Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Få saker som måste förändras

ExpertkommentarDet har troligen inte undgått någon att vi från och med den 1 februari fått nya flexibla upphandlingsregler under tröskelvärdet. Vad är då nytt? Vad måste upphandlare förändra i upphandlingar under tröskelvärdet? Ja, förhållandevis lite, skriver Per Werling.

| 2022-02-28
Per Werling, upphandlingsjurist, E-Avrop.

Vi måste enligt den nya formuleringen i 19 kap. 9 § beskriva hur ett förfarande under tröskelvärdet är organiserat. Detta är en konsekvens av att det inte längre förekommer några förfaranden i lagtexten. I stället får vi nu möjlighet att skapa egna förfaranden, anpassade till just det som vi vill upphandla.

Förändringen innebär att vi utöver vissa obligatoriska steg måste beskriva vilka ytterligare steg som ska ingå i våra förfaranden. Det är fortfarande tillåtet att använda sig av de förfaranden som tidigare benämndes som förenklat respektive urvalsförfarande. Skillnaden är att vi nu måste beskriva hur dessa förfaranden genomförs.

De obligatoriska stegen är annonsering, frågor och svar, tilldelningsmeddelande och efterannonsering. Vidare måste upphandlaren ange om förhandling kommer ske, om utvärdering kommer ske genom begränsad kontroll med mera.

Som exempel skulle det som tidigare benämndes som förenklat förfarande kunna beskrivas så här:

”I upphandlingen används ett förfarande som innebär att alla leverantörer har rätt att delta. Deltagande leverantörer ska lämna anbud och beställaren kommer förhandla med en eller flera av leverantörerna i successiva steg avseende pris, leveranstid, osv (det måste framgå av upphandlingsdokumenten vad som kommer förhandlas). I förfarandet kommer begränsad kontroll användas för att kontrollera att vinnande leverantör uppfyller samtliga av upphandlingens minimikrav och krav på leverantören. Beställaren kommer teckna kontrakt eller ingå ramavtal med en leverantör.”

Det som tidigare benämndes som urvalsförfarande skulle kunna beskrivas så här:

” I upphandlingen används ett förfarande som innebär att alla leverantörer har rätt att ansöka om att få lämna anbud. Därefter bjuder den upphandlande organisationen in utvalda leverantörer att lämna anbud. Beställaren kommer förhandla med en eller flera av leverantörerna i successiva steg avseende pris och leveranstid. I förfarandet kommer begränsad kontroll användas för att kontrollera att vinnande leverantör uppfyller samtliga av upphandlingens minimikrav och krav på leverantören. Beställaren kommer teckna kontrakt eller ingå ramavtal med en leverantör.”

Det är viktigt att poängtera att det inte finns några regler som förhindrar upphandlare att fortsatt benämna sitt förfarande som förenklat eller urvalsförande. Men det räcker inte att endast hänvisa till numera upphävda förfaranden, utan man måste alltid beskriva hur förfarandet kommer genomföras.

Minimikrav
Det förekommer tyvärr också några bestämmelser i det nya regelverket som är tämligen svårtolkade. Begreppet minikrav införs för upphandlingar under tröskelvärdet. Minimikrav är sådana krav som den upphandlande myndigheten eller enheten från början har angett som bindande. Begreppet har lånats från reglerna avseende förhandlat förfarande och har sannolikt som huvudsyfte att poängtera möjligheten att förhandla under tröskelvärdet.

Här uppstår frågan om ett minimikrav skiljer sig från det som vi alla sedan tidigare definierat som skakrav eller obligatoriskt krav? Huruvida minimikrav är det samma som skakrav eller obligatoriska krav får avgöras i framtida praxis.

Här kanske en försiktighetsprincip bör användas, för att säkerställa att de krav ni ställer i era upphandlingar faktiskt är bindande minimikrav, genom att just använda begreppet ”bindande minimikrav”. En rimlig bedömning är dock att det blir rejält svårt för förvaltningsdomstolarna att förbise 20 års praxis avseende begreppet skakrav/obligatoriska krav.

Utöver detta måste inga fler förändringar göras. Men för dig som däremot vill utveckla ditt upphandlingsarbete innehåller det nya regelverket en hel del nygamla möjligheter.

  • Möjlighet till dialog och förhandling
  • Inga obligatoriska uteslutningsgrunder
  • Anbudsfrister under tio dagar
  • Slopade regler avseende anbudsöppning
  • Utökad möjlighet till reserverade kontrakt

Per Werling
Upphandlingsjurist, E-Avrop

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Per Werling

Per Werling är upphandlingsjurist på Antirio där han hjälper leverantörer och upphandlare att göra bättre affärer. Per har 20 års erfarenhet som rådgivare, kurslärare och föreläsare inom upphandlingsområdet. Han företräder såväl upphandlande myndigheter och enheter som leverantörer. Per har även publicerat läroböcker och artiklar inom offentlig upphandling.
Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inteIngen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikationKompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstidOtillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandlingKoncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras omAllt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Björn : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Kammarrätten i Göteborg säger en sak i mål nummer 3025-20 och Jönköping säger något annat. Kan de inte prata ihop…
Richard : Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Hej, Skulle ni kunna utveckla varför det eventuellt inte föreligger en skyldighet för den upphandlande myndigheten att enligt 12 kap.…
Torsten : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Olyckligt dom. Om en anbudsgivare har angivit t ex "mars 2024", så menar domstolen att det är fel eftersom det…
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Det nämns inte i artikeln men i kammarrätten anger en domare skiljaktig mening vilken ändå är ger en intressant synvinkel:…
Björn : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Domstolen konstaterar helt väntat att förfarandet inte kan ändras under upphandlingens gång. Så det var det. Sedan ska avtal tilldelas…
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Och här är domen från förvaltningsrätten https://information.konkurrensverket.se/beslut/1_20260210141445_4881-24%205660-24.pdf
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Länken hänvisar till annat mål än det som artikeln avser. Rätt mål finner ni här https://information.konkurrensverket.se/beslut/1_20260210141716_5355-25%205356-25.pdf
LII : Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
Gissningsvis punkt 20 i domen....
LXV : Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
"Vår uppfattning är att skälet till att underleverantörerna generellt skulle hanteras i enlighet med artikel 63 är att den upphandlande…
Undrande upphandlare : GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
En sak jag har svårt att förstå är varför förhandlat förfarande egentligen måste vara ett tvåstegsförfarande. Det går alldeles ypperligt…

Senaste inläggen

  • Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
  • Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
  • Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
  • Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
  • Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
  • Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
  • Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
  • Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?
  • Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
  • Komplettering eller otillåtet åberopande av annans kapacitet?
  • GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
  • Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär
  • Intresse av att konkurrera om avtal vid ogiltighetstalan
  • Konsekvenser av ett nytt obligatoriskt krav
  • Skaderekvisitet uppfyllt – trots bristande kravuppfyllelse

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 april
  • Robusta IT-avtal | 15 april
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • LOU på två dagar | 18-19 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2026
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026