Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Få saker som måste förändras

ExpertkommentarDet har troligen inte undgått någon att vi från och med den 1 februari fått nya flexibla upphandlingsregler under tröskelvärdet. Vad är då nytt? Vad måste upphandlare förändra i upphandlingar under tröskelvärdet? Ja, förhållandevis lite, skriver Per Werling.

| 2022-02-28
Per Werling, upphandlingsjurist, E-Avrop.

Vi måste enligt den nya formuleringen i 19 kap. 9 § beskriva hur ett förfarande under tröskelvärdet är organiserat. Detta är en konsekvens av att det inte längre förekommer några förfaranden i lagtexten. I stället får vi nu möjlighet att skapa egna förfaranden, anpassade till just det som vi vill upphandla.

Förändringen innebär att vi utöver vissa obligatoriska steg måste beskriva vilka ytterligare steg som ska ingå i våra förfaranden. Det är fortfarande tillåtet att använda sig av de förfaranden som tidigare benämndes som förenklat respektive urvalsförfarande. Skillnaden är att vi nu måste beskriva hur dessa förfaranden genomförs.

De obligatoriska stegen är annonsering, frågor och svar, tilldelningsmeddelande och efterannonsering. Vidare måste upphandlaren ange om förhandling kommer ske, om utvärdering kommer ske genom begränsad kontroll med mera.

Som exempel skulle det som tidigare benämndes som förenklat förfarande kunna beskrivas så här:

”I upphandlingen används ett förfarande som innebär att alla leverantörer har rätt att delta. Deltagande leverantörer ska lämna anbud och beställaren kommer förhandla med en eller flera av leverantörerna i successiva steg avseende pris, leveranstid, osv (det måste framgå av upphandlingsdokumenten vad som kommer förhandlas). I förfarandet kommer begränsad kontroll användas för att kontrollera att vinnande leverantör uppfyller samtliga av upphandlingens minimikrav och krav på leverantören. Beställaren kommer teckna kontrakt eller ingå ramavtal med en leverantör.”

Det som tidigare benämndes som urvalsförfarande skulle kunna beskrivas så här:

” I upphandlingen används ett förfarande som innebär att alla leverantörer har rätt att ansöka om att få lämna anbud. Därefter bjuder den upphandlande organisationen in utvalda leverantörer att lämna anbud. Beställaren kommer förhandla med en eller flera av leverantörerna i successiva steg avseende pris och leveranstid. I förfarandet kommer begränsad kontroll användas för att kontrollera att vinnande leverantör uppfyller samtliga av upphandlingens minimikrav och krav på leverantören. Beställaren kommer teckna kontrakt eller ingå ramavtal med en leverantör.”

Det är viktigt att poängtera att det inte finns några regler som förhindrar upphandlare att fortsatt benämna sitt förfarande som förenklat eller urvalsförande. Men det räcker inte att endast hänvisa till numera upphävda förfaranden, utan man måste alltid beskriva hur förfarandet kommer genomföras.

Minimikrav
Det förekommer tyvärr också några bestämmelser i det nya regelverket som är tämligen svårtolkade. Begreppet minikrav införs för upphandlingar under tröskelvärdet. Minimikrav är sådana krav som den upphandlande myndigheten eller enheten från början har angett som bindande. Begreppet har lånats från reglerna avseende förhandlat förfarande och har sannolikt som huvudsyfte att poängtera möjligheten att förhandla under tröskelvärdet.

Här uppstår frågan om ett minimikrav skiljer sig från det som vi alla sedan tidigare definierat som skakrav eller obligatoriskt krav? Huruvida minimikrav är det samma som skakrav eller obligatoriska krav får avgöras i framtida praxis.

Här kanske en försiktighetsprincip bör användas, för att säkerställa att de krav ni ställer i era upphandlingar faktiskt är bindande minimikrav, genom att just använda begreppet ”bindande minimikrav”. En rimlig bedömning är dock att det blir rejält svårt för förvaltningsdomstolarna att förbise 20 års praxis avseende begreppet skakrav/obligatoriska krav.

Utöver detta måste inga fler förändringar göras. Men för dig som däremot vill utveckla ditt upphandlingsarbete innehåller det nya regelverket en hel del nygamla möjligheter.

  • Möjlighet till dialog och förhandling
  • Inga obligatoriska uteslutningsgrunder
  • Anbudsfrister under tio dagar
  • Slopade regler avseende anbudsöppning
  • Utökad möjlighet till reserverade kontrakt

Per Werling
Upphandlingsjurist, E-Avrop

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Per Werling

Per Werling är upphandlingsjurist på Antirio där han hjälper leverantörer och upphandlare att göra bättre affärer. Per har 20 års erfarenhet som rådgivare, kurslärare och föreläsare inom upphandlingsområdet. Han företräder såväl upphandlande myndigheter och enheter som leverantörer. Per har även publicerat läroböcker och artiklar inom offentlig upphandling.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud