Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Fel kräva att en leverantör gör mest

Rättsfallsanalys”Vissa uppgifter” är en fråga om kvalitet och kan inte enbart vara en fråga om kvantitet. Martin Bogg och Johan Persson Ed, Advokatfirman Delphi, refererar ett nytt avgörande från EU-domstolen.

| 2022-06-09
Advokaten Martin Bogg och biträdande juristen Johan Persson Ed, Advokatfirman Delphi.

Sammanfattning
En lagbestämmelse innebar att en upphandlande myndighet kunde kräva att en leverantör eller en deltagare i en grupp av leverantörer utförde den största delen av arbetet. EU-domstolen har förklarat att en sådan bestämmelse strider mot LOU-direktivet.

Fakta i målet
Ett italienskt bolag, SSR, inledde ett förfarande för offentlig upphandling för tilldelning av ett offentligt kontrakt som gällde avfallshanteringstjänster för 33 kommuner. Kontraktet var uppdelat i tre delar och det angavs i meddelandet om upphandling vilka krav på ekonomisk och finansiell ställning samt teknisk kapacitet som fanns för de olika områdena.

Delområde 2 avsåg tillhandahållande av tjänster till elva kommuner. Del 2 av kontraktet tilldelades en tillfällig företagssammanslutning (Pippo Pizzo) och en annan tillfällig företagssammanslutning (Caruter) placerades på andra plats.

Caruter överklagade beslutet att tilldela Pippo Pizzo del 2 av kontraktet. Pippo Pizzo lämnade därefter in ett anslutningsöverklagande mot beslutet att låta Caruter delta i upphandlingen. Genom en dom den 19 december 2019 bifölls huvudöverklagandet och anslutningsöverklagandet. Domstolen upphävde således dels beslutet att låta Pippo Pizzo delta, dels beslutet att låta Caruter delta.

Som skäl angav domstolen att de nationella bestämmelserna innebar att ett ledande företag alltid kan utnyttja andra, i gruppen ingående, företags kapacitet, dock under förutsättning att det ledande företaget självt uppfyller villkoren för att delta i upphandlingen och utför tjänsterna till största delen i förhållande till de andra ekonomiska aktörerna. Båda företagssammanslutningarna överklagade domen till den hänskjutande domstolen.

Den italienska domstolen begärde ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Utgör artikel 63 i LOU-direktivet hinder för den italienska lagstiftningen som innebär ett krav på att om andra enheters kapacitet utnyttjas, så ska det ledande företaget under alla omständigheter uppfylla villkoren och utföra tjänsterna till största delen?

Domstolens bedömning
EU-domstolen förklarade att det av artikel 63.1 i LOU-direktivet framgår att en ekonomisk aktör, när det gäller kriterier för ekonomisk och finansiell ställning och teknisk och yrkesmässig kapacitet, i ett visst kontrakt får utnyttja andra enheters kapacitet och att en grupp av ekonomiska aktörer, på samma villkor, får utnyttja kapaciteten hos andra deltagare i gruppen eller hos andra enheter.

Som framgår av artikel. 63.2 finns det dock för vissa kontrakt möjlighet för myndigheten att kräva att vissa kritiska uppgifter ska utföras direkt av anbudsgivaren eller, om anbud lämnas in av en grupp av ekonomiska aktörer, en deltagare i gruppen.

Det kravet att det ledande företaget ska utföra tjänsterna till ”större delen” som framgår av den italienska lagen om offentlig upphandling går enligt EU-domstolen längre än LOU-direktivet. Artikel 63.2 i LOU-direktivet innebär endast att den upphandlande myndigheten får kräva att vissa kritiska uppgifter ska utföras direkt av en deltagare i gruppen av ekonomiska aktörer.

EU-domstolen förklarade att en bestämmelse som den i den italienska lagen om offentlig upphandling, som innebär att det ledande företaget självt ska utföra större delen av tjänsterna, går utöver vad som är tillåtet enligt LOU-direktivet.

Domstolen utvecklade att en sådan bestämmelse inte är begränsad till att ange hur en grupp av ekonomiska aktörer ska säkerställa att den förfogar över de resurser som är krävs för att fullgöra kontraktet, utan avser i stället själva fullgörandet av kontraktet.

Vad avser begreppet ”kritiska uppgifter” förklarade EU-domstolen att det visserligen används olika begrepp i de olika språkversionerna, men att det tydligt framgår att unionslagstiftarens avsikt har varit att begränsa vad som får krävas av en enskild aktör i en grupp, med anläggning av ett kvalitativt synsätt i stället för ett rent kvantitativt synsätt.

Domstolen konstaterade att den italienska bestämmelsen går emot syftena bakom artikel 63 i LOU-direktivet och att den riskerar att försvåra för små och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar, vilket minskar konkurrensen.

Analys
I svensk rätt finns den motsvarande bestämmelsen till artikel 63.2 i LOU-direktivet i 14 kap. 8 § 2 st. LOU:

”Myndigheten får kräva att vissa uppgifter som är avgörande för anskaffningen ska utföras direkt av leverantören själv, om kontraktet avser en tjänst, en byggentreprenad eller ett monterings- eller installationsarbete inom ramen för en upphandling av en vara.”

I den svenska bestämmelsen framgår alltså att den upphandlande myndigheten får kräva att ”vissa uppgifter” ska utföras direkt av leverantören själv. I stället för benämningen ”kritiska uppgifter” som används i LOU-direktivet har den svenska lagstiftaren valt att skriva att uppgifterna, för att krav ska få ställas, ska vara ”avgörande för anskaffningen”.

I förarbetena till 14 kap. 8 § LOU förtydligas att bestämmelsen även är tillämplig när anbud lämnas av en grupp av företag. I sådana fall kan den upphandlande myndigheten, liksom enligt artikel 63.2 i LOU-direktivet, ställa krav på att uppgiften ska utföras av en viss deltagare i gruppen.

I förarbetena förklaras att det ställs höga krav på vad som anses vara kritiska uppgifter/uppgifter som är avgörande för anskaffningen. Anledningen till det anges vara att ett sådant krav innebär ett ingrepp i leverantörers allmänna rätt att använda sig av andra företags kapacitet.

Eftersom den svenska regeln, till skillnad från den italienska, inte innebär att den ledande leverantören ska utföra större delen av arbetet själv eller liknande innebär inte EU-domstolens avgörande några större skillnader för svensk rätt.

Däremot innebär den ett förtydligande av vad som kan utgöra ”kritiska uppgifter” eller, för svensk rätts del, ”uppgifter som är avgörande för anskaffningen”. Dessa uppgifter kan inte bestämmas enbart på kvantitativ grund, utan det måste finnas en kvalitativ grund för att ställa krav på att leverantören, eller en deltagare i en grupp av leverantörer, själv ska utföra uppgiften.

Målnummer och domstol
EU-domstolens dom av den 28 april 2022 i mål C-642/20 – Caruter.

Juristpanelen

Läs mer: EU-domstolenKvalificering

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkasFörtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantagetFörslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Inga krav som inte uttryckligen följer dokumentInga krav som inte uttryckligen följer dokument
Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättlästFörslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglernaSå ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgiftAvsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EUNy vägledning för att hantera leverantörer utanför EU

Nytt från Upphandling24

  • ”Från pärm till skärm”
  • Bolt i egen prisklass
  • Svaga leverantörer får nobben
  • Så skapades intresse för inköp
  • När skattekontot visar leverantörsproblem
  • Träget arbete ger resultat
  • “Kunniga, pålitliga, pålästa”

Kommentarer från läsarna

Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…

Senaste inläggen

  • Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
  • Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
  • Inga krav som inte uttryckligen följer dokument
  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025