Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget

JuridikVerksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget bör tas bort, anser Kahn Pedersen i sitt tredje av de totalt 15 förslagen till förbättrad upphandlingslagstiftning. Kahn Pedersen menar att behovet av ett verksamhetskriterium är mindre påtagligt vid upphandling mellan upphandlande myndigheter, eftersom det inte råder något kontrollförhållande mellan parterna.

| 2025-06-04
Olle Lindberg och Magnus Ehn, Kahn Pedersen, skriver om varför de anser att cerksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget bör tas bort.

Advokatfirman Kahn Pedersen har tagit fram 15 förslag för en bättre upphandlingslagstiftning. Synpunkterna är inskickade till EU-kommissionen i ett samrådsyttrande och kommer att presenteras ett och ett här på Inköpsrådet under våren och sommaren. Den här gången handlar det om det så kallade Hamburg-undantaget.

Undantaget för upphandling mellan upphandlande myndigheter (Hamburg-undantaget) framgår av 3 kap. 17-18 §§ LOU. Enligt bestämmelserna omfattas inte kontrakt som ingåtts mellan två eller flera upphandlande myndigheter om vissa villkor är uppfyllda.

För det första ska kontraktet inrätta eller genomföra ett samarbete som ska säkerställa att offentliga tjänster tillhandahålls och syfta till att myndigheternas gemensamma mål ska uppnås. För det andra ska samarbetet endast styras av överväganden som hänger samman med allmänintresset. Slutligen krävs att omfattningen av de deltagande myndigheternas verksamhet på den öppna marknaden understiger 20 procent av den verksamhet som berörs av samarbetet.

Att det ska vara fråga om ett samarbete som styrs av allmänintresset och som syftar till att nå mål som är gemensamma för myndigheterna utgör en kodifiering av EU-domstolens tidigare praxis. Däremot har EU-domstolen inte uttalat något om att myndigheternas verksamhet på den öppna marknaden måste vara begränsad. Att ett verksamhetskriterium gäller som en förutsättning för att undantaget ska kunna användas är alltså något som har tillkommit genom lagstiftningen i EU-direktiven.

Verksamhetskriteriet vid upphandling mellan upphandlande myndigheter motsvarar verksamhetskriteriet vid intern upphandling (Teckal-undantaget) och förefaller vara tydligt inspirerat av det. Verksamhetskriteriet vid intern upphandling har dock en tydlig koppling till det för intern upphandling specifika kontrollkriteriet på så sätt att en juridisk persons självständighet, gentemot den organisation som kontrollerar den, ökar om den bedriver extern verksamhet i mer betydande omfattning.

Detta framgår av uttalanden från EU-domstolens praxis. Enligt vår mening är behovet av ett verksamhetskriterium inte lika påtagligt vid upphandling mellan upphandlande myndigheter, eftersom det inte råder något kontrollförhållande mellan parterna. Det är också tveksamt om de myndigheter som deltar i samarbetet drar några egentliga konkurrensfördelar av samarbetet som de sedan kan utnyttja på den öppna marknaden, detta eftersom samarbetet endast får avse offentliga tjänster.

Det finns även en rad frågor om hur verksamhetskriteriet vid gemensam upphandling ska tillämpas. Det framgår exempelvis inte av LOU-direktivet eller av dess skäl vad som menas med verksamhet på den ”öppna marknaden”. Det är oklart om all verksamhet som riktas mot någon annan juridisk person än den myndighet som det aktuella samarbetet sker med ska ses som verksamhet på den öppna marknaden.

En annan fråga är vad som gäller om en myndighet bedriver samma typ av verksamhet i flera olika separata samarbeten för att nå gemensamma mål med olika myndigheter. En möjlig tolkning är att med ”verksamhet på den öppna marknaden” endast avses sådan verksamhet som myndigheten tillhandahåller mot ekonomisk ersättning, men om den tolkningen är korrekt framgår inte av direktivet.

Ytterligare en fråga är hur den verksamhet som berörs av samarbetet ska avgränsas. Det är inte klart om det är det den typ av verksamhet som bedrivs inom samarbetet som avses eller om det endast är den verksamhet som faktiskt bedrivs inom samarbetet som avses.

Sammanfattningsvis är verksamhetskriteriet vid upphandling mellan upphandlande myndigheter svårtolkat. Det kan dessutom ifrågasättas om det finns något egentligt behov av ett verksamhetskriterium, eftersom det inte finns något kontrollförhållande mellan parterna. Eftersom verksamhetskriteriet inte verkar vara nödvändigt och dessutom är otydligt, bör det tas bort från undantaget för upphandling mellan upphandlande myndigheter.

Text: Olle Lindberg och Magnus Ehn, Kahn Pedersen

Läs mer: JuridikUpphandling

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

En kommentar på “Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget”

  1. Marianne Hammarström skriver:
    2025-06-05 kl. 09:30

    Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurister till Statens inköpscentral på Kammarkollegiet

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantagetFörslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Inga krav som inte uttryckligen följer dokumentInga krav som inte uttryckligen följer dokument
Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättlästFörslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglernaSå ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgiftAvsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EUNy vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
Misstanke om jäv räcker inte för att avbrytaMisstanke om jäv räcker inte för att avbryta

Nytt från Upphandling24

  • Svaga leverantörer får nobben
  • Så skapades intresse för inköp
  • När skattekontot visar leverantörsproblem
  • Träget arbete ger resultat
  • “Kunniga, pålitliga, pålästa”
  • Dragkamp om ”centralen”
  • Vill växa med ramavtal

Kommentarer från läsarna

Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…

Senaste inläggen

  • Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
  • Inga krav som inte uttryckligen följer dokument
  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist