Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Fel kräva att en leverantör gör mest

Rättsfallsanalys”Vissa uppgifter” är en fråga om kvalitet och kan inte enbart vara en fråga om kvantitet. Martin Bogg och Johan Persson Ed, Advokatfirman Delphi, refererar ett nytt avgörande från EU-domstolen.

| 2022-06-09
Advokaten Martin Bogg och biträdande juristen Johan Persson Ed, Advokatfirman Delphi.

Sammanfattning
En lagbestämmelse innebar att en upphandlande myndighet kunde kräva att en leverantör eller en deltagare i en grupp av leverantörer utförde den största delen av arbetet. EU-domstolen har förklarat att en sådan bestämmelse strider mot LOU-direktivet.

Fakta i målet
Ett italienskt bolag, SSR, inledde ett förfarande för offentlig upphandling för tilldelning av ett offentligt kontrakt som gällde avfallshanteringstjänster för 33 kommuner. Kontraktet var uppdelat i tre delar och det angavs i meddelandet om upphandling vilka krav på ekonomisk och finansiell ställning samt teknisk kapacitet som fanns för de olika områdena.

Delområde 2 avsåg tillhandahållande av tjänster till elva kommuner. Del 2 av kontraktet tilldelades en tillfällig företagssammanslutning (Pippo Pizzo) och en annan tillfällig företagssammanslutning (Caruter) placerades på andra plats.

Caruter överklagade beslutet att tilldela Pippo Pizzo del 2 av kontraktet. Pippo Pizzo lämnade därefter in ett anslutningsöverklagande mot beslutet att låta Caruter delta i upphandlingen. Genom en dom den 19 december 2019 bifölls huvudöverklagandet och anslutningsöverklagandet. Domstolen upphävde således dels beslutet att låta Pippo Pizzo delta, dels beslutet att låta Caruter delta.

Som skäl angav domstolen att de nationella bestämmelserna innebar att ett ledande företag alltid kan utnyttja andra, i gruppen ingående, företags kapacitet, dock under förutsättning att det ledande företaget självt uppfyller villkoren för att delta i upphandlingen och utför tjänsterna till största delen i förhållande till de andra ekonomiska aktörerna. Båda företagssammanslutningarna överklagade domen till den hänskjutande domstolen.

Den italienska domstolen begärde ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Utgör artikel 63 i LOU-direktivet hinder för den italienska lagstiftningen som innebär ett krav på att om andra enheters kapacitet utnyttjas, så ska det ledande företaget under alla omständigheter uppfylla villkoren och utföra tjänsterna till största delen?

Domstolens bedömning
EU-domstolen förklarade att det av artikel 63.1 i LOU-direktivet framgår att en ekonomisk aktör, när det gäller kriterier för ekonomisk och finansiell ställning och teknisk och yrkesmässig kapacitet, i ett visst kontrakt får utnyttja andra enheters kapacitet och att en grupp av ekonomiska aktörer, på samma villkor, får utnyttja kapaciteten hos andra deltagare i gruppen eller hos andra enheter.

Som framgår av artikel. 63.2 finns det dock för vissa kontrakt möjlighet för myndigheten att kräva att vissa kritiska uppgifter ska utföras direkt av anbudsgivaren eller, om anbud lämnas in av en grupp av ekonomiska aktörer, en deltagare i gruppen.

Det kravet att det ledande företaget ska utföra tjänsterna till ”större delen” som framgår av den italienska lagen om offentlig upphandling går enligt EU-domstolen längre än LOU-direktivet. Artikel 63.2 i LOU-direktivet innebär endast att den upphandlande myndigheten får kräva att vissa kritiska uppgifter ska utföras direkt av en deltagare i gruppen av ekonomiska aktörer.

EU-domstolen förklarade att en bestämmelse som den i den italienska lagen om offentlig upphandling, som innebär att det ledande företaget självt ska utföra större delen av tjänsterna, går utöver vad som är tillåtet enligt LOU-direktivet.

Domstolen utvecklade att en sådan bestämmelse inte är begränsad till att ange hur en grupp av ekonomiska aktörer ska säkerställa att den förfogar över de resurser som är krävs för att fullgöra kontraktet, utan avser i stället själva fullgörandet av kontraktet.

Vad avser begreppet ”kritiska uppgifter” förklarade EU-domstolen att det visserligen används olika begrepp i de olika språkversionerna, men att det tydligt framgår att unionslagstiftarens avsikt har varit att begränsa vad som får krävas av en enskild aktör i en grupp, med anläggning av ett kvalitativt synsätt i stället för ett rent kvantitativt synsätt.

Domstolen konstaterade att den italienska bestämmelsen går emot syftena bakom artikel 63 i LOU-direktivet och att den riskerar att försvåra för små och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar, vilket minskar konkurrensen.

Analys
I svensk rätt finns den motsvarande bestämmelsen till artikel 63.2 i LOU-direktivet i 14 kap. 8 § 2 st. LOU:

”Myndigheten får kräva att vissa uppgifter som är avgörande för anskaffningen ska utföras direkt av leverantören själv, om kontraktet avser en tjänst, en byggentreprenad eller ett monterings- eller installationsarbete inom ramen för en upphandling av en vara.”

I den svenska bestämmelsen framgår alltså att den upphandlande myndigheten får kräva att ”vissa uppgifter” ska utföras direkt av leverantören själv. I stället för benämningen ”kritiska uppgifter” som används i LOU-direktivet har den svenska lagstiftaren valt att skriva att uppgifterna, för att krav ska få ställas, ska vara ”avgörande för anskaffningen”.

I förarbetena till 14 kap. 8 § LOU förtydligas att bestämmelsen även är tillämplig när anbud lämnas av en grupp av företag. I sådana fall kan den upphandlande myndigheten, liksom enligt artikel 63.2 i LOU-direktivet, ställa krav på att uppgiften ska utföras av en viss deltagare i gruppen.

I förarbetena förklaras att det ställs höga krav på vad som anses vara kritiska uppgifter/uppgifter som är avgörande för anskaffningen. Anledningen till det anges vara att ett sådant krav innebär ett ingrepp i leverantörers allmänna rätt att använda sig av andra företags kapacitet.

Eftersom den svenska regeln, till skillnad från den italienska, inte innebär att den ledande leverantören ska utföra större delen av arbetet själv eller liknande innebär inte EU-domstolens avgörande några större skillnader för svensk rätt.

Däremot innebär den ett förtydligande av vad som kan utgöra ”kritiska uppgifter” eller, för svensk rätts del, ”uppgifter som är avgörande för anskaffningen”. Dessa uppgifter kan inte bestämmas enbart på kvantitativ grund, utan det måste finnas en kvalitativ grund för att ställa krav på att leverantören, eller en deltagare i en grupp av leverantörer, själv ska utföra uppgiften.

Målnummer och domstol
EU-domstolens dom av den 28 april 2022 i mål C-642/20 – Caruter.

Juristpanelen

Läs mer: EU-domstolenKvalificering

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Inköpsdirektör till Locum

Sida söker chef till enheten för upphandling och inköp

Upphandlingsjurist till PTS

FOI söker inköpare till Linköping eller Kista

  • Inköpsdirektör till Locum
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Del 2:  Så får man kategoristyrning att hända i verklighetenDel 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarandeFörslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitetHänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras omOtydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför har vi inte fler auktorisationssystem?Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymmeUpphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Torsten : Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Väldigt bra förslag! Att skrivningarna om olämpliga och oacceptabla anbud i lagtexten är i det närmaste obegripliga borde föranleda att…
Erik R : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Jag håller med om att kontroll är avgörande. Ingen vill se oseriösa aktörer eller organiserad brottslighet i välfärden. Men rädslan…
LXV : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Faktum är dock att DIS har utvecklats till ett kryphål, lite som konsultmäklaravtalen, till största del tack vare Konkurrensverkets bedrövliga…
Ola Johansson Källén : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Man bör beakta kostnaden för den överetablering som ofta följer efter att en auktorisation införts. Det tar tid för marknaden…
upphandlar1 : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Det har blivit ganska vanligt att beskriva dynamiska inköpssystem som ett kryphål i LOU. Kritiken utgår ofta från verkliga problem…
Maria : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Mycket intressant dom, hoppas att frågan går upp till HFD.
Björn : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Den grundläggande fråga man borde ställa sig är hur det kom sig att DIS har utvecklats till det monster det…
David Sundgren : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
UHM skrev en sak och menade en annan och förlorade överprövningen och det är väl helt rimligt!
Björn : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför? Varför är det så svårt för förvaltningsdomstolarna att döma rätt. Deras beslut granskas offentligt och vem som helst kan…
LXV : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Helt rätt, Fredrik! Man får alltid gå tillbaka till grundkravet och dess syfte, som i detta fall torde handla om…

Senaste inläggen

  • Del 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
  • Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
  • Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
  • Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars
  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Våren 2026 (distans)
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026
  • Robusta IT-avtal | Våren 2026
  • LOU på två dagar | Våren 2026
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026