Mål 13 Bekämpa klimatförändringar
Den globala uppvärmningen och de klimatförändringar som följer med är ett hot mot livet på vår planet. Vi riskerar att nå en global uppvärmning som överstiger två grader, vilket skulle ge en stor negativ påverkan på våra ekosystem och matproduktion samt öka riskerna för naturkatastrofer. Vi ser redan nu flera effekter av klimatförändringarna med smältande glaciärer och extremväder. Klimatförändringarna innebär ett hot mot människors hälsa och säkerhet.
Globalt behöver vi både arbeta med att drastisk minska våra utsläpp av växthusgaser och anpassa oss till effekterna av den globala uppvärmningen. Följderna av klimatförändringarna påverkar oss alla, men de som lever i fattigdom drabbas hårdare. Det innebär att vi kommer att se ett ökat antal klimatflyktingar framöver.
Beskrivning mål 13
De fem delmålen i mål 13 handlar bland annat om att begränsa klimatförändringarna och dess konsekvenser, anpassningar till förändringarna samt följa internationella åtaganden som till exempel Parisavtalet. I Parisavtalet från 2016 kom världens länder överens om att temperaturen i världen inte får öka mer än 1,5 grader. I Sverige beslutade Riksdagen 2017 om en klimatlag och ett klimatpolitiskt ramverk där Sverige år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser.
Tyvärr visar data och statistik att det går det åt fel håll. 2020 blev det varmaste året någonsin. Temperaturen var i genomsnitt 0,4 grader varmare än 2019, som tidigare var det varmaste året i Europa. 2010-talet blev också det varmaste decenniet någonsin i världen.
Temperaturerna har ökat mest i Arktis och norra Sibirien, exempelvis förra året med en ökning av i genomsnitt sex grader. Vi ser också att det blir det mer koldioxid i luften och det ökar för varje år. Förra året ökade utsläppen mindre än tidigare på grund av coronapandemin. Men det räcker inte. För att nå de uppsatta målen måste utsläppen av växthusgaser minska ännu mer.
De minst utvecklade länderna i världen är de som drabbas hårdast. Men vi ser också klimateffekterna i Sverige. Som exempelvis skogsbränderna under sommaren 2019 och vattenbrist lokalt där man fått köra ut tankbilar med vatten.
Sveriges utsläpp av växthusgaser (utsläpp som uppstår inom Sveriges gränser) var 50,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2019, vilket motsvarar en minskning på 2,4 procent jämfört med 2018. Sedan 1990 har de minskat med 29 procent.
Utbyggnaden av produktion av fossilfri el och en övergång till förnybara bränslen för uppvärmning är bidragande orsaker till minskningen. Men tyvärr har vi ökat våra utsläpp i andra länder som följd av vår konsumtion. De senaste åren har utsläppen från transporterna stått stilla trots ökade biobränslen på grund av fler transporter.
Hur kan du som upphandlare påverka detta mål?
Som upphandlare har du stora möjligheter att bidra till att din verksamhet minskar sin klimatpåverkan. Krav på fossilfria bränslen vid upphandling av färdtjänst och kollektivtrafik och förnybar energi till lokalerna kan minska utsläppen avsevärt. Tänk på att krav på energieffektivisering sparar både miljö och pengar. Eftersom konsumtionens påverkan är stor kan ni göra mycket genom att ställa frågan om ni verkligen behöver göra inköpet eller inte. Går det att laga/reparera, återvinna eller återanvända i stället?
Mål 14 Hav och marina resurser
Jordens hav befinner sig i kris. Varje dag utrotas arter från haven, många utan att vi ens visste om att de existerade. Haven har drabbats hårt av övergödning, föroreningar och överfiske. Åtta miljoner ton plast hamnar i haven varje år vilket gör att det vanligaste skräpet på stränder och i haven är plast. Ofta är det skräpet godispapper, sugrör eller plastkorkar. Hur vi tar hand om haven är avgörande för mänskligheten och viktig för att balansera effekterna av klimatförändringarna.
Haven täcker 70 procent av planeten och över tre miljarder människor är beroende av den marina och kustnära biologiska mångfalden för sin försörjning. Mål 14 handlar om hur vi ska kan använda och bevara världens sjöar och hav på ett hållbart sätt.
Beskrivning mål 14
Friska hav är en förutsättning för livet på jorden. Nästan hälften av jordens befolkning bor vid kusterna och många människor är helt beroende av haven för att överleva. Friska hav är också en förutsättning för att vi ska kunna utrota fattigdom och säkra livsmedelsförsörjning.
Hav och sjöar förser oss inte bara med vatten utan mängder av viktiga naturresurser. De tar upp en stor del av den koldioxid och den värme vi släpper ut. Överfiske, försurning, övergödning och föroreningar är stora problem som kräver både internationella och lokala åtgärder. Vi måste skydda mångfalden i haven och sjöarna för att de ska kunna leverera de livsnödvändiga naturresurserna. De tio delmålen i mål 14 handlar bland annat om att minska nedskräpning, förorening, försurning och övergödning och att skydda marina ekosystem samt bidra till ett hållbart och mer jämställt fiske.
Här är ytterligare ett mål där vi i Sverige har stora utmaningar. Östersjön är ett av världens mest nedsmutsade innanhav med döda bottnar, små fiskbestånd och kraftig övergödning. Tre av de svenska miljökvalitetsmålen kopplas till detta mål. Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram ett åtgärdsprogram för havsmiljön med åtgärder för att god havsmiljö ska uppnås på sikt.
Hur kan du som upphandlare påverka detta mål?
Här är ett mål som kanske känns svårt att se hur du som upphandlare ska kunna påverka. Men här kan du till exempel bidra med krav till byggherrar kopplade till kommunala anläggningar, på till exempel hur dagvatten tas om hand. Du kan också ställa krav till kommunen på den fisk som serveras i de offentliga köken, det vill säga vilken sorts fisk och hur den fiskas eller odlas.
Du kan läsa mer om de globala målen här: https://www.globalamalen.se/
Malin Möller
Chef för Hållbar verksamhetsutveckling på KGK
Avseende mål 14: Vid upphandling av produkter som används i /nära vatten skulle man också kunna ställa krav på material att det inte skall innehålla plast , framför allt inte sådan plast som bryts ner, dvs ”inga plastprodukter i vattnet”