer att delta i upphandlingen. Görs det på rätt sätt kan det bidra till bättre upphandlingar och mer intressanta affärer för leverantörerna.
I den här artikeln, på den internationella kvinnodagen, tänker jag dela med mig av några idéer som jag hoppas kan fungera som inspiration.
Struktur för att arbeta med jämställdhet i upphandlingar
För att förankra jämställdhetsperspektivet i er organisations upphandlingar och säkerställa att arbetet bedrivs systematiskt är det lämpligt att det integreras i era befintliga processer och arbetssätt.
Genom att införliva jämställdhetsaspekter i exempelvis upphandlingspolicyer, checklistor och mallar kan det på ett mer naturligt sätt bli en integrerad del av upphandlingsarbetet.
Det bör göras en analys av i vilka upphandlingar jämställdhetsperspektivet särskilt bör beaktas och på vilket sätt det kan göras. Det går att argumentera för att det bör göras i alla upphandlingar men jag är av uppfattningen att fokus bör läggas på de upphandlingar där effekten blir som störst eller arbetsinsatsen är begränsad.
I analysen är det även bra att tänka till på vad ni vill uppnå inom jämställdhetsområdet. Är det att påverka en bransch att bli mer jämställd? Är det att skapa förutsättningar för jämställda förutsättningar i olika avseenden i samhället och för allmänheten? Är det för att bidra till den upphandlande myndighetens eget arbete?
Inom vilka branscher sker upphandlingar?
En grundläggande fråga är inom vilka branscher den upphandlande myndigheten överhuvudtaget genomför upphandlingar. Görs upphandlingar i någon större utsträckning i branscher där det finns ett stort inslag av kvinnligt företagande? Om inte kan upphandling vara ett sätt att bidra till att det skapas en marknad och efterfrågan i de branscherna.
Vad upphandlas?
En annan fråga är viken typ av upphandlingar som kan bidra till jämställdhet. Som exempel kan nämnas att fler kvinnor än män undviker vissa platser av rädsla för överfall, trakasserier och sexuella övergrepp.
Platser upplevs enligt Boverket som tryggare när de går att överblicka, när det finns kontakt med omgivningen och om de är välskötta. Att välja att genomföra upphandlingarna av exempelvis belysning och skötsel av parker kan bidra till en ökad trygghet för alla och att kvinnor kan röra sig på samma sätt som män utomhus.
Krav och tilldelningskriterier i upphandlingsdokumenten
När det kommer till det konkreta arbetet med upphandlingsdokument, kravställning och att utforma tilldelningskriterier är en upphandlingsjuridisk förutsättning att tänka på att krav och kriterier måste ha anknytning till upphandlingsföremålet.
Att ställa generella övergripande krav på företaget som inte har en tydlig koppling till det som upphandlas är inte tillåtet.
En typ av krav som kan ställas tar sikte på hur leverantören bedriver den egen verksamhet och hur de arbetar för att anställda att kvinnor och män ska ges lika rättigheter och möjligheter. Här kan det vara lämpligt att ställa krav på vad som ska uppnås snarare än hur de ska uppnås och att låta anbudsgivarna förklara om de exempelvis har arbetsutrustning som är anpassad även för kvinnors förutsättningar eller om det finns omklädningsrum för båda könen.
Krav och tilldelningskriterier kan naturligtvis även ta sikte på upphandlingsföremålet och måste då förstås anpassas till den aktuella upphandlingen. Ett exempel kan vara att det som upphandlas ska vara utformat så att det kan användas av såväl kvinnor som män eller att det finns produkter som är särskilt framtagna för kvinnor. Ett exempel kan vara arbetskläder som fungerar oavsett kön.
Jag läste att Länstrafiken i Kalmar hade ställt krav på att deras leverantör av kollektivtrafik under kvällar och nätter skulle erbjuda möjlighet för passagerarna att kliva av bussen där de kände sig mest trygga och inte bara på ordinarie hållplatser. Något som kan uppskattas av alla men som också har medfört att fler kvinnor törs åka buss på dessa tider. Ett bra exempel på konkret kravställning.
Avtalsförvaltning- och uppföljning
Även under avtalsuppföljningen går det att främja jämställdhet. Det kan exempelvis ske genom att kräva könsuppdelad statistik eller egenrapportering från leverantören som visar om män och kvinnor upplever leveransen på olika sätt. Ett annat sätt kan vara att arbeta aktivt med att utveckla och förbättra leveransen enligt de önskemål som finns från kvinnor.
Ställ inte krav på andra som du inte lever upp till själv
Om ni väljer att ställa den här typen av krav på leverantörer är det viktigt att ni säkerställer att ni själva bidrar till jämställdhet i er egen verksamhet. Hur skapar ni lika förutsättningar för den egna personalen och hur kan ni själva tillsammans med leverantören bidra till en leverans som stävar mot ökad jämställdhet?
Magnus Nilsson
Upphandlingskonsult
Peak Procurement
