Statens samlade upphandlingsvärde sjunker. Dessutom framgår det av Naturvårdsverkets kartläggning av statliga myndigheters miljöledningsarbete att den andel av upphandlingsvärdet där det ställs miljökrav har minskat.
Under 2018 upphandlade statliga myndigheter för cirka 60 miljarder kronor. Sedan 2016 har det totala upphandlingsvärdet minskat med 20 procent.
I 71 procent av fjolårets upphandlingar ställdes miljökrav. År 2016 var motsvarande siffra 76 procent. Trafikverket är bäst bland de stora myndigheterna på att ställa miljökrav. Kronofogden, Skatteverket och Försvarets materielverk är sämst.
Gunnar Larsson, generaldirektör för Kammarkollegiet, poängterar att samverkan mellan olika myndigheter är en framgångsfaktor och en förutsättning för att kunna utveckla miljöarbetet inom staten:
– Kammarkollegiet har en ambition att fortsätta arbeta med hållbarhet som fokusområde och utveckla ramavtalen för att underlätta för avropsberättigade myndigheter att ställa miljökrav vid avrop, säger han.
Naturvårdsverkets redovisning till regeringen baseras på rapporter från de 187 myndigheter som omfattas av miljöledningsförordningen. Den visar tydligt på utmaningen i att dagligen beakta och väga in miljöperspektivet vid inte minst tjänsteresor och transporter.
Även om myndigheterna blir bättre på att ersätta tjänsteresor med digitala möten är detta inte tillräckligt. Sedan år 2017 har de samlade koldioxidutsläppen från tjänsteresor och transporter ökat med nästan åtta procent.
Flera universitet och högskolor har rapporterat jämförelsevis stora totala utsläpp av koldioxid från flygresor. Detsamma gäller för myndigheter med internationella kontakter.
– För oss myndigheter som har ett utpekat ansvar att verka för att nå de nationella miljömålen är det extra viktigt att väga in miljöperspektivet i verksamhetsfrågor, att resa klimatsmart och att energieffektivisera våra lokaler, säger Björn Risinger, generaldirektör för Naturvårdsverket.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer